SVERIGE: Kraftig beteendeförändring på bostadsmarknaden

2022 11 28

Fastighetsmäklarkedjorna lider stort på grund av stora förändringar inom bostadsmarknaden under året.

Oron har sin bakgrund i den kraftiga minskning av antalet bostadsförsäljningar i år, som minskat ännu mer den senaste månaden. Det rapporterar Sveriges Radio.

I oktober minskade antalet sålda bostäder med drygt 30 procent jämfört med motsvarande månad förra året. Totalt är minskningen i år 15 procent, enligt siffror från SCB och Svensk mäklarstatistik.

En stor förklaring ligger i att bostadspriserna har rasat under året.

– Vi har nog ett halvår framför oss som kommer att vara fortsatt präglat av oro, konstaterar Johan Engström, vd på Swedbank Fastighetsbyrån, för SR.

Stort bakslag

Utvecklingen är ett stort bakslag för branschen som annars hade en mycket lovande start på året. Det gick till och med att se en uppgång, innan allting vände.

– Fastighetsmäklarbranschen omsatte ungefär 50 miljarder 2021. Vad vi kan se började försäljningsminskningen i juni och om man tittar hela tredje kvartalet har omsättningen minskat med sex procent, säger Daniel Lennartsson, ekonom på SCB, till SR.

Råder osäkerhet

Enligt Johan Engström såg man dock orosmoln redan i början av 2022, och nu råder stor osäkerhet inom branschen.

– Man vet inte var räntan kommer ta vägen, kommer inflationen avta, hur ser det ut med elpriserna? Det finns många faktorer som påverkar våra kunder, just nu skulle jag säga att många avvaktar med att göra en förändring i sin bostadssituation, säger vd:n.

Han betonar emellertid att han tror på en återhämtning, trots räntehöjningar och prognoser om fortsatta prisfall på bostäder.

Detta eftersom folk lättare kan räkna på sina kostnader när priserna stabiliseras, vilket kan få fart på bostadsaffärerna igen.

Flaggar för höjda avgifter

Förra veckan gav Riksbanken besked om ytterligare höjd styrränta på 0,75 procent. Någonting som slår hårt mot drygt en miljon lägenheter i Sverige.

Detta eftersom räntan påverkar bostadsrättsföreningarnas lån, vilket i sin tur leder till höjda bostadsrättsavgifter.

– Många kommer att påverkas av ökade avgifter – i synnerhet de som bor i yngre föreningar. Vi observerar regionala skillnader, men överlag kan sägas att mönstret är likartat i exempelvis storstadsregionerna, säger Stephane Hedman, ansvarig för UC Bostad.

Inga besked om amorteringskravet

En annan omdebatterad fråga kopplad till bostadsrättsmarknaden och räntehöjningarna är den om amorteringskravet, som Moderaterna inför valet lovade att pausa.

I nuläget kan dock inte finansminister Elisabeth Svantesson ge något besked om löftet.

– Vi för en diskussion med de berörda myndigheterna, Finansinspektionen och Riksbanken. Vi kommer att återkomma till frågan om amorteringskrav. Det är viktigt att veta att sedan augusti har prognoserna försämrats ytterligare. Inflationen beräknas högre och lågkonjunkturen djupare. Allt ska göras med försiktighet, uppgav ministern till SR Ekot förra veckan.

LÄS MER: Nu blir det ännu svårare att få bostadslån

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Alecta går ut med positivt besked – gäller 446 000 pensionärer

2025 12 03

Alecta presenterar en rekordnotering gällande svenskar över 66 år.

Dagens pensionärer har generellt mer pengar att röra sig med än tidigare.

– Medelsvenssons totala inkomst efter skatt är vid 67 års ålder 87 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 år, och dagens 67-åringar har 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med för tolv år sedan, säger Alectas pensionsekonom Staffan Ström, i ett uttalande.

– Spridningen är stor mellan individer och inkomstlägen, men vi ser en tydligt positiv trend.

En annan tydlig trend

Alecta ser också en annan stark trend bland svenskar som når pensionsåldern.

Allt fler fortsätter att arbeta, vilket också kan vara en bidragande orsak till den stärkta ekonomin.

Och sedan 2019 har antalet som väntar längre med att ta ut pension tredubblats.

- Det här är en generell trend. Vi arbetar längre upp i åldrarna, till stor del eftersom vi blivit piggare och friskare. Naturligtvis finns det äldre som har både dålig hälsa och tufft med ekonomin, men våra studier visar att äldres inkomster över tid blivit klart mycket högre, säger Staffan Ström.

446 000 svenskar

Fler svenskar än någonsin fortsätter att arbeta, trots att man passerat 66 års ålder, visar en rapport från Alecta.

Under 2023 var det hela 446 000 svenskar som fick inkomst från arbete efter 66 år fyllda.

– Det vi ser är alltså en generell senareläggning av hela nedtrappningsprocessen av arbetslivet, säger Staffan Ström.

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Delar av resultatet

Här följer några av slutsatserna i rapporten från Alecta.

- Andelen arbetande i pensionsåldern i Sverige ökar igen efter att ha stannat av under pandemiåren.

- 2023 hade 446 000 svenskar, 66 år eller äldre, någon form av arbetsinkomst.

- Av dessa kombinerar 432 000 svenskar uttag av pension med arbetsinkomst.

- Det är fler män än kvinnor som fortsätter arbeta. Bland alla svenskar som är 66 år och äldre arbetar 26 procent av männen och 18 procent av kvinnorna i någon utsträckning.

- Tre av tio 70-åringar och två av tio 75-åringar har arbetsinkomst.

- En av åtta 80-åringar och sju procent av 85-åringarna har i någon utsträckning en arbetsinkomst.

Källa: Alecta

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins skrytbygge stoppas – pengarna räcker inte

2025 12 03

De ryska myndigheterna tvingas till ett stopp i ett planerat jättebygge.

För ett par år sedan gav Rysslands diktator Vladimir Putin ett uppdrag till sin regering och flera myndigheter att göra en utredning.

Det som skulle undersökas var möjligheten att bygga en järnvägslinje från Sibirien till Kina, den Nordsibiriska järnvägen.

Nu, när utredningen ligger på Putins bord, tvingas Ryssland att backa från planerna.

– De ryska myndigheterna sätter stopp för att bygga en ny järnväg från Sibirien till Kina på grund av brist på pengar, uppger The Moscow Times.

Stor investering

Putins planer på att bygga den Nordsibiriska järnvägen, kallad Sevsib, är ett omfattande projekt.

– Skapandet av Sevsib innebär bland annat byggandet av en lång sträcka järnväg, uppger tidningen.

Och den svårtillgängliga terrängen utgör ytterligare svårigheter och kostnader för projektet.

– Sträckan mellan Tashtagol och Urumqi innebär skapandet av en ny ingång till Kina via den 55 kilometer långa västra delen av den rysk-kinesiska gränsen i Altai, mellan Kazakstan och Mongoliet. På grund av den svåra terrängen övervägdes byggandet av två tunnlar under Altaj, framhåller tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Vi har bara börjat" - USA utfärdar militärt hot

Skulle främja den socioekonomiska utvecklingen

Den planerade järnvägen var en del av en strategi för att främja den socioekonomisk utveckling i Sibirien, vilket finns med som ett uttalat mål för Kreml fram till 2035.

Men den höga kostnaden, som beräknas till 50 biljoner rubel, sätter nu stoppa för bygget då det är långt över den budget som finns tillgänglig för investeringar kopplade till den ryska järnvägen.

– Regeringen beslutade att överge projektet på grund av dess höga kostnader, säger en anonym källa med insyn till ryska medier, rapporterar tidningen.

– Kostnaden för att lägga Sevsib uppskattas till 50 biljoner rubel på grund av svåra geologiska förhållanden, och investeringsprogrammet för ryska järnvägar har tidigare minskats avsevärt och kommer år 2026 inte att vara högre än en biljon rubel.

LÄS OCKSÅ: Kreml bryter tystnaden efter toppmötet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen