UPPGIFTER: Explosioner i Ryssland

2022 11 16

Fyra höga explosioner har ägt rum i ryska staden Belgorod, nära ukrainska Charkiv.

Det uppger statliga ryska nyhetsbyrån RIA Novosti på onsdagseftermiddagen. Uppgiften har inte bekräftats av utländska medier.

Källan till explosionerna är hittills okänd. I rysk media spekuleras det om att det kan röra sig om att luftvärnet aktiverat sitt försvar, rapporterar The Guardian.

Återkommande uppgifter

Flera gånger under kriget har det kommit uppgifter om explosioner i just Belgorod, som ligger enbart några mil från frontlinjen i Ukraina.

Bland annat rapporterades det om en högljudd explosion i mitten av oktober, kort efter att Ryssland stått för flera chockattacker i ukrainska städer – bland annat huvudstaden Kyiv.

Dagen efter nedslaget i Polen

Uppgifterna kommer dagen efter tisdagens robot nedslag i Polen som dödade två personer.

Enligt Natos preliminära analys orsakades incidenten sannolikt av en ukrainsk luftvärnsmissil som avfyrades för att försvara ukrainskt territorium mot ryska attacker, meddelade militäralliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg idag, som dock var tydlig med att Ryssland bär det yttersta ansvaret.

Ryssland: "Fullständigt hysteriska"

Ryssland förnekade igår kväll att robotattacken kom från ryska styrkor, och Kreml anklagade Polen för att reagera “fullständigt hysteriskt” på händelsen.

Landet har nu dessutom kallat upp den polska ambassadören i Moskva till Rysslands utrikesministerium, uppger ministeriets talesperson Maria Zakharova enligt Reuters.

Utesluter inte avsiktlig provokation

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki har emellertid uttalat sig om att det trots Rysslands dementi mycket väl kan handla om en “avsiktlig provokation” från Rysslands sida.

– Vi kan inte utesluta att beskjutningen av ukrainsk infrastruktur nära gränsen var en avsiktlig provokation som gjordes i hopp om att en sådan situation skulle kunna uppstå, framhåller premiärministern på Twitter.

Uppges ha beskjutits förr

Under krigets första månader kom vid ett par tillfällen liknande uppgifter som idag om explosioner i Belgorod, som ligger nära den ukrainska gränsen.

I maj uppgav stadens guvernör Vyacheslav Gladkov att Belgorod hade beskjutits och att en person hade dött.

Han beskrev den då som “den mest allvarliga attacken på rysk mark” sedan kriget inleddes. Attacken bekräftades inte av internationella medier.

Belgorod ligger cirka fyra mil från gränsen till Ukraina. Det bor drygt 380 000 invånare i staden.

Foto: E. Fillin

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen