SVERIGE: Utrikesministern slår tillbaka

2022 06 29

Regeringens avtal med Amineh Kakabaveh upphörde att gälla när riksdagsåret 2021/22 avslutades.

Det uppger utrikesminister Ann Linde (S) och Socialdemokraternas presstjänst för Aftonbladet.

Överger tidigare löfte

I överenskommelsen med Kakabaveh har Socialdemokraterna lovat att stötta de kurdiska organisationerna  PYD och YPG.

Ett ställningstagande som Sverige med stor sannolikhet överger efter det nya avtalet med Turkiet.

Trots president Erdogans digra kravlista anser inte utrikesministern att Turkiet dikterat villkoren.

– Vi har inte vikt oss för Erdogan. Hela frågan handlar om bedömningen att efter Rysslands invasion så räcker inte den säkerhetspolitiska linjen vi har, att vi behöver säkerhetsgarantier och ett medlemskap i Nato. När vi gjort den bedömningen så gäller det att vi kan leverera. Jag hade naturligtvis varit gladare om Turkiet inte hade kommit med några krav, nu gjorde de det och vi tog deras oro på alvar, säger Ann Linde till tidningen.

Har samma uppfattning

Ann Linde fastslår att Sverige och Turkiet delar uppfattning om vem eller vilka som ska klassas som terrorister.

– Det har inte förändrats. Vi anser att PKK är terroristklassat. Vad det gäller PYD, YPG och det som i Turkiet kallas FETO (Gülenrörelsen), så handlar det om att vi inte ska stödja dem när det gäller något som direkt kan hota Turkiets säkerhet, det vill säga vapen och pengar och så vidare. Det gör vi inte heller idag, nu är det tydligt utskrivet, säger ministern till Aftonbladet.

Misstroendeförklaring

Amineh Kakabaveh har hotat med att väcka misstroende mot Ann Linde.

– Jag hoppas att andra politiska partier kallar Ann Linde till utrikesutskottet, annars måste man väcka misstroende mot Ann Linde som utrikesminister, sa hon till TV4.

Enligt uppgifter till Expressen är Miljöpartiet beredda att stödja en misstroendeförklaring mot ministern.

–  Alla ledamöter i Sveriges riksdag har rätt att kräva misstroende mot vem man vill. Jag förstår att eftersom Kakabaveh inte vill att vi ska gå med i Nato är hon naturligtvis väldigt upprörd över det. Men det här är en politik som har brett stöd i riksdagen. Det är det jag har att säga om detta, svarar Ann Linde när hon ombeds kommentera uppgifterna.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryssland aktiverar invasionsplanen från 2022

2025 12 02

Ryska styrkor påstår sig ha intagit den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, som beskrivs som en “port” för att ta kontroll över hela Donbasregionen.

Natten till tisdagen bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden i frågan.

– Detta är en viktig utveckling. Vi är alla medvetna om dess betydelse, säger Putin enligt Reuters.

Diktatorn hävdar också att den påstådda ryska framgången gör att Ryssland nu kan skifta tillbaka fokus – till vad Kreml egentligen hade som syfte vid den fullskaliga invasionen för snart fyra år sedan.

Enligt Putin avancerar nu ryska styrkor “i praktiskt taget alla riktningar”

– Detta är en viktig riktning. Vi förstår alla hur viktigt det är. Det gör att vi kan gå vidare med uppgiften vi påbörjade när den militära specialoperationen inleddes, säger Putin.

Begreppet “militära specialoperationen” är det som Kreml använt för att beskriva invasionen av Ukraina i februari 2022.

Ifrågsaätts

Det ryska beskedet om man intagit Pokrovsk har mötts av skepsis. Andriy Kovalenko, chefen för det ukrainska centret för bekämpning av desinformation, har varnat för att Ryssland kommer att försöka “utöva press på frontlinjen med många högljudda uttalanden”.

Han sa att detta gjordes ”exklusivt för den västerländska publiken och för att höja de diplomatiska insatserna” mitt i nya förhandlingar om hur kriget i Ukraina ska kunna avslutas, skriver CNN.

Även den ansedda amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, ifrågasätter det ryska påståendet.

– ISW har ännu inte observerat bevis som bekräftar att ryska styrkor har slutfört erövringen av Pokrovsk i skrivande stund. Kreml kan ha tillkännagivit erövringen av Pokrovsk i förtid den 1 december – liksom för många andra bosättningar i Ukraina – som en del av en kognitiv krigföringsinsats för att forma de amerikansk-ryska förhandlingarna i Moskva den 2 december, framhåller tankesmedjan.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Svårbedömt

Joakim Paasikiivi, tidigare överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, menar att det inte är omöjligt att Ryssland kan ha tagit över Pokrovsk.

Men det är väldigt svårt att säga att det skulle vara så grundat bara på ryska utsagor. Eftersom de säger att de tar saker som de inte har tagit, säger militärexperten till TV4 Nyheterna.

USA:s sändebud Steve Witkoff möter Vladimir Putin i Moskva under tisdagen.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Fruktar värsta vintern sedan 2022 – “tror många svenskar förstår”

2025 12 02

Sverige förbereder att gå fram med ett särskilt vinterpaket värt 1,1 miljarder kronor.

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen