SVERIGE: Tufft ekonomiskt besked väntas hushållen imorgon

2023 01 12

Imorgon presenteras inflationssiffrorna för december, och till skillnad från i USA där prisökningstakten bromsat in lär vi få se motsatsen i Sverige.

Det menar Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, i en intervju med Sveriges Radio Ekot.

– Sannolikt är det så att decembersiffran blir den högsta i den här cykeln och att inflationen därefter faller. Men det betyder inte att inflationen blir låg eller ens i närheten av två procent, det kommer att ta tid för inflationen att närma sig de nivåerna som Riksbanken vill se, säger han till radion.

Priserna lär stiga ännu mer

Det är just en inflation på två procent som är Riksbankens mål – långt ifrån novembers nivå som hamnade på 9,5 procent enligt de mått som myndigheten använder.

Nu är alltså prognosen att priserna kommer att öka ännu mer än månaden innan.

Det är då Riksbankens uppgift att höja räntan så att det blir dyrare att låna pengar, vilket gör att hushåll och företag blir försiktigare med sina pengar – och med följdeffekten att prisökningarna sjunker igen.

Förväntar sig ny räntehöjning

Oavsett var inflationstakten landar på när beskedet kommer imorgon förväntar sig emellertid Claes Måhlén att Riksbanken även ger besked om ännu en räntehöjning nästa månad.

– Vi tror att Riksbanken höjer räntan i februari med 50 punkter trots att Riksbanken i november signalerade hälften av det, säger han till SR.

Toppen inte nådd

Direkt drabbade blir de hushåll som har bolån med rörliga ränta, där Claes Måhlén menar att toppen ännu inte är nådd.

Han får medhåll av en fastighetsekonom från Kungliga Tekniska Högskolan som SR talat med.

– Jag tror absolut inte att bostadsräntorna faller tillbaka till de extremt låga nivåer vi hade tidigare. Vi får räkna med relativt höga bostadsräntor, och det kommer nu påverka hushållens kalkyler.

"Försämrad köpkraft"

Det har tidigare indikerats att de flesta av Sveriges hushåll kommer att få det sämre ekonomiskt under 2023, enligt en kartläggning från Swedbank som Dagens Nyheter tagit del av.

Stigande inflation och höjda räntor är två orsaker, men även hyresavgifter som sannolikt kommer att skjuta i höjden.

– Trots mer pengar i plånboken får de flesta en försämrad köpkraft nästa år, säger Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom, till DN.

LÄS MER: Tidigare riksbankschefen: "Domedagen är här"

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen