SVENSKA KRAFTNÄT: Dramatisk förändring inom fem år

2023 01 27

Elproduktionen måste öka takten – rejält.

Det är Svenska kraftnäts slutsats efter att ha tagit fram en ny analys, rapporterar Dagens Nyheter.

Analysen pekar på att det annars väntar dramatiska förändringar på elmarknaden med kraftigt höjda priser i norra delen av landet och ökad risk för effektbrist.

– Om Sveriges ställning som framtida industrination ska behållas måste det till stora förändringar av regelverken. Det kommer inte att gå med dagens förutsättningar, säger Per Holm på Energiföretagen, till tidningen.

Måste fördubblas

Enligt Svenska Kraftnät måste elanvändningen i norra Sverige fördubblas till 2027 för att möta mångmiljardssatsningar inom industrin, som förväntas skapa tusentals nya jobb.

Totalt förväntas elanvändningen i hela landet öka från 144 till 188 terawattimmar, men det faktum att elproduktionen inte ökar i samma takt innebär konsekvenser.

– Det finns tydliga indikationer på att prisskillnaderna minskar mellan norra och södra Sverige. I huvudsak genom att elpriset ökar i norr, säger Mattias Jonsson, enhetschef Elmarknadsanalys på Svenska kraftnät, till DN.

"Behövs ett apolloprojekt"

År 2027 – längst fram i Svenska kraftnäts prognos – kan det med andra ord vara samma pris i hela landet under sommarhalvåret och marginella skillnader under vintern.

En kraftig svängning jämfört med 2022 – då de nordligaste elområdena hade mer än hälften så låga elpriser som resten av Sverige under större delen av året.

Svenska kraftnät är försiktiga med att måla upp för stor oro, men medger samtidigt att man måste vara ödmjuk inför att det är många pusselbitar som måste komma på plats framöver.

Samtidigt varnar Per Holm för att den yttersta konsekvensen av att det inte produceras tillräckligt med el är att framtida satsningar måste ställas in och att mängder med arbetstillfällen går förlorade.

– Det behöver inte bli så, men då krävs något slags svenskt apolloprojekt för att klara av det, med nya grepp och mer planering och samordning än vad vi historiskt sett har haft, säger han.

Ändrar lagstiftningen

För två veckor sedan meddelade regeringen att man tänker ändra lagstiftningen för att öka förutsättningar för att bygga ut kärnkraften.

– Lagändringar görs för att möjliggöra ny kärnkraft, bland annat genom kortare tillståndsprocesser och administrativa snabbspår, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff.

Slopar geografisk begränsning

I den nya satsningen föreslår regeringen att den geografiska begränsningen, det vill säga att reaktorer enbart får finnas där det redan finns befintlig kärnkraft, ska slopas.

– I Tidöavtalet och i regeringsförklaringen är vi tydliga med att vi vill göra lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft. Det här förslaget som nu går på remiss är en viktig del i det arbete, sade miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) på samma pressträff och tillade:

–  Förslaget gör det möjligt att ansöka om att få bygga kärnkraftverk på nya platser, något som hittills inte varit möjligt.

Välkomnar förslaget

Statliga Vattenfall är ett av Sveriges energibolag som tidigare utryckt att man välkomnar regeringen förslag om en ny lagstiftning som möjliggör fler kärnkraftsreaktorer på fler platser än i dag.

– Vi behöver fördubbla elproduktionen i Sverige inom ett par decennier. Detta beslut är en bra början för att möjliggöra utökad kapacitet för fossilfri elproduktion. Små modulära reaktorer skulle kunna vara ett viktigt steg på den vägen säger Torbjörn Wahlborg, chef för elproduktion i Norden, till Vattenfalls hemsida.

– Det gäller ju också möjligheten att bygga reaktorer utanför dagens etableringsorter för att ny elproduktion ska kunna byggas i närheten av elintensiv industri på olika håll i landet. Så det här är ett tydligt steg i rätt riktning, sa Torbjörn Wahlborg, chef för elproduktion i Norden, efter regeringens besked.

LÄS MER: Vill storsatsa på vindkraften

LÄS MER: Stort steg framåt för ny kärnkraft i Sverige

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnä

Text: Redaktionen


Ryssland öppnar eld mot Natolands fartyg

2025 12 12

Ryssland har attackerat fartyg ägda av ett Natoland.

Ryssland har utfört attacker mot två ukrainska hamnar på fredagen.

I samband med det har tre fartyg som tillhör Natolandet Turkiet skadats.

Attacken kom bara timmar efter att Putin träffade Turkiets president Erdogan.

Fartyg attackerade

Vladimir Putin har hotat med att hämnas för Ukrainas drönarattacker mot den ryska skuggflottan.

På fredagen har Ryssland attackerat två ukrainska hamnar, rapporterar Reuters.

Men i attackerna skadades tre fartyg ägda av Natolandet Turkiet. Det handlar om fartyg som bland annat fraktar livsmedel, uppger ukrainska källor.

Bara några timmar tidigare hade Turkiets president Tayyip Erdogan bett Putin om en begränsad vapenvila för att skydda energifaciliteter och just hamnar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har lagt upp bilder som visar ett brinnande fartyg i hamnen Chrnomorsk i Odesa-regionen.

– Det här visar återigen att ryssarna inte tar möjligheten till diplomati på allvar, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Bekräftas av ägare

Ägaren till det skeppet, Cenk Shipping, bekräftar att deras fartyg har drabbats av en attack klockan 16, lokal tid.

– I det här skedet finns det inga rapporter om döda eller skadade bland besättningen. Skadan tycks vara begränsad, kommenterar företaget i ett uttalande.

Den ryska attacken mot ukrainska hamnar kommer alltså efter att Ukraina i sin tur genomfört flera attacker, bland annat mot den så kallade ”skuggflottan” och mot fartyg i Kaspiska havet som fraktade militär utrustning.

Zelenskyj bekräftar Erdogans krav

Volodymyr Zelenskyj har också bekräftat att Turkiets president Erdogan vill se ett ”begränsat eldupphör” för att skydda energianläggningar och hamnar, och att han har tagit upp det med Putin.

– President Erdogan nämnde detta för mig. Jag sade till honom att vi skulle stödja det, säger Zelenskyj.

– Såvitt jag förstår sade ryssarna helt enkelt till dem att de inte skulle gå med på någon tillfällig vapenvila om inte ett avtal undertecknas, tillade Ukrainas president, vilket Ekonomibladet har rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen