SVERIGE: Stora problem för Postnord

2023 03 23

Det slår myndigheten Post- och telestyrelsen, PTS, fast i ett pressmeddelande.

Kritiken kommer efter att myndigheten krävt in såväl en riskanalys som handlingsplan i samband med att man granskat bolagets postutdelning under sommaren och hösten 2022.

– Granskningen startade efter att PTS fått ett antal klagomål angående att postmottagare, i hela landet, inte fått någon post eller att den dröjt flera veckor med att delas ut, framhåller PTS.

Förklaringen håller inte

I december beslöt PTS om ett föreläggande vilket tvingade Postnord att lämna in riskanalysen till myndigheten.

Där framgick bland annat att många av Postnords utmaningar är fortsatta konsekvenser av covid-19, kriget i Ukraina och det säkerhetspolitiska läget.

Men den förklaringen håller inte, enligt myndigheten.

– PTS kan dock konstatera att den inlämnade riskanalysen saknar den typen av avgörande bedömningar som är nödvändiga för att analysen ska anses som komplett. 

– Det saknas bland annat en sammanvägd bedömning av sannolikheten för att vissa identifierade risker inträffar och vad för konsekvenser det i så fall medför för användarna av posttjänsten.

Ger bakläxa

Post- och telestyrelsen kräver nu att den inlämnade riskanalysen ska kompletteras och ger därför Postnord bakläxa.

Den ska bland annat innehålla en bedömning av möjliga konsekvenser för postanvändarna av vissa identifierade risker, sannolikheten att de inträffar och en sammanvägd riskbedömning av vad det skulle kunna innebära för hushåll och företag som tar emot post.

– PTS granskning visade att Postnord haft stora utmaningar med att bemanna verksamheten och att leveranskvalitén av brev under juni till september inte uppfyllt kraven i lagstiftningen, uttrycker PTS i pressmeddelandet.

Myndigheten tillägger:

– Myndigheten kunde också konstatera att de utdelningsrelaterade problemen kvarstod under oktober 2022.

Varannan dag kan bli var tredje

Sedan maj 2022 får samtliga hushåll i Sverige post varannan dag.

Det kan i framtiden bli var tredje dag istället, enligt ett förslag som lades fram i januari.

– Det skulle betyda att det tar längre tid för brev att komma fram, något som görs för att spara pengar, rapporterade P4 Dalarna.

Utöver förändrade postutdelningstider kan det bli en skyldighet för privatpersoner och företag att ta emot digital post och en skyldighet för myndigheter, kommuner samt regioner att skicka digital post.

LÄS MER: Postnord vill förändra postutdelningen

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen