NATOCHEFEN: ”Ryssland bär ansvaret”

2022 11 16

Men det finns i nuläget ingenting som tyder på att nedslaget var en medveten rysk attack. I stället pekar de senaste uppgifterna på att roboten som slog ner i byn Przewodów avfyrades av Ukraina mot en inkommande rysk robot.

– Vår preliminära analys tyder på att incidenten sannolikt orsakades av en ukrainsk luftvärnsmissil som avfyrades för att försvara ukrainskt territorium mot ryska kryssningsrobotattacker, säger Natochefen på en pressträff efter ett möte med medlemstaternas ambassadörer i Bryssel.

Men Ryssland bär ansvaret för tragedin.

Det betonar Jens Stoltenberg.

– Låt mig vara tydlig, detta är inte Ukrainas fel. Ryssland bär det yttersta ansvaret när de fortsätter sitt illegala krig mot Ukraina.

”Står enade”

Vidare understryker Natochefen att allierade i försvarsalliansen har framfört sina "djupaste kondoleanser för den tragiska förlusten av människoliv" och "uttryckt sin starka solidaritet" med Polen.

– Nato står enade och vi kommer alltid att göra vad som är nödvändigt för att skydda och försvara alla allierade, tillägger Stoltenberg.

Generalsekreteraren bedömer inte att försvarsalliansen kommer att stärka sitt luftförsvar i Europa i kölvattnet av robotnedslaget och Rysslands intensiva beskjutning av ukrainska städer.

Jens Stoltenberg betonar att Nato redan har ökat sin beredskap och militära närvaro i östra Europa.

– Det har ökat luftförsvarsförmågan, säger han på pressträffen.

På frågan om tisdagens incident i Polen var det "mest intensiva" ögonblick som Nato upplevt hittills i Ukrainakriget, svarar Stoltenberg:

– Jag är alltid noga med att rangordna olika incidenter.

Sverige har deltagit

Sverige har deltagit på det extrainsatta Natomötet i Bryssel.

– Vi vet ännu för lite, det kan vara en mycket allvarlig situation. Jag vill inte dra några förhastade slutsatser. Polen vill naturligtvis veta vad som hänt, det vill alla andra Natoländer också och Sverige kommer delta i de samtalen fullt ut, sa statsminister Ulf Kristersson (M) till SVT Nyheter inför dagens möte. 

Foto: Nato 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Mardröm för svenskar på Mallorca – kommer inte in i sina hem

2025 07 06

Många svenskar som har bostad på Mallorca råkar ut för ett allvarligt problem.

Mallorca har sedan länge problem med husockupanter.

Även svenskar som har hus eller lägenhet på ön drabbas, och att få ut ockupanterna kan vara väldigt svårt.

Bostäder ockuperas

De som drabbas av husockupationer är ofta personer som har en bostad som står tom under längre perioder, rapporterar SR.

Då sparkar ockupanter upp dörren, byter lås och installerar sig i bostaden, enligt radiokanalen.

Eftersom utlänningar som har boende på Mallorca ofta är borta under längre perioder, är de ofta extra hårt drabbade. Det gäller bland annat svenskar som äger ett boende på ön.

Ockupanterna är ofta personer som lever i samhällets utkanter. Många av dem har inte råd med bostad och kan vara arbetslösa, sjuka eller ha andra typer av problem.

På ögruppen Balearerna skedde runt 500 husockupationer förra året.

Stort problem för svenskar

För den som drabbas kan det bli en mycket svår situation, särskilt om husockupanten är kvar under en längre tid. Då kan ockupanten få besittningsrätt.

– Det är ett stort problem för dem som är boende här i Spanien, eller de som har hus och boenden, de blir ju utsatta för det här, och då kan man inte vara i bostaden under sin semester eller en längre period, säger Simon Dicksved, en svensk jurist som tidvis vistas på Mallorca, till radiokanalen.

En lagändring ska nu stärka husägarens rätt, men situationen kan ändå bli väldigt svår, särskilt för svenskar som kanske inte är så insatta i hur det fungerar i Spanien.

– Framför allt är det svårt för svenskar för att man inte är så van med det här spanska systemet, säger Simon Dicksved.

Över tusen ockupanter på liten ort

Problemet med husockupationer är utbrett på Mallorca.

Tidningen Majorca Daily Bulletin har tidigare rapporterat om orten Santa Margalida med runt 13 000 invånare.

Där finns det enligt stadens borgmästare runt 1 500 husockupanter.

Borgmästaren beskriver ockupanterna som ”sociala turister”.

Problemet har funnits i åratal, men har förvärrats på senare tid, enligt borgmästaren. Det väcker oro inte bara på grund av husägares rättigheter, utan också med tanke på säkerheten.

– Det bor tio till tolv personer i varje lägenhet utan de minimikrav på hälsa och säkerhet, säger borgmästaren Joan Monjo till tidningen.

Foto: O. Nord

Text: Redaktionen