SVENSKA KRAFTNÄT: Dramatisk förändring inom fem år

2023 01 27

Elproduktionen måste öka takten – rejält.

Det är Svenska kraftnäts slutsats efter att ha tagit fram en ny analys, rapporterar Dagens Nyheter.

Analysen pekar på att det annars väntar dramatiska förändringar på elmarknaden med kraftigt höjda priser i norra delen av landet och ökad risk för effektbrist.

– Om Sveriges ställning som framtida industrination ska behållas måste det till stora förändringar av regelverken. Det kommer inte att gå med dagens förutsättningar, säger Per Holm på Energiföretagen, till tidningen.

Måste fördubblas

Enligt Svenska Kraftnät måste elanvändningen i norra Sverige fördubblas till 2027 för att möta mångmiljardssatsningar inom industrin, som förväntas skapa tusentals nya jobb.

Totalt förväntas elanvändningen i hela landet öka från 144 till 188 terawattimmar, men det faktum att elproduktionen inte ökar i samma takt innebär konsekvenser.

– Det finns tydliga indikationer på att prisskillnaderna minskar mellan norra och södra Sverige. I huvudsak genom att elpriset ökar i norr, säger Mattias Jonsson, enhetschef Elmarknadsanalys på Svenska kraftnät, till DN.

"Behövs ett apolloprojekt"

År 2027 – längst fram i Svenska kraftnäts prognos – kan det med andra ord vara samma pris i hela landet under sommarhalvåret och marginella skillnader under vintern.

En kraftig svängning jämfört med 2022 – då de nordligaste elområdena hade mer än hälften så låga elpriser som resten av Sverige under större delen av året.

Svenska kraftnät är försiktiga med att måla upp för stor oro, men medger samtidigt att man måste vara ödmjuk inför att det är många pusselbitar som måste komma på plats framöver.

Samtidigt varnar Per Holm för att den yttersta konsekvensen av att det inte produceras tillräckligt med el är att framtida satsningar måste ställas in och att mängder med arbetstillfällen går förlorade.

– Det behöver inte bli så, men då krävs något slags svenskt apolloprojekt för att klara av det, med nya grepp och mer planering och samordning än vad vi historiskt sett har haft, säger han.

Ändrar lagstiftningen

För två veckor sedan meddelade regeringen att man tänker ändra lagstiftningen för att öka förutsättningar för att bygga ut kärnkraften.

– Lagändringar görs för att möjliggöra ny kärnkraft, bland annat genom kortare tillståndsprocesser och administrativa snabbspår, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff.

Slopar geografisk begränsning

I den nya satsningen föreslår regeringen att den geografiska begränsningen, det vill säga att reaktorer enbart får finnas där det redan finns befintlig kärnkraft, ska slopas.

– I Tidöavtalet och i regeringsförklaringen är vi tydliga med att vi vill göra lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft. Det här förslaget som nu går på remiss är en viktig del i det arbete, sade miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) på samma pressträff och tillade:

–  Förslaget gör det möjligt att ansöka om att få bygga kärnkraftverk på nya platser, något som hittills inte varit möjligt.

Välkomnar förslaget

Statliga Vattenfall är ett av Sveriges energibolag som tidigare utryckt att man välkomnar regeringen förslag om en ny lagstiftning som möjliggör fler kärnkraftsreaktorer på fler platser än i dag.

– Vi behöver fördubbla elproduktionen i Sverige inom ett par decennier. Detta beslut är en bra början för att möjliggöra utökad kapacitet för fossilfri elproduktion. Små modulära reaktorer skulle kunna vara ett viktigt steg på den vägen säger Torbjörn Wahlborg, chef för elproduktion i Norden, till Vattenfalls hemsida.

– Det gäller ju också möjligheten att bygga reaktorer utanför dagens etableringsorter för att ny elproduktion ska kunna byggas i närheten av elintensiv industri på olika håll i landet. Så det här är ett tydligt steg i rätt riktning, sa Torbjörn Wahlborg, chef för elproduktion i Norden, efter regeringens besked.

LÄS MER: Vill storsatsa på vindkraften

LÄS MER: Stort steg framåt för ny kärnkraft i Sverige

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnä

Text: Redaktionen


8 jan 2026

Ung kvinna försvunnen – polisen går ut med bild

2026 01 08

En ung kvinna har anmälts försvunnen.

Kvinnan, som är i 18-årsåldern, sågs senast i centrala Uddevalla i tisdags.

Samma dag inledde polisen en massiv sökinsats med flera resurser. Bland annat används drönare och hundar i insatsen.

– Under onsdagskvällen inkom ny information som gjorde att ett sökområde kunde etableras i terrängen söder om Uddevalla, framhåller polisen i ett uttalande.

Sökinsatsen fortsätter under torsdagen. Det finns i nuläget ingen misstanke om brott.

Signalement och bild

Polisen vädjar nu till allmänheten om hjälp. 

Myndigheten har gått ut med flera signalement på kvinnan. Det handlar om följande:

- Kvinnan har långt mellanblont hår

- Hon är cirka 166 centimeter lång

- Vid försvinnandet var hon klädd i jeans och en brun tröja

Polisen har också publicerat en bild på kvinnan.

Se bilden genom att klicka på en länk längst ner i artikeln

Uppmanas kontakta polisen

Den som sett kvinnan eller har information som kan leda till att hon hittas uppmanas att kontakta polisen på numret 114 14.

– Är läget akut ringer du 112, skriver polisen.

SE BILDEN HÄR (LÄNK TILL POLISENS HEMSIDA)

FAKTA: Polisens sökinsatser

- Varje år genomför polisen minst 300 räddningsinsatser för att söka efter personer som försvunnit under sådana omständigheter att det finns farhågor för att deras liv eller hälsa är utsatt för allvarlig fara.

- Under insatsen då polisen söker efter den försvunna personen bedömer en räddningsledare (som alltid är en polis när det gäller försvunna personer) vilka polisiära resurser som behövs vid sökandet, till exempel hundar, hästar, helikoptrar, motorcyklar och båtar.

- Polisen kan vid behov även ta hjälp av polisens insatsresurser eller andra myndigheter och organisationer, exempelvis Försvarsmakten.

- Polisen samlar information om den försvunna personen och tar fram en individuell profil. Den hjälper polisen att söka på rätt sätt och på rätt plats.

Källa: Polisen

LÄS OCKSÅ:

Storbank höjer räntorna

Bekräftat: Nya körkortsregler från 15 januari

Foto: Arkivfoto MarcusOscarsson.se
Text: Redaktionen

8 jan 2026

UPPGIFTER: Ryssland bedraget – förlorar 40 miljarder

2026 01 08

Den ryska statskassan kan konstatera mångmiljardförluster.

Under fjolårets första elva månader förlorade Ryssland uppemot 4 miljarder dollar, motsvarande nästan 40 miljarder svenska kronor, till följd av ekonomisk brottslighet. 

Det handlar om allt grövre korruption, bedrägerier, förskingring och annan olaglig finansiell verksamhet, uppger Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst enligt RBC-Ukraine.

– Omkring 70 procent av all ekonomisk brottslighet i Ryssland har klassificerats som allvarlig eller särskilt allvarlig. Detta tyder på att problemet inte är isolerat utan systematiskt till sin natur och är kopplat till stora finansiella flöden som kontrolleras av staten eller enheter i dess närhet, erfar underrättelsetjänsten.

Långt ned på listan

I Transperancy Internationals korruptionsindex ligger Ryssland på 154:e plats i världen, bakom bland annat Iran, Mali, Kina, och Kuba. Bedrägeriet och korruptionen drabbar den ryska statskassan och i förlängningen det ryska folket. 

Enligt samma uppgifter har antalet fall av ekonomisk brottslighet egentligen inte blivit fler, utan det handlar om att varje enskilt brott blivit betydligt dyrare.

De största förlusterna har framförallt uppstått genom stöld av budgetmedel och missbruk inom stora företag.

– Den höga nivån av ekonomisk brottslighet upprätthålls till stor del av korruption inom statliga organ. Det högsta antalet sådana överträdelser registreras inom byggsektorn, bostads- och allmännyttiga sektorer samt det militärindustriella komplexet, skriver RBC-Ukraine med hänvisning till utrikesunderrättelsetjänstens uppgifter.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

Djupa problem

Enligt flera ekonomiska experter kan de stigande förlusterna peka på allt djupare problem i den ryska ekonomin.

En betydande del av landets resurser ligger i statens händer, vilket tillsammans med en svag tillsyn och hög grad av korruption anses göra landet mindre attraktivt för investerare.

Ukrainska underrättesleuppgifter erfar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina hittills har kostat de ryska skattebetalarna cirka 550 miljarder dollar.

Rysslands militära utgifter har dessutom fyrdubblats sedan 2021.

Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst anser att Rysslands finansiella och institutionella system alltmer sjunker ner i ett tillstånd av kontrollerat kaos. Banker döljer ägarstrukturer, tjänstemän är undantagna från kravet på tillgångsdeklarationer och entreprenörer håller knappt sina företag flytande, skriver RBC-Ukraine.

LÄS MER: Rysslands bluff – lurar sin egen befolkning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen