STORBANKER AGERAR: Slår till med höjning

2023 05 10

Två nya banker höjer nu sina räntor.

Räntehöjningarna har duggat tätt under det senaste året.

I fredags tog SEB första steget och höjde sin rörliga ränta med hela 0,50 procentheter.

Det befarades att flera större banker skulle följa samma fotspår.

Och nu har två av dem gjort exakt så – lämnat besked om nya räntehöjningar.

Höjer rörliga räntan

Det handlar om bankerna Nordea och Handelsbanken, varav den förstnämnda är den största banken i Norden, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Samma bank väljer nu att höja sin tremånadersränta för bolån, det vill säga rörlig ränta, med 0,45 procentenheter.

Det innebär att den numera ligger på 5,59 procent.

På grund av Riksbanken

Handelsbankens höjning är inte fullt lika kraftig som Nordeas.

Även här är det tremånadersräntan för bolån som höjs – men med 0,3 procent vilket gör att den landar på 5,44 procent.

Höjningarna kommer i spåren av Riksbankens senaste besked i slutet av april då styrräntan höjdes med 0,5 procentenheter till 3,5 procent, framhåller radiokanalen.

Nordea: inflationen trycks tillbaka

Igår, precis innan dagens besked om höjningarna, gick Nordea ut och meddelade att inflationen börjar tryckas tillbaka.

– Vi ser allt tydligare signaler om att penningpolitiken biter. Nu gäller det att ha örat mot rälsen och lyssna till företagen där många tydligt indikerar en vikande efterfrågan och ett ökat behov av att skära i kostnader, säger bankens chefsekonom Annika Winsth i ett pressmeddelande.

"Hushållen hårt ansatta"

Enligt Nordea reagerade de mest räntekänsliga delarna av ekonomin mer eller mindre direkt efter Riksbankens åtstramningar.

Nu ser man framför sig att försiktighetssparandet kan stiga, dels i samband med att finansiella reserver minskar men också på grund av tuffare tider för arbetsmarknaden.

– Hushållen är hårt ansatta av hög inflation och stigande räntor, med minskad konsumtion som följd. Men även exporten dämpas samtidigt som såväl byggbranschen som den offentliga sektorn är under press. BNP får en utdragen svacka med risk för en tre år lång stagnation, säger Annika Winsth.

LÄS MER: Tung smäll uppges vänta hundratusentals hushåll

Foto. U. Yousaf

Text: Redaktionen


23 jun 2026

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen


24 jun 26

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen