UPPGIFTER: Putin är nervös

2023 02 27

Rysslands diktator är allmänt stressad och oroad över nästa drag i det ryska anfallskriget i Ukraina.

Det uppger den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Oron sägs förklara varför en förväntad ytterligare rysk mobilisering har uteblivit.

– Putin har uppenbarligen fortfarande tvekat att beordra den extra reservinkallning som ryska tjänstemän enligt uppgift förberedde i början av 2023, framhåller ISW.

"Verkar förbli nervös"

Tankesmedjan betonar att diktatorn inte återgått till frivillig rekrytering till militären och sannolikt inte heller kommer göra det.

Samtidigt uppges Putin tveka kring att mobilisera fler styrkor med tvång.

– Han verkar förbli nervös över hur stora uppoffringar han kan tvinga på sitt folk, uppger ISW.

Var övertygade om mobilisering

I början av året tycktes ryssvänliga politiska och militära analytiker varit övertygade om att Putin skulle annonsera ytterligare en stor mobilisering.

– Det kommer bli en andra våg av mobilisering. Vi kommer att tvingas genomföra en andra, och kanske en tredje våg, sade Igor Strelkov, en rysk ultranationalistisk kommentator och före detta underrättelseofficer, i januari enligt The Guardian.

Han tillade:

– För att vinna i Ukraina kommer vi att behöva kalla in ytterligare minst en halv miljon soldater.

Nato såg tecken på upptrappning

Även Nato uttryckte sig nyligen i liknande termer.

– Vi ser inga tecken på att president Putin vill ha fred. Vi ser motsatsen. Vi ser att de förbereder sig för mer krig, att de mobiliserar fler soldater, mer än 200 000, och potentiellt ännu fler än så, sade alliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg för ett par veckor sedan.

Putinregimen har officiellt förnekat att man planerar för ett sådant drag.

Samtidigt har källor från ryska myndigheter hävdat att värvningskontor skickat ut en särskild begäran till företag där anställda måste “klargöra sina militära meriter”.

Män som kan stå till militärens förfogande uppges även ha förbjudits att lämna Ryssland.

Uppges ha erkänt misslyckande

Vladimir Putin kan ha all anledning att känna sig nervös.

Den “militära specialoperationen” som skulle ta ett par veckor har nu passerat 365 dagar – och de ryska styrkorna lider på det stora hela fortsatta nederlag i Ukraina.

I samtal med sin närmaste krets ska Putin nu dessutom ha erkänt att kriget de facto varit ett veritabelt misslyckande.

– Allt har gått fruktansvärt fel. Tanken var aldrig att hundratusentals skulle dö, uppgav en källa till Financial Times förra veckan.

LÄS MER: Rysslands diktator uppges vara skräckslagen – fruktar attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen