UPPGIFTER: Obehagliga tecken på ny upptrappning

2022 11 30

Rysslands ledare Vladimir Putin kan vara på väg att förbereda ytterligare en mobiliseringsvåg till kriget i Ukraina.

En ny mobilisering kan ske i bakgrund av omfattande problem på slagfältet, främst kopplat till omodern utrustning och fortsatt brist på soldater.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, i en ny rapport.

Uppges tvingas lämna "militära meriter"

Man hänvisar till uppgifter som pekar på ryska myndighetsåtgärder, där bland annat ett värvningskontor i staden Kirov ska ha skickat ut en särskild begäran till anställda på ett företag i regionen.

Där uppges man kräva att medarbetarna “klargör sina militära meriter” med deadline vid årsskiftet.

– Ryska styrkor fortsätter att kämpa med föråldrad utrustning och brist på inhemsk personal samtidigt som offentliga handlingar tyder på en sannolik våg av mobilisering, framhåller ISW på Twitter.

Utöver detta ska män som tvingats uppdatera sina uppgifter av militära registrerings- och värvningskontor ha förbjudits att lämna Ryssland.

Förnekat ny mobilisering

Det var i september som Putin beordrade en “partiell” mobilisering av 300 000 nya soldater och en kraftig eskalering av kriget i Ukraina.

Sedan diktatorns besked har Ryssland därefter förnekat att en andra mobliseringsvåg skulle vara aktuellt.

– Inget ytterligare är planerat. Jag kan inte se att det finns ytterligare behov inom överskådlig framtid, uppgav Putin på en pressträff i Kazakstan i mitten av oktober.

"Uppdraget slutfört"

Samma besked kom från andra ministrar i Kreml.

– Vi har slutat att skicka inkallningar till människor, och uppdraget du gav, 300 000 människor, har slutförts, sade Rysslands försvarsminister Sergej Shoigu till Putin i et tv-sänt möte för en månad sedan.

Förhastade påståenden

Till skillnad från ryska informatörer uppger ISW att de ryska styrkorna möter mycket stora stora svårigheter i kriget.

– Vissa ryska militärbloggare gjorde ogrundade påståenden om att ryska styrkor bröt igenom den ukrainska försvarslinjen söder om Bakhmut längs motorvägen T0513 för att avancera mot Chasiv Yar, som skulle skära av en av två återstående ukrainska huvudsakliga markkommunikationslinjer (GLOCs) till Bakhmut, framhåller ISW och tillägger:

– Men sådana påståenden är sannolikt en del av en fortsatt rysk informationsverksamhet och är förhastade, enligt ISW:s tidigare bedömningar.

Krigföring mot civilbefolkningen

De senaste veckorna har kriget framför allt handlat om ryska anfall mot ukrainsk infrastruktur som drabbar den civila befolkningen. I helgen var sex miljoner människor i Ukraina fortfarande helt utan ström och hade varit så i flera dagar.

Anfallen drabbar även vattenförsörjningen, vilket tvingat sjukhus i Kyiv att evakuera sina patienter.

–  Utan vatten är det svårt att driva sjukhuset. Först och främst lider steriliseringsrummen och det är omöjligt att då genomföra insatser, säger Vitaliy Vlasiuk, vice guvernör i Kyivregionen, enligt BBC.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen