JUST NU: Ny rekordnivå för lösviktsgodis

2023 02 26

Priset för smågodis i lösvikt passerar nu 10-kronorsvallen i flera ICA-butiker.

Vid storhelger som till exempel inför påsken kan priset för lösviktsgodis, även kallat smågodis eller plockgodis, sänkas ända ned till 5,90 kronor per hekto emellanåt.

Mycket dyrt

Men det ordinarie priset har de senaste åren ofta legat på 7,90 kronor eller 8,90 kronor i de stora livsmedelskedjorna ICA, Coop och Axfood med bland annat Hemköp och Willys.

Men i samband med den stigande inflationen har godispriset rusat och flera ICA-butiker har för första gången någonsin nu höjt priset till över 10 kronor – närmare bestämt till 10,90 kronor per hekto.

Kunderna reagerar

Nu reagerar kunderna på de kraftiga godispriserna.

– Påsen väger detsamma men priset ökar, säger Anton Strandqvist i Sundsvall till SVT.

Under januari månad har godispriset gått upp mest av alla livsmedelspriser i ett urval av Matpriskollens prisgranskning:

3,1 % Godis

2,4 % Fisk

1,9 % Grönsaker

1,9 % Bröd

1,3 % Mejeri

1,2 % Färdigmat

1,0 % Ost

-0,1 % Kött

Kan bli ännu dyrare

Godisföretaget Cloetta indikerar att godispriset kan stiga ännu mer.

– Givet fortsatt kostnadsinflation har vi aviserat ytterligare prishöjningar, som successivt träder i kraft under det första kvartalet, uppger Cloettas vd Henri de Sauvage-Nolting i företagets bokslut.

Livsmedelskedjor som Lidl och ÖoB ligger ofta lägre i pris och det gäller även lösgodiset.

Där har priset de senaste åren ofta legat omkring 2 kronor lägre än hos konkurrenterna ICA och Coop.

Extra billigt godis

Det finns dock butiker som  valt att sälja en speciell sorts godis till extra låga priser.

– Det är godisar som kanske är lite för hårda för att vara ute i lösgodiset, eller så är de fula och kantstötta, säger Viktoria Rainelli till SVT.

– Eller helt enkelt att de närmar sig utgångsdatum.

Hon jobbar på en godisbutik i Sundsvall och butiken har valt att sälja godis som inte platsar på den ordinarie godishyllan.

Godiset placeras i stället på en så kallad svinnhylla.

– Det är för att inte slänga en massa godis helt enkelt. Det är onödigt att slänga livsmedel, säger hon till SVT.

Foto: Cloetta Sverige

Text: Redaktionen


Anstormning till ICA – galen rusning efter samma produkt

2024 03 27

Det råder ingen tvekan om vad som är en av svenska folkets högsta prioriteringar bland livsmedel just nu.

Skillnaden är enorm jämfört med en vanlig vecka.

Kunder fullkomligt rusar till matbutikerna för att köpa på sig stora mängder av lösgodis inför påskhelgen.

Konsumtionen är på den nivån att butikspersonal hela tiden måste vara vaksamma för att godsakerna inte ska ta slut i hyllorna.

– Det är rejäl skillnad. Vi får fylla på varje dag kontra vad vi behöver göra annars, säger exempelvis Lotta Eriksson, butikschef på Ica Maxi i Ljungby, till P4 Kronoberg.

Ökar 3 000 procent

Den plötsliga efterfrågan på godis kan inte underskattas.

Försäljningen i den aktuella ICA-butiken ökar från 150 kilo lösviktsgodis en vanlig vecka – till hisnande 4,5 ton nu under påsk.

En ökning motsvarande 3 000 procent.

Det gör att påskhelgen konkurrerar ut julen som den helg med de absolut största säljtopparna av godis under hela året, erfar radiokanalen.

– Ägg med chokladfyllning, harar… sött godis, säger Lotta Eriksson är det som lockar mest.

Sockeråtgärder på gång

Frågan om att reglera godisförsäljningen i Sverige har blivit särskilt aktuell de senaste åren.

Så sent som i februari gick Livsmedelsverket ut med att stora insatser är på gång för att minska mängden socker i mat.

– Vår slutsats är att det finns en vilja bland producenter och handel att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel. Många företag jobbar redan med detta men arbetet behöver intensifieras, för hälsans skull, säger Åsa Brugård Konde, projektledare för myndighetens regeringsuppdrag, vid tillfället.

"Behövs en sockerskatt"

Förra året spekulerades det i att Livsmedelsverket flaggade för en ny sockerskatt, vilket senare dementerades av både myndigheten och regeringen.

Men det finns dock en opinion för åtgärden. 

– Mycket talar för att man skulle behöva sänka skatten på frukt och grönt och höja skatten på sockerrika livsmedel och rött kött samt begränsa marknadsföringen för att människor ska kunna konsumera på ett sätt som är bättre för den egna hälsan och klimatet, säger LIselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, till Expressen.

Foto: Jessica Gow, ICA-gruppen

Text: Redaktionen


Bekräftad smäll för Swedbank- och Nordeakunder – över 15 000 kronor

2024 03 27

Bolånetagare hos storbankerna Swedbank och Nordea har fått betala tiotusentals kronor mer än bolånetagare hos andra banker.

Det visar en genomgång av 14 bankers räntor under inflationskrisen från jämförelsetjänsten Zmarta.

I undersökningen har Zmarta studerat bankernas snittränta för rörliga bolån sedan Riksbanken började höja styrräntan 2022.

Noterbart är att storbankerna Swedbank och Nordea hamnar i botten med en snittränta på 3,80 procent respektive 3,94 procent.

Lägst snittränta under perioden noterar Skandiabanken  (3,52 procent).

Det innebär att 0,42 procentenheter skiljer mellan Skandiabanken och Nordea under perioden. För ett bolån på två miljoner kronor blir skillnaden 15 400 kronor på drygt ett och ett halvt år (före ränteavdrag).

– Det här understryker återigen hur viktigt det är att jämföra räntor. Tyvärr är det allt för få som gör det och under 2022 och 2023 var det rekordfå som flyttade sina bolån. Nu hoppas vi att det blir ändring på det, säger Ola Söderlind, kommunikationsansvarig på Zmarta, i en kommentar till granskningen.

”Kan svänga snabbt”

Bland storbankerna är Handelsbanken den som erbjudit lägst ränta under perioden. Bankens snittränta för rörliga bolån landar på 3,65 procent.

Lägst snittränta under perioden noterar Skandiabanken med 3,52 procent. På andra plats hittas Ikano Bank (3,55 procent) och tredjeplatsen innehar ICA-banken med 3,58 procent.

Ola Söderlind uppmanar bolånetagare att vara alerta.

– Bankernas ränteerbjudanden kan svänga snabbt och lojalitet är sällan något som belönas. För att få de bästa villkoren gäller det att vara flexibel och ständigt se över vilka alternativ som finns, säger Zmartas kommunikationschef.

Hela listan:

Bankerna med lägst snittränta under inflationskrisen

  Snittränta 3-mån (rörligt), maj 2022-feb 2024 Skillnad i kronor för ett lån på 2 mkr*
Skandiabanken 3,52 % Referensbank
Ikano Bank 3,55 % +1 100 kr
ICA-banken 3,58 % +2 200 kr
Landshypotek 3,64 % +4 400 kr
Handelsbanken 3,65 % +4 767 kr
Länsförsäkringar Bank 3,68 % +5 867 kr
Danske Bank 3,69 % +6 233 kr
Stabelo 3,70 % +6 600 kr
SEB 3,74 % +8 067 kr
Ålandsbanken 3,75 % +8 433 kr
SBAB 3,76 % +8 800 kr
Hypoteket 3,79 % +9 900 kr
Swedbank 3,80 % +10 267 kr
Nordea 3,94 % +15 400 kr

Källa: Zmarta

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text. Redaktionen