29 juli 2026

SVERIGE: Tufft ekonomiskt besked väntas hushållen imorgon

2023 01 12

Inflationen har långt ifrån mattats av i Sverige.

Imorgon presenteras inflationssiffrorna för december, och till skillnad från i USA där prisökningstakten bromsat in lär vi få se motsatsen i Sverige.

Det menar Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, i en intervju med Sveriges Radio Ekot.

– Sannolikt är det så att decembersiffran blir den högsta i den här cykeln och att inflationen därefter faller. Men det betyder inte att inflationen blir låg eller ens i närheten av två procent, det kommer att ta tid för inflationen att närma sig de nivåerna som Riksbanken vill se, säger han till radion.

Priserna lär stiga ännu mer

Det är just en inflation på två procent som är Riksbankens mål – långt ifrån novembers nivå som hamnade på 9,5 procent enligt de mått som myndigheten använder.

Nu är alltså prognosen att priserna kommer att öka ännu mer än månaden innan.

Det är då Riksbankens uppgift att höja räntan så att det blir dyrare att låna pengar, vilket gör att hushåll och företag blir försiktigare med sina pengar – och med följdeffekten att prisökningarna sjunker igen.

Förväntar sig ny räntehöjning

Oavsett var inflationstakten landar på när beskedet kommer imorgon förväntar sig emellertid Claes Måhlén att Riksbanken även ger besked om ännu en räntehöjning nästa månad.

– Vi tror att Riksbanken höjer räntan i februari med 50 punkter trots att Riksbanken i november signalerade hälften av det, säger han till SR.

Toppen inte nådd

Direkt drabbade blir de hushåll som har bolån med rörliga ränta, där Claes Måhlén menar att toppen ännu inte är nådd.

Han får medhåll av en fastighetsekonom från Kungliga Tekniska Högskolan som SR talat med.

– Jag tror absolut inte att bostadsräntorna faller tillbaka till de extremt låga nivåer vi hade tidigare. Vi får räkna med relativt höga bostadsräntor, och det kommer nu påverka hushållens kalkyler.

"Försämrad köpkraft"

Det har tidigare indikerats att de flesta av Sveriges hushåll kommer att få det sämre ekonomiskt under 2023, enligt en kartläggning från Swedbank som Dagens Nyheter tagit del av.

Stigande inflation och höjda räntor är två orsaker, men även hyresavgifter som sannolikt kommer att skjuta i höjden.

– Trots mer pengar i plånboken får de flesta en försämrad köpkraft nästa år, säger Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom, till DN.

LÄS MER: Tidigare riksbankschefen: "Domedagen är här"

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen