22 maj 26

SVERIGE: Tufft ekonomiskt besked väntas hushållen imorgon

2023 01 12

Inflationen har långt ifrån mattats av i Sverige.

Imorgon presenteras inflationssiffrorna för december, och till skillnad från i USA där prisökningstakten bromsat in lär vi få se motsatsen i Sverige.

Det menar Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, i en intervju med Sveriges Radio Ekot.

– Sannolikt är det så att decembersiffran blir den högsta i den här cykeln och att inflationen därefter faller. Men det betyder inte att inflationen blir låg eller ens i närheten av två procent, det kommer att ta tid för inflationen att närma sig de nivåerna som Riksbanken vill se, säger han till radion.

Priserna lär stiga ännu mer

Det är just en inflation på två procent som är Riksbankens mål – långt ifrån novembers nivå som hamnade på 9,5 procent enligt de mått som myndigheten använder.

Nu är alltså prognosen att priserna kommer att öka ännu mer än månaden innan.

Det är då Riksbankens uppgift att höja räntan så att det blir dyrare att låna pengar, vilket gör att hushåll och företag blir försiktigare med sina pengar – och med följdeffekten att prisökningarna sjunker igen.

Förväntar sig ny räntehöjning

Oavsett var inflationstakten landar på när beskedet kommer imorgon förväntar sig emellertid Claes Måhlén att Riksbanken även ger besked om ännu en räntehöjning nästa månad.

– Vi tror att Riksbanken höjer räntan i februari med 50 punkter trots att Riksbanken i november signalerade hälften av det, säger han till SR.

Toppen inte nådd

Direkt drabbade blir de hushåll som har bolån med rörliga ränta, där Claes Måhlén menar att toppen ännu inte är nådd.

Han får medhåll av en fastighetsekonom från Kungliga Tekniska Högskolan som SR talat med.

– Jag tror absolut inte att bostadsräntorna faller tillbaka till de extremt låga nivåer vi hade tidigare. Vi får räkna med relativt höga bostadsräntor, och det kommer nu påverka hushållens kalkyler.

"Försämrad köpkraft"

Det har tidigare indikerats att de flesta av Sveriges hushåll kommer att få det sämre ekonomiskt under 2023, enligt en kartläggning från Swedbank som Dagens Nyheter tagit del av.

Stigande inflation och höjda räntor är två orsaker, men även hyresavgifter som sannolikt kommer att skjuta i höjden.

– Trots mer pengar i plånboken får de flesta en försämrad köpkraft nästa år, säger Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom, till DN.

LÄS MER: Tidigare riksbankschefen: "Domedagen är här"

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen