SVENSKA KRAFTNÄT: Dramatisk förändring inom fem år

2023 01 27

Elproduktionen måste öka takten – rejält.

Det är Svenska kraftnäts slutsats efter att ha tagit fram en ny analys, rapporterar Dagens Nyheter.

Analysen pekar på att det annars väntar dramatiska förändringar på elmarknaden med kraftigt höjda priser i norra delen av landet och ökad risk för effektbrist.

– Om Sveriges ställning som framtida industrination ska behållas måste det till stora förändringar av regelverken. Det kommer inte att gå med dagens förutsättningar, säger Per Holm på Energiföretagen, till tidningen.

Måste fördubblas

Enligt Svenska Kraftnät måste elanvändningen i norra Sverige fördubblas till 2027 för att möta mångmiljardssatsningar inom industrin, som förväntas skapa tusentals nya jobb.

Totalt förväntas elanvändningen i hela landet öka från 144 till 188 terawattimmar, men det faktum att elproduktionen inte ökar i samma takt innebär konsekvenser.

– Det finns tydliga indikationer på att prisskillnaderna minskar mellan norra och södra Sverige. I huvudsak genom att elpriset ökar i norr, säger Mattias Jonsson, enhetschef Elmarknadsanalys på Svenska kraftnät, till DN.

"Behövs ett apolloprojekt"

År 2027 – längst fram i Svenska kraftnäts prognos – kan det med andra ord vara samma pris i hela landet under sommarhalvåret och marginella skillnader under vintern.

En kraftig svängning jämfört med 2022 – då de nordligaste elområdena hade mer än hälften så låga elpriser som resten av Sverige under större delen av året.

Svenska kraftnät är försiktiga med att måla upp för stor oro, men medger samtidigt att man måste vara ödmjuk inför att det är många pusselbitar som måste komma på plats framöver.

Samtidigt varnar Per Holm för att den yttersta konsekvensen av att det inte produceras tillräckligt med el är att framtida satsningar måste ställas in och att mängder med arbetstillfällen går förlorade.

– Det behöver inte bli så, men då krävs något slags svenskt apolloprojekt för att klara av det, med nya grepp och mer planering och samordning än vad vi historiskt sett har haft, säger han.

Ändrar lagstiftningen

För två veckor sedan meddelade regeringen att man tänker ändra lagstiftningen för att öka förutsättningar för att bygga ut kärnkraften.

– Lagändringar görs för att möjliggöra ny kärnkraft, bland annat genom kortare tillståndsprocesser och administrativa snabbspår, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff.

Slopar geografisk begränsning

I den nya satsningen föreslår regeringen att den geografiska begränsningen, det vill säga att reaktorer enbart får finnas där det redan finns befintlig kärnkraft, ska slopas.

– I Tidöavtalet och i regeringsförklaringen är vi tydliga med att vi vill göra lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft. Det här förslaget som nu går på remiss är en viktig del i det arbete, sade miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) på samma pressträff och tillade:

–  Förslaget gör det möjligt att ansöka om att få bygga kärnkraftverk på nya platser, något som hittills inte varit möjligt.

Välkomnar förslaget

Statliga Vattenfall är ett av Sveriges energibolag som tidigare utryckt att man välkomnar regeringen förslag om en ny lagstiftning som möjliggör fler kärnkraftsreaktorer på fler platser än i dag.

– Vi behöver fördubbla elproduktionen i Sverige inom ett par decennier. Detta beslut är en bra början för att möjliggöra utökad kapacitet för fossilfri elproduktion. Små modulära reaktorer skulle kunna vara ett viktigt steg på den vägen säger Torbjörn Wahlborg, chef för elproduktion i Norden, till Vattenfalls hemsida.

– Det gäller ju också möjligheten att bygga reaktorer utanför dagens etableringsorter för att ny elproduktion ska kunna byggas i närheten av elintensiv industri på olika håll i landet. Så det här är ett tydligt steg i rätt riktning, sa Torbjörn Wahlborg, chef för elproduktion i Norden, efter regeringens besked.

LÄS MER: Vill storsatsa på vindkraften

LÄS MER: Stort steg framåt för ny kärnkraft i Sverige

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnä

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen