Sveriges statsepidemiolog uttalar sig om bakterieutbrottet i Danmark

2023 03 04

Detta enligt den danska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten, vilket den här sidan rapporterade om tidigare idag.

Även i Storbritannien har ett större antal barn dött av samma bakterie, vilket vi skrev om redan i december.

I Sverige finns än så länge inga dödsfall i år, men statsepidemiologen Anders Lindblom betonar att Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen.

– Vi får förstås vara uppmärksamma och hålla ögonen på det här. Och se om vi får dödsfall i Sverige också, säger han till Expressen.

Dubbelt så många fall

Anders Lindblom säger att det än så länge inte finns någonting som tyder på att varianten som sprids i Europa är mer elakartad än någon annan.

Samtidigt ökar fallen i Sverige. Totalt har 33 stycken fall dokumenterats hos yngre barn än 10 år mellan oktober 2022 och februari 2023 – dubbelt så många som under hela 2019.

– Alla kan få den här sjukdomen, säger Anders Lindblom, som dock tillägger att de yngre barnen är en minoritet av de drabbade.

Flesta får milda symtom

Bakterien det handlar om kallas grupp A-streptokocker (GAS).

Vanliga symtom är feber och halsont och är för den stora majoriteten av mild kaliber.

I allvarliga fall finns dock en risk för blodförgiftning, snabb insjukning och sänkt medvetandegrad.

– GAS-infektioner förekommer praktiskt taget uteslutande hos människa, och smittan kan spridas genom direktkontakt från människa till människa eller indirekt via föremål eller som droppsmitta. Många personer (framförallt äldre barn och ungdomar) är bärare av GAS, oftast i svalget, utan att visa tecken till sjukdom, framhåller Folkhälsomyndigheten på sin hemsida.

"Allvarlig sjukdom"

Flera experter påtalar att ökningen sannolikt beror på en återgång till vardagslivet efter coronapandemin.

Immuniteten är lägre och människor träffar varandra i större utsträckning då inga restriktioner begränsar umgänge längre.

– Det är viktigt att tänka på att det är en allvarlig sjukdom, har Anders Lindblom sagt till Läkartidningen tidigare.

Foto: Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen