UPPGIFTER: Katastrofala nyheter för Ukraina

2023 04 10

Mardrömsscenariot kan bli verklighet redan inom ett par veckor.

Det uppges i flera av de dokument som läckt från Pentagon, rapporterar The New York Times.

– Vilket potentiellt gör det möjligt för Rysslands president Vladimir Putin att släppa lös sina dödliga stridsflygplan på ett sätt som skulle kunna förändra krigets gång, framhåller tidningen.

90 procent av luftförsvaret

Enligt dokumenten, som uppges vara från slutet av februari, rör det sig om ammunitionslagren för luftvärnssystemen S-300 och Buk.

Systemen står för 89 procent av Ukrainas luftförsvar och kan vara helt slut redan i mitten av april.

– Tjänstemän i Pentagon är oroliga över att Moskvas störtflod av långdistansattacker tömmer Ukrainas lager av de missiler som de använder för att försvara sig, skriver artikelförfattarna i den amerikanska tidningen.

– Samma dokument bedömde att ukrainskt luftvärn utformat för att skydda trupper vid frontlinjen, där mycket av Rysslands luftmakt är koncentrerat, kommer att “vara helt reducerat” till den 23 maj.

Nato kunde ha dragits in

Det var i förra veckan som hemligstämplade dokument mellan USA och Nato om kriget i Ukraina läckte via sociala medier, vilket just The New York Times var först med att rapportera. 

Bland annat har de uppgett att Ryssland var mycket nära att skjuta ned ett brittiskt plan i september förra året.

En händelse som mycket väl hade kunnat dra in Nato i kriget, enligt en bedömning från Washington Post.

Paasikivi: Sannolikt äkta dokument

Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi är det mer sannolikt att handlingarna är autentiska att de skulle vara förfalskade.

– Det är svårbedömt. Det är utskrifter från vad som verkar vara en daily brief från Joint chief of staff i Pentagon, säger han till SVT.

Till Sveriges Radio adderar han att det är en mycket pinsam situation för USA som har uppstått i och med läckan.

– Det mest besvärande för amerikanerna är att man kanske röjer metoder och källor, säger Joakim Paasikivi.

Förbrukar årsproduktion på två veckor

Att Ukraina riskerar att få slut på vapen har rapporterats tidigare.

I höstas uppgav militäranalytiker att man var oroliga över att västvärldens lager av vapen och ammunition som man kan skicka till Ukraina har börjat sina.

– Jag är mycket orolig. Om vi inte får ny produktion, vilket tar månader, kommer vi inte kunna förse ukrainarna, uppgav Dave Des Roches, docent vid U.S. National Defense University till CNBC News i september förra året.

Då bedömdes att Ukraina gör av med lika många artillerigranater under två veckors stridande som USA producerar under ett normalt år.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen