SVERIGE: Stora problem för Postnord

2023 03 23

Postnord har misslyckats med att åtgärda problem i postutdelningen.

Det slår myndigheten Post- och telestyrelsen, PTS, fast i ett pressmeddelande.

Kritiken kommer efter att myndigheten krävt in såväl en riskanalys som handlingsplan i samband med att man granskat bolagets postutdelning under sommaren och hösten 2022.

– Granskningen startade efter att PTS fått ett antal klagomål angående att postmottagare, i hela landet, inte fått någon post eller att den dröjt flera veckor med att delas ut, framhåller PTS.

Förklaringen håller inte

I december beslöt PTS om ett föreläggande vilket tvingade Postnord att lämna in riskanalysen till myndigheten.

Där framgick bland annat att många av Postnords utmaningar är fortsatta konsekvenser av covid-19, kriget i Ukraina och det säkerhetspolitiska läget.

Men den förklaringen håller inte, enligt myndigheten.

– PTS kan dock konstatera att den inlämnade riskanalysen saknar den typen av avgörande bedömningar som är nödvändiga för att analysen ska anses som komplett.

– Det saknas bland annat en sammanvägd bedömning av sannolikheten för att vissa identifierade risker inträffar och vad för konsekvenser det i så fall medför för användarna av posttjänsten.

Ger bakläxa

Post- och telestyrelsen kräver nu att den inlämnade riskanalysen ska kompletteras och ger därför Postnord bakläxa.

Den ska bland annat innehålla en bedömning av möjliga konsekvenser för postanvändarna av vissa identifierade risker, sannolikheten att de inträffar och en sammanvägd riskbedömning av vad det skulle kunna innebära för hushåll och företag som tar emot post.

– PTS granskning visade att Postnord haft stora utmaningar med att bemanna verksamheten och att leveranskvalitén av brev under juni till september inte uppfyllt kraven i lagstiftningen, uttrycker PTS i pressmeddelandet.

Myndigheten tillägger:

– Myndigheten kunde också konstatera att de utdelningsrelaterade problemen kvarstod under oktober 2022.

Varannan dag kan bli var tredje

Sedan maj 2022 får samtliga hushåll i Sverige post varannan dag.

Det kan i framtiden bli var tredje dag istället, enligt ett förslag som lades fram i januari.

– Det skulle betyda att det tar längre tid för brev att komma fram, något som görs för att spara pengar, rapporterade P4 Dalarna.

Utöver förändrade postutdelningstider kan det bli en skyldighet för privatpersoner och företag att ta emot digital post och en skyldighet för myndigheter, kommuner samt regioner att skicka digital post.

LÄS MER: Postnord vill förändra postutdelningen

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen