SVENSKA KRAFTNÄT: Dramatisk förändring inom fem år

2023 01 27

Elproduktionen måste öka takten – rejält.

Det är Svenska kraftnäts slutsats efter att ha tagit fram en ny analys, rapporterar Dagens Nyheter.

Analysen pekar på att det annars väntar dramatiska förändringar på elmarknaden med kraftigt höjda priser i norra delen av landet och ökad risk för effektbrist.

– Om Sveriges ställning som framtida industrination ska behållas måste det till stora förändringar av regelverken. Det kommer inte att gå med dagens förutsättningar, säger Per Holm på Energiföretagen, till tidningen.

Måste fördubblas

Enligt Svenska Kraftnät måste elanvändningen i norra Sverige fördubblas till 2027 för att möta mångmiljardssatsningar inom industrin, som förväntas skapa tusentals nya jobb.

Totalt förväntas elanvändningen i hela landet öka från 144 till 188 terawattimmar, men det faktum att elproduktionen inte ökar i samma takt innebär konsekvenser.

– Det finns tydliga indikationer på att prisskillnaderna minskar mellan norra och södra Sverige. I huvudsak genom att elpriset ökar i norr, säger Mattias Jonsson, enhetschef Elmarknadsanalys på Svenska kraftnät, till DN.

"Behövs ett apolloprojekt"

År 2027 – längst fram i Svenska kraftnäts prognos – kan det med andra ord vara samma pris i hela landet under sommarhalvåret och marginella skillnader under vintern.

En kraftig svängning jämfört med 2022 – då de nordligaste elområdena hade mer än hälften så låga elpriser som resten av Sverige under större delen av året.

Svenska kraftnät är försiktiga med att måla upp för stor oro, men medger samtidigt att man måste vara ödmjuk inför att det är många pusselbitar som måste komma på plats framöver.

Samtidigt varnar Per Holm för att den yttersta konsekvensen av att det inte produceras tillräckligt med el är att framtida satsningar måste ställas in och att mängder med arbetstillfällen går förlorade.

– Det behöver inte bli så, men då krävs något slags svenskt apolloprojekt för att klara av det, med nya grepp och mer planering och samordning än vad vi historiskt sett har haft, säger han.

Ändrar lagstiftningen

För två veckor sedan meddelade regeringen att man tänker ändra lagstiftningen för att öka förutsättningar för att bygga ut kärnkraften.

– Lagändringar görs för att möjliggöra ny kärnkraft, bland annat genom kortare tillståndsprocesser och administrativa snabbspår, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff.

Slopar geografisk begränsning

I den nya satsningen föreslår regeringen att den geografiska begränsningen, det vill säga att reaktorer enbart får finnas där det redan finns befintlig kärnkraft, ska slopas.

– I Tidöavtalet och i regeringsförklaringen är vi tydliga med att vi vill göra lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft. Det här förslaget som nu går på remiss är en viktig del i det arbete, sade miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) på samma pressträff och tillade:

–  Förslaget gör det möjligt att ansöka om att få bygga kärnkraftverk på nya platser, något som hittills inte varit möjligt.

Välkomnar förslaget

Statliga Vattenfall är ett av Sveriges energibolag som tidigare utryckt att man välkomnar regeringen förslag om en ny lagstiftning som möjliggör fler kärnkraftsreaktorer på fler platser än i dag.

– Vi behöver fördubbla elproduktionen i Sverige inom ett par decennier. Detta beslut är en bra början för att möjliggöra utökad kapacitet för fossilfri elproduktion. Små modulära reaktorer skulle kunna vara ett viktigt steg på den vägen säger Torbjörn Wahlborg, chef för elproduktion i Norden, till Vattenfalls hemsida.

– Det gäller ju också möjligheten att bygga reaktorer utanför dagens etableringsorter för att ny elproduktion ska kunna byggas i närheten av elintensiv industri på olika håll i landet. Så det här är ett tydligt steg i rätt riktning, sa Torbjörn Wahlborg, chef för elproduktion i Norden, efter regeringens besked.

LÄS MER: Vill storsatsa på vindkraften

LÄS MER: Stort steg framåt för ny kärnkraft i Sverige

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnä

Text: Redaktionen


Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 08

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn kan vänta under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel. Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Krisbesked för Coop – “läget är alarmerande”

2025 02 07

Coops kris tycks inte veta vägs ände.

Matjätten, som fram till 1990-talet var Nordens största företagsgrupp, går med brakförlust.

Rörelseförlusterna för 2022 och 2023 landade på över 1,4 miljarder kronor och företaget saknar dessutom en permanent vd.

I Coop Syd, där bolaget har omkring 90 butiker, rasar förlusterna som värst, rapporterar Dagens Nyheter.

Och nu slår experterna larm igen.

– Läget är alarmerande efter år av ekonomiska bakslag. Coop Syd har inga muskler kvar trots försäljningen av tolv fastigheter i början av 2023, säger Thomas Ohlén, senior analytiker på Dagligvarunytt, till tidningen.

"Gigantiskt dråpslag"

Coop Syd är Coops tredje största förening. Dess vd Martin Runquist slutade plötsligt i januari efter fem år på posten. Coop själva vill inte kommentera om han avgick eller fick sparken, utan säger att skilsmässan skedde i samförstånd.

Vad som däremot är klart är att krisrubrikerna kring matjätten avlöst varandra under det senaste året.

Strax före jul kunde Dagligvarunytt efter en granskning konstatera att Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder på bara ett år.

Över två år handlar det om 400 000 som sagt tack och hej och hittat nya butiker.

Branschtidningen kallade avslöjandet för ett “gigantiskt dråpslag” för Coop.

– Det indikerar att Coop Syd kommer att presentera nya svaga årssiffror när bokslutet väl blir klart, säger Thomas Ohlén till DN.

LÄS MER: Svensk matjätte ger besked – höjer priserna snart

"Måste stoppa blödningen"

Kundtappet är ytterligare en väckarklocka för Coop som alltså redan är hårt pressade.

Coops marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet och inför 2024 drog man ned på kostnader värda 300 miljoner kronor. Bland annat blev 100 personer av med jobbet som en konsekvens.

I somras tvingades kedjan även göra sig av med mängder av butiker i Danmark.

Om trenden inte går att vända kan Coop vara illa ute.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, sade Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till Dagligvarunytt i december.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen