Teslakunder tvingas skriva på mystiskt avtal – “helt unikt”

2025 02 23

Missnöjda kunder till det Elon Musk-ägda elbilsföretaget Tesla tvingas att signera hemliga tystnadsavtal.

I flera fall när Tesla anmälts till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, har biljätten struntat i nämnden och istället gjort upp med kunderna i hemlighet.

Då tvingas bilägarna bland annat skriva på mystiska sekretessavtal, uppger Klas Skarin, reporter på Sveriges största biltidning Vi Bilägare.

I synnerhet sker det när det tvisten gäller stora belopp, till exempel återköp av bilen.

– Jag fick tag på fyra av åtta bilägare och det stod klart att de absolut inte ville prata med mig. De hade skrivit på tystnadsavtal, säger Klas Skarin i P1-programmet Plånboken i Sveriges Radio.

Värst i hela Sverige

Klagomålen till ARN handlar bland annat om läckande bagageluckor och fel information om ångerrätten i samband med köp på distans.

Enligt ARN borde Tesla betala ut miljonbelopp till svenska kunder.

Totalt handlar det om fyra ärenden där nämnden uppmanar företaget att ersätta kunderna med sammanlagt över två miljoner kronor.

Inget annat företag verksamma i Sverige har en så stor “skuld” som följd av beslut från ARN, enligt färska siffror från Råd & Rön.

"Helt unikt"

Att Tesla gör upp med kunder bakom kulisserna går emot bilbranschens policy om att följa beslut som fattas av nämnden.

Enligt Klas Skarin liknar beteendet ingenting annat.

– Att man väljer förlikning efter att ha vägrat följa ARN:s beslut när kunden hotar att gå vidare till tingsrätten är helt unikt, säger reportern.

Hamnat på "svarta listan"

Teslas ovilja att följa beslut från ARN har gjort att företaget hamnat på Råd & Röns ökända svarta lista.

Den senaste tiden har det också börjat talas om en så kallad “Teslaskam”, vilket är en reaktion från de som inte uppskattar Elon Musks politiska ställningstaganden och vd:ns position i Donald Trumps regering.

Enligt en undersökning från Novus i januari har andelen med negativa attityder mot Tesla ökat kraftigt, från 47 till 63 procent.

– Medierapporteringen tyder på att både Tesla och Elon Musk betalar ett högt pris för de senaste händelserna, men att Tesla som varumärke har drabbats hårdast av de negativa associationerna, lyder Novus analys.

LÄS MER: Tesla uppmanas betala 800 000 kronor till upprörd bilist

LÄS MER: Elon Musk i öppet bråk: “Du är helt psykiskt sjuk”

LÄS MER: Experter slår larm om Elon Musk – "har aldrig tidigare hänt i världen"

Foto: M. Csizmadia resp Maurizio Pesce

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen