21 augusti 2026

VAL 2022: Fyra partier är överens

2022 06 28

Flera riksdagspartier är överens om att grundlagsskydda den svenska aborträtten.

Under måndagen bekräftade Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna att de ställer sig bakom ett sådant förslag.

Liberalerna var det första av samtliga riksdagspartier som föreslog att abort bör skyddas i grundlagen.  

– I grund och botten instämmer vi i det som också Liberalerna har krävt och som egentligen är en ganska naturlig konsekvens av andra fria rättigheter i Sverige som är grundlagsstadgade. Det är inte för att någon omedelbart hotar, utan för att man vill understryka hur viktiga de är, säger Ulf Kristersson (M) till Aftonbladet.

Kritiserar nuvarande lagstiftning

I en intervju med SvD framhävde Annie Lööf (C) att nuvarande lagstiftning är för svag och att rätten till abort bör skrivas in i Sveriges grundlag.

Hon är oroad över att den svenska aborträtten kan vara hotad på sikt.

Annie Lööf varnar för att Högsta domstolens beslut att häva aborträtten i USA kan ge abortmotståndare blodad tand.

– Det finns rörelser i partier som gör att jag tycker att det är riktigt och rätt att gå fram med ett grundlagsskydd för reproduktiv hälsa, säger hon till SvD.

”Inte troligt”

Marja Lemne, S-märkt statsvetare vid Södertörns högskola, är tveksam till att partiernas förslag kommer leda till en grundlagsändring.

Om det blir fallet kommer det att dröja. Det är svårt att detaljreglera svensk lagstiftning, konstaterar hon.

– Det tar ju ganska lång tid att få igenom en grundlagsändring och det känns inte troligt att riksdagen skulle kallas in under sommaren och besluta om detta före valet, säger hon till Aftonbladet.

Öppna för förslaget

Kristdemokraterna och Vänsterpartiet har öppnat för att se över förslaget.

– Vi har öppnat för att se över det. Och vi är inte emot det. Utan vi har öppnat för att göra en översyn, en grundlagsöversyn. Men det tar lång tid, sa Ebba Busch (KD) i gårdagens Aktuellt.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har inte framfört sin ståndpunkt i frågan.  

Foto: Riksdagen 

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen