SVERIGE: Utrikesministerns nya Natoutspel

2022 04 29

– På det stora hela skulle jag ändå vilja säga att Sverige och Finland välkomnas, säger Ann Linde till DN.

Säger inte ja

Enligt utrikesministern är Sverige väl förberedda för ett intåg i Nato.

Men hon har inte landat i ett ja än.

– Jag har inte hamnat där ännu, säger hon till tidningen och utvecklar sitt resonemang:

–Därför att jag vet att vi har fler analyser kvar att göra i överläggningarna med de andra partierna. Vi har tagit in experter för varje område och diskuterat vad de sagt och vänt och vridit på argumenten. En del med ett Natomedlemskap är att man får säkerhetsgarantier, vilket är mycket värt naturligtvis. Men det är också så att det innebär sårbarheter.

Kritiserar V-ledaren

Utrikesministern avfärdar samtidigt Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostars argument som hon framförde i torsdags i samband med att Vänsterpartiet framförde ett krav på en folkomröstning om Nato.

– Jag tror inte alls på de här argumenten att vi inte skulle kunna medla eller jobba med nedrustning. Och vi behöver inte heller, som Vänsterledaren så populistiskt sa, ha kärnvapen på förskolorna. Det är ren desinformation och spelar Ryssland helt i händerna. Man kan precis som Tyskland, Danmark, Island och Norge bestämma om icke-stationering av kärnvapen i fredstid. Och dessutom har inte Nato några egna kärnvapen utan det är helt nationella beslut, säger Ann Linde till DN.

Hotbilden mot Sverige

Utrikesministern nämner inte om Sverige fått några säkerhetsgarantier från några Natoländer under en eventuell svensk ansökningsprocess.

Tidigare har försvarsminister Peter Hultqvist varnat för att Ryssland kan ta till flera åtgärder för att störa och påverka Sveriges Natoansökan.

En hel katalog med åtgärder

– Det är sådant som cyberhot, hybridhot, sabotage, underminerande av statsorganisationen, det är en hel katalog av åtgärder som kan tänkas vidtas av Ryssland. Jag vet inte vad de avser att göra, det har jag ingen uppfattning om, men att Europa lever i en hotsituation och att allt här har förändrats i grunden – det är det man behöver ta ställning till, sa Peter Hultqvist under en pressträff förra veckan.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg utryckte under gårdagen att Sverige och Finland kommer att välkomnas med ”öppna armar” och konstaterade att det finns planerade säkerhetslösningar från Natos sida under den tiden som det tar att hantera en medlemsansökan. 

Men än så länge finns det inget officiellt besked om vad sådana säkerhetslösningar skulle innebära.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen