1 jan 2026

SVERIGE: Tufft ekonomiskt besked väntas hushållen imorgon

2023 01 12

Inflationen har långt ifrån mattats av i Sverige.

Imorgon presenteras inflationssiffrorna för december, och till skillnad från i USA där prisökningstakten bromsat in lär vi få se motsatsen i Sverige.

Det menar Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, i en intervju med Sveriges Radio Ekot.

– Sannolikt är det så att decembersiffran blir den högsta i den här cykeln och att inflationen därefter faller. Men det betyder inte att inflationen blir låg eller ens i närheten av två procent, det kommer att ta tid för inflationen att närma sig de nivåerna som Riksbanken vill se, säger han till radion.

Priserna lär stiga ännu mer

Det är just en inflation på två procent som är Riksbankens mål – långt ifrån novembers nivå som hamnade på 9,5 procent enligt de mått som myndigheten använder.

Nu är alltså prognosen att priserna kommer att öka ännu mer än månaden innan.

Det är då Riksbankens uppgift att höja räntan så att det blir dyrare att låna pengar, vilket gör att hushåll och företag blir försiktigare med sina pengar – och med följdeffekten att prisökningarna sjunker igen.

Förväntar sig ny räntehöjning

Oavsett var inflationstakten landar på när beskedet kommer imorgon förväntar sig emellertid Claes Måhlén att Riksbanken även ger besked om ännu en räntehöjning nästa månad.

– Vi tror att Riksbanken höjer räntan i februari med 50 punkter trots att Riksbanken i november signalerade hälften av det, säger han till SR.

Toppen inte nådd

Direkt drabbade blir de hushåll som har bolån med rörliga ränta, där Claes Måhlén menar att toppen ännu inte är nådd.

Han får medhåll av en fastighetsekonom från Kungliga Tekniska Högskolan som SR talat med.

– Jag tror absolut inte att bostadsräntorna faller tillbaka till de extremt låga nivåer vi hade tidigare. Vi får räkna med relativt höga bostadsräntor, och det kommer nu påverka hushållens kalkyler.

"Försämrad köpkraft"

Det har tidigare indikerats att de flesta av Sveriges hushåll kommer att få det sämre ekonomiskt under 2023, enligt en kartläggning från Swedbank som Dagens Nyheter tagit del av.

Stigande inflation och höjda räntor är två orsaker, men även hyresavgifter som sannolikt kommer att skjuta i höjden.

– Trots mer pengar i plånboken får de flesta en försämrad köpkraft nästa år, säger Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom, till DN.

LÄS MER: Tidigare riksbankschefen: "Domedagen är här"

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen