SVERIGE: Kraftig beteendeförändring på bostadsmarknaden

2022 11 28

Fastighetsmäklarkedjorna lider stort på grund av stora förändringar inom bostadsmarknaden under året.

Oron har sin bakgrund i den kraftiga minskning av antalet bostadsförsäljningar i år, som minskat ännu mer den senaste månaden. Det rapporterar Sveriges Radio.

I oktober minskade antalet sålda bostäder med drygt 30 procent jämfört med motsvarande månad förra året. Totalt är minskningen i år 15 procent, enligt siffror från SCB och Svensk mäklarstatistik.

En stor förklaring ligger i att bostadspriserna har rasat under året.

– Vi har nog ett halvår framför oss som kommer att vara fortsatt präglat av oro, konstaterar Johan Engström, vd på Swedbank Fastighetsbyrån, för SR.

Stort bakslag

Utvecklingen är ett stort bakslag för branschen som annars hade en mycket lovande start på året. Det gick till och med att se en uppgång, innan allting vände.

– Fastighetsmäklarbranschen omsatte ungefär 50 miljarder 2021. Vad vi kan se började försäljningsminskningen i juni och om man tittar hela tredje kvartalet har omsättningen minskat med sex procent, säger Daniel Lennartsson, ekonom på SCB, till SR.

Råder osäkerhet

Enligt Johan Engström såg man dock orosmoln redan i början av 2022, och nu råder stor osäkerhet inom branschen.

– Man vet inte var räntan kommer ta vägen, kommer inflationen avta, hur ser det ut med elpriserna? Det finns många faktorer som påverkar våra kunder, just nu skulle jag säga att många avvaktar med att göra en förändring i sin bostadssituation, säger vd:n.

Han betonar emellertid att han tror på en återhämtning, trots räntehöjningar och prognoser om fortsatta prisfall på bostäder.

Detta eftersom folk lättare kan räkna på sina kostnader när priserna stabiliseras, vilket kan få fart på bostadsaffärerna igen.

Flaggar för höjda avgifter

Förra veckan gav Riksbanken besked om ytterligare höjd styrränta på 0,75 procent. Någonting som slår hårt mot drygt en miljon lägenheter i Sverige.

Detta eftersom räntan påverkar bostadsrättsföreningarnas lån, vilket i sin tur leder till höjda bostadsrättsavgifter.

– Många kommer att påverkas av ökade avgifter – i synnerhet de som bor i yngre föreningar. Vi observerar regionala skillnader, men överlag kan sägas att mönstret är likartat i exempelvis storstadsregionerna, säger Stephane Hedman, ansvarig för UC Bostad.

Inga besked om amorteringskravet

En annan omdebatterad fråga kopplad till bostadsrättsmarknaden och räntehöjningarna är den om amorteringskravet, som Moderaterna inför valet lovade att pausa.

I nuläget kan dock inte finansminister Elisabeth Svantesson ge något besked om löftet.

– Vi för en diskussion med de berörda myndigheterna, Finansinspektionen och Riksbanken. Vi kommer att återkomma till frågan om amorteringskrav. Det är viktigt att veta att sedan augusti har prognoserna försämrats ytterligare. Inflationen beräknas högre och lågkonjunkturen djupare. Allt ska göras med försiktighet, uppgav ministern till SR Ekot förra veckan.

LÄS MER: Nu blir det ännu svårare att få bostadslån

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen