SVERIGE: Varningsflagg hissad – “ekonomin kan knäckas”

2023 04 14

Att inflationstakten minskar något hjälper inte Sverige i lågkonjunkturen.

Inte om Riksbankens nuvarande räntepolitik fortsätter, vilket kan komma att driva in Sverige i en mycket ansträngd lågkonjunktur.

Ett sådant scenario flaggar nu LO:s chefsekonom, Laura Hartman, för.

– Inflationen drevs upp av de stigande energipriserna. När de väl slutat stiga sjunker inflationstakten av sig själv. Det är vad vi ser nu, säger hon till Svenska Dagbladet.

"Riskerar knäcka ekonomn"

Dagens besked om att inflationen sjunker bekräftar den prognos som LO haft under en längre period.

Enligt Laura Hartman lär den också fortsätta göra så – i slutet av året bör den hamna på två procent.

En kraftig minskning då den under mars låg på åtta procent, enligt siffror från KPIF.

Samtidigt flaggar hon för den största risken av allihop – att Riksbanken fortsätter höja räntan.

Det skulle riskera att “knäcka ekonomin”, enligt Laura Hartman.

– Tidigare när räntan höjdes såg vi en viss avmattning hos hushållen. Nu handlar det närmast om en störtdykning och marginalerna är borta hos många.

Sjönk mer än förväntat

Det var i förmiddags som det efterlängtade beskedet kom gällande att inflationen i Sverige till slut bromsar in.

Även om den fortfarande är på en hög nivå var minskningen större än väntat. Enligt Infrofronts enkät skulle KPIF-inflationen ha landat på 8,4 procent i mars enligt prognoserna.

I mars månad sjönk också ökningen av de svenska matpriserna, trots att de nya löftena från Sveriges matjättar om prissänkningar inte räknats in.

Fortsatt onormal siffra

Totalt steg livsmedel, inklusive alkohol, med 1,2 procent mellan februari och mars.

– Det är fortfarande en hög prisökningstakt. Jag har tittat 30 år tillbaka, och en mer normal siffra för mars är 0,5 procent, säger prisstatistikern John Eliasson till Dagens Nyheter.

Fortsatt är purjolöken den överlägsna “vinnaren” på mathyllorna – grönsaken har ökat med 18,5 procent i mars jämfört med februari.

Billigare tomater

Samtidigt sjunker en hel del matvaror – och en del ganska kraftigt.

Blomkålen går till exempel ned över 25 procent och vindruvor sjunker i pris med 15 procent.

De omtalade tomaterna sjunker också – med sju procent enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

En annan effekt som idag också stod klar var att storbanken SEB sänker räntan efter de nya inflationssiffror som presenterades idag.

– SEB sänker på fredagen sin listränta för bolån med två års bindningstid med 0,60 procentenheter till 4,24 procent, rapporterade Dagens industri tidigare idag.

Foto: M. Stosberg

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen