SVERIGE: Stora problem för Postnord

2023 03 23

Postnord har misslyckats med att åtgärda problem i postutdelningen.

Det slår myndigheten Post- och telestyrelsen, PTS, fast i ett pressmeddelande.

Kritiken kommer efter att myndigheten krävt in såväl en riskanalys som handlingsplan i samband med att man granskat bolagets postutdelning under sommaren och hösten 2022.

– Granskningen startade efter att PTS fått ett antal klagomål angående att postmottagare, i hela landet, inte fått någon post eller att den dröjt flera veckor med att delas ut, framhåller PTS.

Förklaringen håller inte

I december beslöt PTS om ett föreläggande vilket tvingade Postnord att lämna in riskanalysen till myndigheten.

Där framgick bland annat att många av Postnords utmaningar är fortsatta konsekvenser av covid-19, kriget i Ukraina och det säkerhetspolitiska läget.

Men den förklaringen håller inte, enligt myndigheten.

PTS kan dock konstatera att den inlämnade riskanalysen saknar den typen av avgörande bedömningar som är nödvändiga för att analysen ska anses som komplett. 

– Det saknas bland annat en sammanvägd bedömning av sannolikheten för att vissa identifierade risker inträffar och vad för konsekvenser det i så fall medför för användarna av posttjänsten.

Ger bakläxa

Post- och telestyrelsen kräver nu att den inlämnade riskanalysen ska kompletteras och ger därför Postnord bakläxa.

Den ska bland annat innehålla en bedömning av möjliga konsekvenser för postanvändarna av vissa identifierade risker, sannolikheten att de inträffar och en sammanvägd riskbedömning av vad det skulle kunna innebära för hushåll och företag som tar emot post.

– PTS granskning visade att Postnord haft stora utmaningar med att bemanna verksamheten och att leveranskvalitén av brev under juni till september inte uppfyllt kraven i lagstiftningen, uttrycker PTS i pressmeddelandet.

Myndigheten tillägger:

– Myndigheten kunde också konstatera att de utdelningsrelaterade problemen kvarstod under oktober 2022.

Varannan dag kan bli var tredje

Sedan maj 2022 får samtliga hushåll i Sverige post varannan dag.

Det kan i framtiden bli var tredje dag istället, enligt ett förslag som lades fram i januari.

– Det skulle betyda att det tar längre tid för brev att komma fram, något som görs för att spara pengar, rapporterade P4 Dalarna.

Utöver förändrade postutdelningstider kan det bli en skyldighet för privatpersoner och företag att ta emot digital post och en skyldighet för myndigheter, kommuner samt regioner att skicka digital post.

LÄS MER: Postnord vill förändra postutdelningen

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


4 feb 2026

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 jan 2026

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen