SVERIGE: Varningsflagg hissad – “ekonomin kan knäckas”

2023 04 14

Inte om Riksbankens nuvarande räntepolitik fortsätter, vilket kan komma att driva in Sverige i en mycket ansträngd lågkonjunktur.

Ett sådant scenario flaggar nu LO:s chefsekonom, Laura Hartman, för.

– Inflationen drevs upp av de stigande energipriserna. När de väl slutat stiga sjunker inflationstakten av sig själv. Det är vad vi ser nu, säger hon till Svenska Dagbladet.

"Riskerar knäcka ekonomn"

Dagens besked om att inflationen sjunker bekräftar den prognos som LO haft under en längre period.

Enligt Laura Hartman lär den också fortsätta göra så – i slutet av året bör den hamna på två procent.

En kraftig minskning då den under mars låg på åtta procent, enligt siffror från KPIF.

Samtidigt flaggar hon för den största risken av allihop – att Riksbanken fortsätter höja räntan.

Det skulle riskera att “knäcka ekonomin”, enligt Laura Hartman.

– Tidigare när räntan höjdes såg vi en viss avmattning hos hushållen. Nu handlar det närmast om en störtdykning och marginalerna är borta hos många.

Sjönk mer än förväntat

Det var i förmiddags som det efterlängtade beskedet kom gällande att inflationen i Sverige till slut bromsar in.

Även om den fortfarande är på en hög nivå var minskningen större än väntat. Enligt Infrofronts enkät skulle KPIF-inflationen ha landat på 8,4 procent i mars enligt prognoserna.

I mars månad sjönk också ökningen av de svenska matpriserna, trots att de nya löftena från Sveriges matjättar om prissänkningar inte räknats in.

Fortsatt onormal siffra

Totalt steg livsmedel, inklusive alkohol, med 1,2 procent mellan februari och mars.

– Det är fortfarande en hög prisökningstakt. Jag har tittat 30 år tillbaka, och en mer normal siffra för mars är 0,5 procent, säger prisstatistikern John Eliasson till Dagens Nyheter.

Fortsatt är purjolöken den överlägsna “vinnaren” på mathyllorna – grönsaken har ökat med 18,5 procent i mars jämfört med februari.

Billigare tomater

Samtidigt sjunker en hel del matvaror – och en del ganska kraftigt.

Blomkålen går till exempel ned över 25 procent och vindruvor sjunker i pris med 15 procent.

De omtalade tomaterna sjunker också – med sju procent enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

En annan effekt som idag också stod klar var att storbanken SEB sänker räntan efter de nya inflationssiffror som presenterades idag.

– SEB sänker på fredagen sin listränta för bolån med två års bindningstid med 0,60 procentenheter till 4,24 procent, rapporterade Dagens industri tidigare idag.

Foto: M. Stosberg

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen