Storbank sänker räntan

2023 04 14

Inflationen har sjunkit mer än väntat i Sverige.

Det meddelade Statistiska centralbyrån, SCB, på fredagsmorgonen.

Efter beskedet väljer en av Sveriges största banker att justera sin listränta för bolån.

– SEB sänker på fredagen sin listränta för bolån med två års bindningstid med 0,60 procentenheter till 4,24 procent, rapporterar Di.

Därmed blir SEB den första storbanken som sänker räntan efter dagens nya siffror.

Bankens övriga listräntor lämnas oförändrade.

Större tapp än väntat

Inflationstakten i mars sjönk mer än väntat.

Inflationstakten enligt KPI – som visar prisutvecklingen för den privata, genomsnittliga konsumtionen i Sverige – landade på 10,6 procent i mars 2023.

En minskning med hela 1,4 procentenheter jämfört med föregående månad.

Även inflationstakten enligt KPIF,  där ränteförändringarna är borträknade, sjönk markant. Den landade på 8,0 procent.

En nedgång jämfört med februari då motsvarande siffra var 9,4 procent.

”Mycket positivt”

Jon Arnell, investeringschef på Max Matthiessen, beskriver dagens inflationsbesked som en ”lättnad för Riksbanken”.

Han påpekar dock att Riksbankens prognos var betydligt lägre.

Riksbankens prognos var för KPIF 7,8 och KPIF exklusive energi 7,5 procent. KPIF exklusive energi minskade till 8,9 procent i mars– en bra bit från Riksbankens prognos.

– Dagens besked är mycket positivt, men det innebär fortsatta räntehöjningar från Riksbanken. De ligger fortfarande efter i sina prognoser och inflationen är fortsatt för hög, säger Max Matthiessen till Expressen.

Svag krona oroar

Att den svenska kronan är fortsatt svag oroar dock Max Matthiessen. Efter dagens nya siffror försvagades kronans ställning ytterligare.

– Kronan försvagades av beskedet, det är ett orosmoment för Riksbanken att hantera med importerad inflation, säger Max Matthiessen till Expressen.

En svag svensk krona pressar många företag.

Det fördyrar företagens inköpskostnader och är en bidragande orsak till företagens prisökningar.  

– Svenska storföretag har merparten av sin försäljning och inköp utomlands och därför är deras exponering mot utländsk valuta stor. För företag med stor andel inköp i utländsk valuta innebär det fördyrade inköpskostnader, vilket påverkar deras lönsamhet, förklarar Jörgen Kennemar, företagarekonom på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Foto: SEB

Text: Redaktionen

Kunder rasar mot Biltema – kedjan svarar

2025 01 20

Ett Facebook-inlägg har lett till stort raseri hos Biltema-kunder.

Under de senaste åren har frågan om kontanter blivit allt mer omdebatterad.

I takt med digitaliseringens framfart har kortbetalning eller betalning med appar via telefonen blivit allt vanligare.

Många butiker väljer att bara ta emot kort- eller appbetalningar.

Nu har ett Facebook-inlägg från Biltema lett till raseri hos kunder - men det verkar som om de har fått allt om bakfoten.

Många kommentarer

Biltema lade ut ett inlägg på Facebook där de välkomnar kunder till cafét för att köpa semla och kaffe.

Hundratals personer har kommenterat inlägget - och många av kommentarerna är ilska riktad mot Biltema av kontantskäl.

– Ni tar ju inte kontanter, då förlorar ni mig som kund! Det är dom pengarna som jag har i plånboken som jag vill använda, inte dom på kontot, lyder en kommentar.

– Ni tar inte emot kontanter så nix hoppar över tyvärr, lyder en annan.

– Med kort nej tack, uttrycker en tredje.

Biltema svarar

Kunderna verkar dock ha fått saken om bakfoten.

Biltema hanterar inte kontanter i cafét, men det går mycket riktigt att betala kontant för varorna i en vanlig kassa.

– Av hygienskäl hanterar vi inte kontanter i våra Biltema Cafe men där vi erbjuder alla att betala dessa varor i en vanlig bemannad kassa, säger Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg till Nyheter24.

Het fråga

Kontantfrågan är en het sådan, där många vill se att mer görs för att skydda kontanternas roll i ett allt mer digitaliserat samhälle.

Även Riksbanken har tagit upp saken, och underströk i en rapport från förra året att mer måste göras.

– För att säkerställa att det går att använda kontanter i praktiken anser Riksbanken att fler åtgärder behövs, framhåller Riksbanken.

– Om regeringen och riksdagen väntar med att införa fler av de åtgärder som Riksbanken föreslår riskerar vi att ytterligare försämra möjligheten att använda kontanter så att de på sikt blir närmast oanvändbara som betalningsmedel.

“Kan bromsa”

Riksbanken fortsätter.

– Genom att agera snabbt kan vi bromsa den utvecklingen.

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Nytt betygssystem införs i skolan – Sverige ensamt i världen

2025 01 20

Sverige är på väg att införa ett världsunikt betygssystem.

För 13 år sedan ändrades betygssystemet i svenska skolor.

Skalan MVG-IG togs bort och ersattes av skalan A-F, där den sistnämnda bokstaven innebär underkänt.

Nu är Sverige på väg att ändra skalan igen – den här gången till 1-10.

Ett av syftena är att nationella prov ska få en större relevans i betygsättningen.

– Idag är det orättvist, vi måste ha ett likvärdigt system, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt regeringens utredare i frågan, till Sveriges Radio på måndagen.

Så kommer det fungera

Det nya systemet ska fungera enligt följande.

Lärarna sätter ett betyg på kursen. Därefter räknas resultaten på de nationella proven om till samma betygsskala. Sedan räknas medelvärdet ut av de båda betygen – som sedan räknas om ett till ett meritvärde där 30 procent baseras på resultat från nationella prov.

– Vi vill ha betygsskalan 1–10 där betyget 4 motsvarar vad samhället anser är godtagbara kunskaper. Men det ska även delas ut betygen 1–3. Antagning och urval till gymnasieskolan bör bygga på ett sammanlagt meritvärde och inte hindras av en skarp F-gräns i vissa ämnen, har Magnus Henrekson tidigare sagt till tidningen Vi Lärare.

"Blir världsunikt"

Enligt regeringens utredare kommer det nya systemet, som planeras att införas höstterminen 2027, innebära att svaga skolor inte längre kan gömma sig bakom generös betygssättning. Det blir även rättvisare bland bättre skolor som inte är lika generösa.

– Hela Sverige bedöms lika i detta system. Det blir världsunikt om vi lyckas genomföra det här, säger Magnus Henrekson idag.

"Demoraliserande"

Utredaren har tidigare kallat dagens betygssystem “bland det mest demoraliserande som finns i Sverige”. 

Ytterligare förändringar som föreslås är att samtliga nationella prov i årskurs 9 och gymnasieskolan ska genomföras digitalt och rättas centralt

– Vi har i vår genomgång av en bredd av länder inte funnit något annat land än Sverige där enskilda lärare kan sätta betyg utan någon form av normering eller kalibrering och där dessa betyg sedan är de som avgör antagning och urval till nästa utbildningsnivå, sade Magnus Henrekson till Vi Lärare i höstas.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen