TURKIET: Erdogan angriper Sverige – igen

2022 07 21

På nytt har den turkiska presidenten gått till starkt angrepp mot Sverige.

Även denna gång hotar Recep Tayyip Erdoğan med att sätta stopp för både Sveriges och Finlands planer att gå med i Nato, enligt den turkiska tidningen Daily Sabah.

“Avelscenter” för terrorism

Turkiets ledare hävdade att skandinaviska länder håller på att förvandlas till ett “avelscenter” för terrorism.

Tidigare har han uttryckt sig i liknande termer, då i stil med att Sverige skulle vara ett “pensionat för terrorister”.

Poserade med Putin

Uttalandet kommer efter en resa till Iran där Erdoğan bland annat träffade och stoltserade på bilder med den ryska diktatorn Vladimir Putin.

– Vi har öppet och tydligt uttalat våra villkor för Finland och Sverige vid förhandlingsbordet, då också Natos generalsekreterare var närvarande, säger Erdoğan till Daily Sabah.

Han upprepade sina krav på att de nordiska länderna ska sätta stopp för terrorstämplade organisationers verksamhet i de egna länderna och utvisa terrormisstänkta till Turkiet.

Kan stoppa Natomedlemskapet – igen

Han fortsatte sedan med att, återigen, hota att lägga krokben för Sveriges och Finlands medlemskap i Nato.

– De matar terrororganisationer även i deras parlament. Det liknar ett avelscenter. Om de inte håller sina löften är det inte möjligt för oss att se positivt på frågan, säger den turkiska ledaren och syftar på de nordiska länderna inträde i militäralliansen.

Nästan en repris

Erdoğans uttalande är mer eller mindre en repris på vad han sade redan tidigare i veckan.

– Turkiet kommer att frysa Finlands och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato om de båda nordiska länderna inte uppfyller de löften om kontra-terrorism som gavs förra månaden, uttryckte han i måndags enligt Reuters.

Lade till fler länder

Den här gången lade han dock till många fler länder på sin lista, enligt Daily Sabah.

Presidenten påstod nämligen att i princip hela Europa mer eller mindre föder upp terrorism.

Han exemplifierade bland annat med Norge, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Italien.

– Västländerna har för närvarande ingen rätt att tal i frågan (om terrorism), säger han till den turkiska, regimvänliga tidningen.

Svängiga turer

Sveriges turer med Turkiet har varit många när det gäller Nato.

Från att Erdoğan sade blankt nej till Sverige ställdes det långa listor med krav.

Till slut fick de nordiska länderna i hamn ett avtal med Turkiet som gav grönt ljus.

Regeringen har fått kritik för att inte ha varit öppna med avtalets innehåll, som bland annat ska innehålla utvisningskrav på ett flertal kurdiska medborgare.

Statsministern har dock flera gånger proklamerat att man följer svensk lag och internationell rätt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen