UPPGIFTER: Spricka mellan USA och Ukraina

2023 03 13

Växande meningsskiljaktigheter skapar splittring mellan USA och Ukraina.

Det hävdar nyhetsbyrån Politico som uppges ha samtalat med källor direkt från Vita huset, vilket bland annat också uppmärksammats av Sky News.

Sprickan sägs bottna i en amerikansk oro över att Ukraina fokuserar mycket arbetskraft och ammunition på att försvara Bakhmut, som varit föremål för intensiva strider de senaste veckorna.

– Det har funnits stunder av frustration över Washingtons leverans av vapen till Ukraina och även om de flesta inom Biden-administrationen varit förstående till Kyivs försvarstaktik har det förekommit “gnäll” gällande de ständiga vapenförfrågningarna, uppger en tjänsteman i Vita huset.

Efterfrågar tydligt mål

USA är Ukrainas största leverantör av vapen och andra militära förnödenheter för att stå emot Vladimir Putins ryska krigsmaskin.

Han har gång på gång påtalat vikten av att stå bakom Ukraina så länge det krävs.

De påstådda sprickorna och “gnället” är enligt Politico dock gömt bakom kulisserna.

– Administrationen har inte ett tydligt mål. Är det att dra ut på alltihop, vilket är precis vad Vladimir Putin vill? Är det att ge dem precis tillräckligt för att överleva och inte vinna? Jag ser ingen politik för seger just nu, och om vi inte har det, vad håller vi då på med? säger republikanen Michael McCaul, ordöfrande i House Foregin Affairs Comittee, en stående kommitté i det amerikanska representanthuset med ansvar för utrikesfrågor.

Ifrågasätter ukrainsk taktik

Staden Bakhmut i sydöstra Ukraina har varit belägrad i nio månader och har blivit en ny fokuspunkt i kriget de senaste veckorna, inte minst efter Wagnergruppens försök att ta över staden.

– Varje dag av stadens försvar tillåter oss att vinna tid för att förbereda reserverna och förbereda oss för framtida offensiva operationer, säger överste general Oleksandr Syrskyi, befälhavare för Ukrainas markstyrkor.

Men enligt Politico ifrågasätts taktiken av flera tjänstemän i Vita huset. Oron består i att Ukraina riskerar att tappa sin förmåga att genomföra en stor motoffensiv under våren.

– Jag vill verkligen inte bortse från det enorma arbete som ukrainarnas soldater och ledare har lagt ned på att försvara Bakhmut, men jag tror att det är mer av ett symboliskt värde än att det är ett strategiskt och operativt värde, säger USA:s försvarsminister Lloyd Austin enligt nyhetsbyrån.

Uppges ha varnat Ukraina

Analytiker har också pekat på uppgifterna att en proukrainsk grupp skulle kunna ligga bakom sprängningarna av Nord Streamledningarna i höstas. 

USA bedöms inte tro att det skulle vara sanktionerat av ukrainska regeringen, men uppges likväl ha varnat för att våldshandlingar utanför Ukrainas gränser inte kommer att tolereras.

– Jag tror att administrationen är splittrad, det nationella säkerhetsrådet är splittrat om vilka vapen ska skickas till Ukraina, säger Michael McCaul, som är i ständig kontakt med högt uppsatta tjänstemän i Vita huset.

Det är dock inte sannolikt att eventuella sprickor kommer att påverka USA:s stöd till Ukraina under Bidens ledning.

– Zelensky har fällt skarpa kommentarer tidigare mot USA, och Vita huset har uttryckt oenighet gentemot honom – offentligt och privat – om specifika aspekter, men det har inte förändrat det övergripande amerikanska stödet, säger Shelby Magid, biträdande chef för Atlantic Councils Eurasia Center, till Politico.

LÄS MER: Uppgifter: Biden ilsknade till mot Zelensky

Foto: The White House

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen