UPPGIFTER: Turkiet under hårt tryck

2022 05 17

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har klargjort att hans land kommer att motsätta sig en svensk-finsk ansökan till Nato.  

Enligt Turkiet stöder länderna, framför allt Sverige, den terrorklassade organisationen PKK. Statliga medier i landet har rapporterat om att Turkiet kräver att över 30 personer med påstådd koppling till PKK överlämnas.

Ett krav som Sverige och Finland enligt uppgifter inte har gått med på.

Delegation på väg

På måndagen meddelade Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) att en delegation med diplomater från de nordiska länderna kommer att åka till Ankara i ett försök att reda ut situationen.

På en presskonferens viftade president Erdogan bort försöket som ”lönlöst”.

– De behöver inte bry sig om att komma hit för att övertyga Turkiet att godkänna ansökningarna, sa Erdogan.

Men trots presidentens hårda ord uppges Turkiet vara öppna för förhandlingar.

”Allt kan lösas”

– Det kommer att bli förhandlingar. Men vi stänger inte dörren. Och vi har inga problem med Finland. Jag har inga detaljer om vad som diskuteras mellan parterna, men det här är diplomati. Allt kan lösas, säger en turkisk diplomat till DN.

President Niinistö är positiv

Under dagen har även Finlands President Sauli Niinistö konstaterat att han tror på en lösning. 

–  Turkiets uttalanden har under de senaste dagarna mycket snabbt ändrats och hårdnat. Men jag är säker på att vi med hjälp av konstruktiva samtal kommer att lösa situationen, säger presidenten  på en gemensam presskonferens tillsammans med  Kung Carl XVI Gustaf.

Intensiva diskussioner

När EU:s försvarsministrar träffades i Bryssel under tisdagen var Turkiets nej till Sverige och Finland ett hett ämne. Flera ministrar framhävde att de tror att situationen kommer att lösas, rapporterar DN.

–  I slutändan handlar det här om en förbättring för Nato när två så starka länder som Sverige och Finland går med. Jag är säker på att även Turkiet kommer att övertygas om det, säger Tysklands försvarsminister Christine Lambrecht och tillägger:

– Det är viktigt att vi nu för intensiva samtal med Turkiet.

Övertygad om att Turkiet viker sig

Hennes kollega från Luxemburg, François Bausch, instämmer.

– Ingen skulle förstå om vi skulle vägra Sverige och Finland att bli medlemmar. De skulle ju stärka Nato. Jag är övertygad om att sakerna rör sig i rätt riktning under de närmaste dagarna och att Turkiet går med på att de ansluter sig, säger han enligt DN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen