SVERIGE: Nytt beteende i duschen får stor uppmärksamhet

2023 03 01

Det är inte bara i livsmedelsbutikerna som svenska hushåll har blivit mer ekonomiskt medvetna om sitt konsumentbeteende.

Samma sak sker kring den egna hygienen i allmänhet och i duschen i synnerhet, visar en ny större undersökning.

– Enligt en ny Sifo-undersökning uppger var femte svensk (17 procent) att de duschar mer sällan idag än tidigare på grund av ökad inflation och stigande priser, säger Anna Georgiadi, apotekare och farmacispecialist, i ett pressmeddelande publicerat av Apoteket Hjärtat inom ICA-gruppen.

Duschar på andra platser

Nyheten har även slagits upp i stormedia och uppmärksammats av bland annat Expressen.

– Siffran ökar betydligt bland kvinnor i åldern 65-79 år där fler än en av fyra (26 procent) uppger detta. Vi kan även se att var tionde svensk i åldern 30-49 år (11 procent) duschar på annan plats än hemma till följd av inflationen, fortsätter Anna Georgiadi.

Priortierar bort hygienen

Det är dock inte enbart i form av kortare duschar som svenskarna tummar på hygienen.

Åtta procent av kvinnorna köper hygienartiklar i mindre utsträckning, och 14 procent av samtliga i undersökningen har premiumprodukter bytts ut mot budgetprodukter.

– Såklart vill vi inte uppmana någon att nedprioritera sina hygienrutiner. Att hålla god hygien är viktigt för att exempelvis förhindra spridning av bakterier och virus, säger Anna Georgiadi och tillägger:

– Samtidigt befinner sig många i ett läge idag som kräver att vi ser över våra rutiner för att göra smartare val, för både plånbok och klimat. 

Comeback för "raggarduschen"

Apoteket Hjärtat har ett par tips för den som vill tänka såväl ekonomiskt och klimatsmart under lågkonjunkturen – och ändå kunna lukta gott.

Bland annat lyfter man fram “raggarduschen” – det vill säga att tvätta av armhålor och andra känsliga kroppsytor i handfatet.

– Om du inte har varit fysisk aktiv, svettats eller blivit smutsig kan det vara en god idé att hoppa över helkroppsduschen och bara fräscha upp utvalda delar av kroppen, framhåller man i sitt pressmeddelande.

Man rekommenderar även att våga testa att duscha kallt, kortare och använda torrschampo samt prioritera pumpflaskor och tuber snarare än burkar då dessa tenderar att hålla längre.

Stora omställningar

Att många svenska hushåll har behövt prioritera om sina beteenden som en konsekvens av stigande priser på bland annat drivmedel, livsmedel och el samt höjda räntor har knappast undgått någon den senaste tiden.

Igår kunde Konjunkturinstitutet berätta att svenskarnas konsumtion sjunker med en procent under 2023 – en avvikande siffra.

– Det är mycket ovanligt. Det är bara vid större kriser som konsumtionen brukar falla på helårsbasis, säger Emil Brodin, ekonom på Konjunkturinstitutet, till Dagens Nyheter. 

LÄS MER: Ny rekordnivå för lösviktsgodis

LÄS MER: Upprörande priser för den som gillar vin

LÄS MER: Riksbanken vädjar till landets alla hushåll

LÄS MER: Nytt beteende i livsmedelsbutikerna – för att spara pengar

Foto: H. Xu

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen