SVERIGE: Kraftig beteendeförändring på bostadsmarknaden

2022 11 28

Fastighetsmäklarkedjorna lider stort på grund av stora förändringar inom bostadsmarknaden under året.

Oron har sin bakgrund i den kraftiga minskning av antalet bostadsförsäljningar i år, som minskat ännu mer den senaste månaden. Det rapporterar Sveriges Radio.

I oktober minskade antalet sålda bostäder med drygt 30 procent jämfört med motsvarande månad förra året. Totalt är minskningen i år 15 procent, enligt siffror från SCB och Svensk mäklarstatistik.

En stor förklaring ligger i att bostadspriserna har rasat under året.

– Vi har nog ett halvår framför oss som kommer att vara fortsatt präglat av oro, konstaterar Johan Engström, vd på Swedbank Fastighetsbyrån, för SR.

Stort bakslag

Utvecklingen är ett stort bakslag för branschen som annars hade en mycket lovande start på året. Det gick till och med att se en uppgång, innan allting vände.

– Fastighetsmäklarbranschen omsatte ungefär 50 miljarder 2021. Vad vi kan se började försäljningsminskningen i juni och om man tittar hela tredje kvartalet har omsättningen minskat med sex procent, säger Daniel Lennartsson, ekonom på SCB, till SR.

Råder osäkerhet

Enligt Johan Engström såg man dock orosmoln redan i början av 2022, och nu råder stor osäkerhet inom branschen.

– Man vet inte var räntan kommer ta vägen, kommer inflationen avta, hur ser det ut med elpriserna? Det finns många faktorer som påverkar våra kunder, just nu skulle jag säga att många avvaktar med att göra en förändring i sin bostadssituation, säger vd:n.

Han betonar emellertid att han tror på en återhämtning, trots räntehöjningar och prognoser om fortsatta prisfall på bostäder.

Detta eftersom folk lättare kan räkna på sina kostnader när priserna stabiliseras, vilket kan få fart på bostadsaffärerna igen.

Flaggar för höjda avgifter

Förra veckan gav Riksbanken besked om ytterligare höjd styrränta på 0,75 procent. Någonting som slår hårt mot drygt en miljon lägenheter i Sverige.

Detta eftersom räntan påverkar bostadsrättsföreningarnas lån, vilket i sin tur leder till höjda bostadsrättsavgifter.

– Många kommer att påverkas av ökade avgifter – i synnerhet de som bor i yngre föreningar. Vi observerar regionala skillnader, men överlag kan sägas att mönstret är likartat i exempelvis storstadsregionerna, säger Stephane Hedman, ansvarig för UC Bostad.

Inga besked om amorteringskravet

En annan omdebatterad fråga kopplad till bostadsrättsmarknaden och räntehöjningarna är den om amorteringskravet, som Moderaterna inför valet lovade att pausa.

I nuläget kan dock inte finansminister Elisabeth Svantesson ge något besked om löftet.

– Vi för en diskussion med de berörda myndigheterna, Finansinspektionen och Riksbanken. Vi kommer att återkomma till frågan om amorteringskrav. Det är viktigt att veta att sedan augusti har prognoserna försämrats ytterligare. Inflationen beräknas högre och lågkonjunkturen djupare. Allt ska göras med försiktighet, uppgav ministern till SR Ekot förra veckan.

LÄS MER: Nu blir det ännu svårare att få bostadslån

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen