STEFAN INGVES: ”Domedagen är här”

2023 01 11

Stefan Ingves, tidigare chef för Riksbanken, förutspår en dyster framtid för svenska hushåll.

I en intervju med amerikanska CNBC säger Ingves att ”domedagen är här” för de svenska hushållen.

Bostadspriserna har under två decennier stigit i en stadig takt. Men nu räknar flera ekonomer med ett prisfall på upp till 20 procent, rapporterar CNBC.  

Ett lika stort prisfall som prisökningen under pandemiåren.

En ytterst allvarlig situation, enligt Stefan Ingves.

Den före detta Riksbankschefen pekar på de svenska hushållens höga skuldnivåer.

– Jag har envist gång på gång sagt att skuldnivån i hushållssektorn är alldeles, alldeles för hög och att domedagen väntar när räntorna så småningom stiger. Och nu har räntorna stigit, säger Stefan Ingves till CNBC.

– Det som händer nu är nästan exakt det som man kunde förutspå. Hushållen måste betala mer och räntekänsligheten är mycket högre, fortsätter han.

Har ökat

Riksbanken har tidigare fastslagit att räntekänsligheten i den svenska ekonomin har ökat de senaste trettio åren.

– Hushållen har lånat allt mer till sina bostadsköp över tid. Dessutom är räntebindningstiden på bolånen kort. När styrräntan höjs påverkas kassaflöden för hushåll med lån, samtidigt som lägre bostadspriser begränsar låneutrymmet för bolånetagare, skriver Riksbanken i en rapport från 2022.

Vidare varnade Riksbanken för att en hög skuldsatthet i Sverige ökar ekonomins räntekänslighet. Om låntagare är högt skuldsatta och har kort räntebindningstid på sina lån blir effekterna större och kommer snabbare när räntorna stiger. 

– Skulderna bland de svenska hushållen har ökat trendmässigt under decennier. Hushåll som bor i bostadsrätt har även indirekta skulder via bostadsrättsföreningarnas lån. Riksbanken har också återkommande påtalat risker förknippade med de ökade skulderna. De är höga i såväl ett historiskt som internationellt perspektiv.

Höjt styrräntan 

Under 2022 har Riksbanken tvingats höja styrräntan flera gånger – från 0,25 % till 0,75 % i juli, till 1,75 % i september och 2,5 % i november.

Kritiker menar att Riksbanken de senaste åren har eldat på bostadsmarknaden genom att hålla räntan på noll.

Belackare varnade för att det inte var hållbart och pekade på riskerna för högt belånade svenskar.

Enligt Stefan Ingves ligger ansvaret hos politikerna.

– Från Riksbankens sida har vi inte dolt de  strukturella svårigheter som vi har på bostadsmarknaden. Samtidigt har det inte funnits en politisk vilja att reda ut dessa frågor och nu är vi här, säger han till CNBC.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen


Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen