SVERIGE: Varningsflagg hissad – “ekonomin kan knäckas”

2023 04 14

Inte om Riksbankens nuvarande räntepolitik fortsätter, vilket kan komma att driva in Sverige i en mycket ansträngd lågkonjunktur.

Ett sådant scenario flaggar nu LO:s chefsekonom, Laura Hartman, för.

– Inflationen drevs upp av de stigande energipriserna. När de väl slutat stiga sjunker inflationstakten av sig själv. Det är vad vi ser nu, säger hon till Svenska Dagbladet.

"Riskerar knäcka ekonomn"

Dagens besked om att inflationen sjunker bekräftar den prognos som LO haft under en längre period.

Enligt Laura Hartman lär den också fortsätta göra så – i slutet av året bör den hamna på två procent.

En kraftig minskning då den under mars låg på åtta procent, enligt siffror från KPIF.

Samtidigt flaggar hon för den största risken av allihop – att Riksbanken fortsätter höja räntan.

Det skulle riskera att “knäcka ekonomin”, enligt Laura Hartman.

– Tidigare när räntan höjdes såg vi en viss avmattning hos hushållen. Nu handlar det närmast om en störtdykning och marginalerna är borta hos många.

Sjönk mer än förväntat

Det var i förmiddags som det efterlängtade beskedet kom gällande att inflationen i Sverige till slut bromsar in.

Även om den fortfarande är på en hög nivå var minskningen större än väntat. Enligt Infrofronts enkät skulle KPIF-inflationen ha landat på 8,4 procent i mars enligt prognoserna.

I mars månad sjönk också ökningen av de svenska matpriserna, trots att de nya löftena från Sveriges matjättar om prissänkningar inte räknats in.

Fortsatt onormal siffra

Totalt steg livsmedel, inklusive alkohol, med 1,2 procent mellan februari och mars.

– Det är fortfarande en hög prisökningstakt. Jag har tittat 30 år tillbaka, och en mer normal siffra för mars är 0,5 procent, säger prisstatistikern John Eliasson till Dagens Nyheter.

Fortsatt är purjolöken den överlägsna “vinnaren” på mathyllorna – grönsaken har ökat med 18,5 procent i mars jämfört med februari.

Billigare tomater

Samtidigt sjunker en hel del matvaror – och en del ganska kraftigt.

Blomkålen går till exempel ned över 25 procent och vindruvor sjunker i pris med 15 procent.

De omtalade tomaterna sjunker också – med sju procent enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

En annan effekt som idag också stod klar var att storbanken SEB sänker räntan efter de nya inflationssiffror som presenterades idag.

– SEB sänker på fredagen sin listränta för bolån med två års bindningstid med 0,60 procentenheter till 4,24 procent, rapporterade Dagens industri tidigare idag.

Foto: M. Stosberg

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen