20 februari 2026

SVENSKA KRAFTNÄT: Dramatisk förändring inom fem år

2023 01 27

Elproduktionen måste öka takten – rejält.

Det är Svenska kraftnäts slutsats efter att ha tagit fram en ny analys, rapporterar Dagens Nyheter.

Analysen pekar på att det annars väntar dramatiska förändringar på elmarknaden med kraftigt höjda priser i norra delen av landet och ökad risk för effektbrist.

– Om Sveriges ställning som framtida industrination ska behållas måste det till stora förändringar av regelverken. Det kommer inte att gå med dagens förutsättningar, säger Per Holm på Energiföretagen, till tidningen.

Måste fördubblas

Enligt Svenska Kraftnät måste elanvändningen i norra Sverige fördubblas till 2027 för att möta mångmiljardssatsningar inom industrin, som förväntas skapa tusentals nya jobb.

Totalt förväntas elanvändningen i hela landet öka från 144 till 188 terawattimmar, men det faktum att elproduktionen inte ökar i samma takt innebär konsekvenser.

– Det finns tydliga indikationer på att prisskillnaderna minskar mellan norra och södra Sverige. I huvudsak genom att elpriset ökar i norr, säger Mattias Jonsson, enhetschef Elmarknadsanalys på Svenska kraftnät, till DN.

"Behövs ett apolloprojekt"

År 2027 – längst fram i Svenska kraftnäts prognos – kan det med andra ord vara samma pris i hela landet under sommarhalvåret och marginella skillnader under vintern.

En kraftig svängning jämfört med 2022 – då de nordligaste elområdena hade mer än hälften så låga elpriser som resten av Sverige under större delen av året.

Svenska kraftnät är försiktiga med att måla upp för stor oro, men medger samtidigt att man måste vara ödmjuk inför att det är många pusselbitar som måste komma på plats framöver.

Samtidigt varnar Per Holm för att den yttersta konsekvensen av att det inte produceras tillräckligt med el är att framtida satsningar måste ställas in och att mängder med arbetstillfällen går förlorade.

– Det behöver inte bli så, men då krävs något slags svenskt apolloprojekt för att klara av det, med nya grepp och mer planering och samordning än vad vi historiskt sett har haft, säger han.

Ändrar lagstiftningen

För två veckor sedan meddelade regeringen att man tänker ändra lagstiftningen för att öka förutsättningar för att bygga ut kärnkraften.

– Lagändringar görs för att möjliggöra ny kärnkraft, bland annat genom kortare tillståndsprocesser och administrativa snabbspår, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff.

Slopar geografisk begränsning

I den nya satsningen föreslår regeringen att den geografiska begränsningen, det vill säga att reaktorer enbart får finnas där det redan finns befintlig kärnkraft, ska slopas.

– I Tidöavtalet och i regeringsförklaringen är vi tydliga med att vi vill göra lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft. Det här förslaget som nu går på remiss är en viktig del i det arbete, sade miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) på samma pressträff och tillade:

–  Förslaget gör det möjligt att ansöka om att få bygga kärnkraftverk på nya platser, något som hittills inte varit möjligt.

Välkomnar förslaget

Statliga Vattenfall är ett av Sveriges energibolag som tidigare utryckt att man välkomnar regeringen förslag om en ny lagstiftning som möjliggör fler kärnkraftsreaktorer på fler platser än i dag.

– Vi behöver fördubbla elproduktionen i Sverige inom ett par decennier. Detta beslut är en bra början för att möjliggöra utökad kapacitet för fossilfri elproduktion. Små modulära reaktorer skulle kunna vara ett viktigt steg på den vägen säger Torbjörn Wahlborg, chef för elproduktion i Norden, till Vattenfalls hemsida.

– Det gäller ju också möjligheten att bygga reaktorer utanför dagens etableringsorter för att ny elproduktion ska kunna byggas i närheten av elintensiv industri på olika håll i landet. Så det här är ett tydligt steg i rätt riktning, sa Torbjörn Wahlborg, chef för elproduktion i Norden, efter regeringens besked.

LÄS MER: Vill storsatsa på vindkraften

LÄS MER: Stort steg framåt för ny kärnkraft i Sverige

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnä

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen