UPPGIFTER: Spricka mellan USA och Ukraina

2023 03 13

Växande meningsskiljaktigheter skapar splittring mellan USA och Ukraina.

Det hävdar nyhetsbyrån Politico som uppges ha samtalat med källor direkt från Vita huset, vilket bland annat också uppmärksammats av Sky News.

Sprickan sägs bottna i en amerikansk oro över att Ukraina fokuserar mycket arbetskraft och ammunition på att försvara Bakhmut, som varit föremål för intensiva strider de senaste veckorna.

– Det har funnits stunder av frustration över Washingtons leverans av vapen till Ukraina och även om de flesta inom Biden-administrationen varit förstående till Kyivs försvarstaktik har det förekommit “gnäll” gällande de ständiga vapenförfrågningarna, uppger en tjänsteman i Vita huset.

Efterfrågar tydligt mål

USA är Ukrainas största leverantör av vapen och andra militära förnödenheter för att stå emot Vladimir Putins ryska krigsmaskin.

Han har gång på gång påtalat vikten av att stå bakom Ukraina så länge det krävs.

De påstådda sprickorna och “gnället” är enligt Politico dock gömt bakom kulisserna.

– Administrationen har inte ett tydligt mål. Är det att dra ut på alltihop, vilket är precis vad Vladimir Putin vill? Är det att ge dem precis tillräckligt för att överleva och inte vinna? Jag ser ingen politik för seger just nu, och om vi inte har det, vad håller vi då på med? säger republikanen Michael McCaul, ordöfrande i House Foregin Affairs Comittee, en stående kommitté i det amerikanska representanthuset med ansvar för utrikesfrågor.

Ifrågasätter ukrainsk taktik

Staden Bakhmut i sydöstra Ukraina har varit belägrad i nio månader och har blivit en ny fokuspunkt i kriget de senaste veckorna, inte minst efter Wagnergruppens försök att ta över staden.

– Varje dag av stadens försvar tillåter oss att vinna tid för att förbereda reserverna och förbereda oss för framtida offensiva operationer, säger överste general Oleksandr Syrskyi, befälhavare för Ukrainas markstyrkor.

Men enligt Politico ifrågasätts taktiken av flera tjänstemän i Vita huset. Oron består i att Ukraina riskerar att tappa sin förmåga att genomföra en stor motoffensiv under våren.

– Jag vill verkligen inte bortse från det enorma arbete som ukrainarnas soldater och ledare har lagt ned på att försvara Bakhmut, men jag tror att det är mer av ett symboliskt värde än att det är ett strategiskt och operativt värde, säger USA:s försvarsminister Lloyd Austin enligt nyhetsbyrån.

Uppges ha varnat Ukraina

Analytiker har också pekat på uppgifterna att en proukrainsk grupp skulle kunna ligga bakom sprängningarna av Nord Streamledningarna i höstas. 

USA bedöms inte tro att det skulle vara sanktionerat av ukrainska regeringen, men uppges likväl ha varnat för att våldshandlingar utanför Ukrainas gränser inte kommer att tolereras.

– Jag tror att administrationen är splittrad, det nationella säkerhetsrådet är splittrat om vilka vapen ska skickas till Ukraina, säger Michael McCaul, som är i ständig kontakt med högt uppsatta tjänstemän i Vita huset.

Det är dock inte sannolikt att eventuella sprickor kommer att påverka USA:s stöd till Ukraina under Bidens ledning.

– Zelensky har fällt skarpa kommentarer tidigare mot USA, och Vita huset har uttryckt oenighet gentemot honom – offentligt och privat – om specifika aspekter, men det har inte förändrat det övergripande amerikanska stödet, säger Shelby Magid, biträdande chef för Atlantic Councils Eurasia Center, till Politico.

LÄS MER: Uppgifter: Biden ilsknade till mot Zelensky

Foto: The White House

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen