TURKIET: Argare på Sverige än på Finland – Vill kunna köpa svenska vapen

2022 05 16

Det kommer allt fler uppgifter om vad Turkiets president är ute efter för att häva sin blockering mot Sveriges och Finlands Natoansökan.  

Flera turkiska medier rapporterar om president Recep Tayyip Erdogans krav för att godkänna en ansökan från de nordiska länderna

Kräver utlämningar

För det första kräver Turkiet att länderna ska utlämna 33 personer med påstådda kopplingar till PKK och den så kallade Gülenrörelsen, rapporterar Reuters med hänvisning till statliga medier som i sin tur hänvisar till ett uttalande från det turkiska justitiedepartementet.

Gülenrörelsen leds av den religiösa ledaren och författaren Fetullah Gülen. President Erdogan tidigare vän anklagas för att ha försökt genomföra en statskupp 2016.

Sveriges svar

Enligt Reuters har Sverige och Finland avvisat en majoritet av Turkiets utlämningskrav. Turkiet har än så länge mottagit 19 nej. I ytterligare fem fall väntar Turkiet på svar. Nio fall utreds fortfarande, uppger Reuters.

Flera PKK-medlemmar

Sexton av personerna som Turkiet pekat ut uppges tillhöra PKK, Kurdistans arbetarparti. Elva personer befinner sig i Sverige och sex i Finland.

PKK är terrorklassade av både EU och USA. Enligt Turkiet tillåter Sverige den terrorstämplade organisationen att bedriva sin verksamhet helt fritt inom rikets gränser.

– Vi har sagt till dem att vi inte kan tillfredsställas av Sveriges redan existerande deklaration av att PKK står på deras terrorlista. De har sagt att de ska komma med en ny plan, säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu enligt den oberoende nyhetssajten Middle East Eye.

Sämre läge för Sverige

Enligt utrikesministern ser situationen sämst ut för Sverige. Han framhäver att Turkiet har en positivare syn på utvecklingen i Finland.

– De är mer lyhörda och konstruktiva, säger han.

”Risk för låsning”

Paul T Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, säger att han har svårt att se ett scenario där Sverige tvärvänder och går med på Turkiets kravbild. 

– Det finns risk att det blir en låsning för det här är politiskt och ideologiskt viktiga frågor både i Turkiet och Sverige. Det skulle vara väldigt svårt för Sverige att ge upp kurdernas sak, som många Socialdemokrater bryr sig djupt om, säger han till SVT.

Ytterligare ett krav

Turkiet vill även att samtliga finska och svenska beslut att sluta exportera vapen till Ankara omgående hävs. De nordiska länderna införde ett vapenembargo mot Turkiet 2019 efter landets offensiv mot kurdiska YPG, den beväpnade grenen av Demokratiska unionspartiet i Rojava, Syrien. 

Sverige har goda relationer med YPG som starkt bidrog till att besegra IS under det syriska inbördeskriget.

Turkiet hävdar dock att YPG är en täckmantel för PKK. Sveriges stöd till YPG betraktas således indirekt som ett stöd till PKK.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen