Sveriges statsepidemiolog uttalar sig om bakterieutbrottet i Danmark

2023 03 04

Minst 35 personer har nu dött av en invasiv streptokockinfektion i Danmark.

Detta enligt den danska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten, vilket den här sidan rapporterade om tidigare idag.

Även i Storbritannien har ett större antal barn dött av samma bakterie, vilket vi skrev om redan i december.

I Sverige finns än så länge inga dödsfall i år, men statsepidemiologen Anders Lindblom betonar att Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen.

– Vi får förstås vara uppmärksamma och hålla ögonen på det här. Och se om vi får dödsfall i Sverige också, säger han till Expressen.

Dubbelt så många fall

Anders Lindblom säger att det än så länge inte finns någonting som tyder på att varianten som sprids i Europa är mer elakartad än någon annan.

Samtidigt ökar fallen i Sverige. Totalt har 33 stycken fall dokumenterats hos yngre barn än 10 år mellan oktober 2022 och februari 2023 – dubbelt så många som under hela 2019.

– Alla kan få den här sjukdomen, säger Anders Lindblom, som dock tillägger att de yngre barnen är en minoritet av de drabbade.

Flesta får milda symtom

Bakterien det handlar om kallas grupp A-streptokocker (GAS).

Vanliga symtom är feber och halsont och är för den stora majoriteten av mild kaliber.

I allvarliga fall finns dock en risk för blodförgiftning, snabb insjukning och sänkt medvetandegrad.

– GAS-infektioner förekommer praktiskt taget uteslutande hos människa, och smittan kan spridas genom direktkontakt från människa till människa eller indirekt via föremål eller som droppsmitta. Många personer (framförallt äldre barn och ungdomar) är bärare av GAS, oftast i svalget, utan att visa tecken till sjukdom, framhåller Folkhälsomyndigheten på sin hemsida.

"Allvarlig sjukdom"

Flera experter påtalar att ökningen sannolikt beror på en återgång till vardagslivet efter coronapandemin.

Immuniteten är lägre och människor träffar varandra i större utsträckning då inga restriktioner begränsar umgänge längre.

– Det är viktigt att tänka på att det är en allvarlig sjukdom, har Anders Lindblom sagt till Läkartidningen tidigare.

Foto: Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Ny Bank ID-lösning för alla 8,6 miljoner användare

2024 11 22

Bank-ID ger nu besked om att man utökar tjänsten.

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen