UPPGIFTER: Katastrofala nyheter för Ukraina

2023 04 10

Mardrömsscenariot kan bli verklighet redan inom ett par veckor.

Det uppges i flera av de dokument som läckt från Pentagon, rapporterar The New York Times.

– Vilket potentiellt gör det möjligt för Rysslands president Vladimir Putin att släppa lös sina dödliga stridsflygplan på ett sätt som skulle kunna förändra krigets gång, framhåller tidningen.

90 procent av luftförsvaret

Enligt dokumenten, som uppges vara från slutet av februari, rör det sig om ammunitionslagren för luftvärnssystemen S-300 och Buk.

Systemen står för 89 procent av Ukrainas luftförsvar och kan vara helt slut redan i mitten av april.

– Tjänstemän i Pentagon är oroliga över att Moskvas störtflod av långdistansattacker tömmer Ukrainas lager av de missiler som de använder för att försvara sig, skriver artikelförfattarna i den amerikanska tidningen.

– Samma dokument bedömde att ukrainskt luftvärn utformat för att skydda trupper vid frontlinjen, där mycket av Rysslands luftmakt är koncentrerat, kommer att “vara helt reducerat” till den 23 maj.

Nato kunde ha dragits in

Det var i förra veckan som hemligstämplade dokument mellan USA och Nato om kriget i Ukraina läckte via sociala medier, vilket just The New York Times var först med att rapportera. 

Bland annat har de uppgett att Ryssland var mycket nära att skjuta ned ett brittiskt plan i september förra året.

En händelse som mycket väl hade kunnat dra in Nato i kriget, enligt en bedömning från Washington Post.

Paasikivi: Sannolikt äkta dokument

Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi är det mer sannolikt att handlingarna är autentiska att de skulle vara förfalskade.

– Det är svårbedömt. Det är utskrifter från vad som verkar vara en daily brief från Joint chief of staff i Pentagon, säger han till SVT.

Till Sveriges Radio adderar han att det är en mycket pinsam situation för USA som har uppstått i och med läckan.

– Det mest besvärande för amerikanerna är att man kanske röjer metoder och källor, säger Joakim Paasikivi.

Förbrukar årsproduktion på två veckor

Att Ukraina riskerar att få slut på vapen har rapporterats tidigare.

I höstas uppgav militäranalytiker att man var oroliga över att västvärldens lager av vapen och ammunition som man kan skicka till Ukraina har börjat sina.

– Jag är mycket orolig. Om vi inte får ny produktion, vilket tar månader, kommer vi inte kunna förse ukrainarna, uppgav Dave Des Roches, docent vid U.S. National Defense University till CNBC News i september förra året.

Då bedömdes att Ukraina gör av med lika många artillerigranater under två veckors stridande som USA producerar under ett normalt år.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen