STORBANKER AGERAR: Slår till med höjning

2023 05 10

Två nya banker höjer nu sina räntor.

Räntehöjningarna har duggat tätt under det senaste året.

I fredags tog SEB första steget och höjde sin rörliga ränta med hela 0,50 procentheter.

Det befarades att flera större banker skulle följa samma fotspår.

Och nu har två av dem gjort exakt så – lämnat besked om nya räntehöjningar.

Höjer rörliga räntan

Det handlar om bankerna Nordea och Handelsbanken, varav den förstnämnda är den största banken i Norden, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Samma bank väljer nu att höja sin tremånadersränta för bolån, det vill säga rörlig ränta, med 0,45 procentenheter.

Det innebär att den numera ligger på 5,59 procent.

På grund av Riksbanken

Handelsbankens höjning är inte fullt lika kraftig som Nordeas.

Även här är det tremånadersräntan för bolån som höjs – men med 0,3 procent vilket gör att den landar på 5,44 procent.

– Höjningarna kommer i spåren av Riksbankens senaste besked i slutet av april då styrräntan höjdes med 0,5 procentenheter till 3,5 procent, framhåller radiokanalen.

Nordea: inflationen trycks tillbaka

Igår, precis innan dagens besked om höjningarna, gick Nordea ut och meddelade att inflationen börjar tryckas tillbaka.

– Vi ser allt tydligare signaler om att penningpolitiken biter. Nu gäller det att ha örat mot rälsen och lyssna till företagen där många tydligt indikerar en vikande efterfrågan och ett ökat behov av att skära i kostnader, säger bankens chefsekonom Annika Winsth i ett pressmeddelande.

"Hushållen hårt ansatta"

Enligt Nordea reagerade de mest räntekänsliga delarna av ekonomin mer eller mindre direkt efter Riksbankens åtstramningar.

Nu ser man framför sig att försiktighetssparandet kan stiga, dels i samband med att finansiella reserver minskar men också på grund av tuffare tider för arbetsmarknaden.

– Hushållen är hårt ansatta av hög inflation och stigande räntor, med minskad konsumtion som följd. Men även exporten dämpas samtidigt som såväl byggbranschen som den offentliga sektorn är under press. BNP får en utdragen svacka med risk för en tre år lång stagnation, säger Annika Winsth.

LÄS MER: Tung smäll uppges vänta hundratusentals hushåll

Foto. U. Yousaf

Text: Redaktionen

”Minskning med 2 090 kronor”– glatt besked för hushållen

2025 11 19

Under 2026 blir det billigare för hushållen i Sverige.

Matkostnaderna väntas sjunka rejält, enligt Konsumentverkets årliga prognos för hushållens kostnader.

Matutgifterna för en barnfamilj med två barn i åldrarna 5 och 9 år beräknas landa på 8 440 kronor per månad under 2026 – en minskning med 2 090 kronor jämfört med förra årets beräkningar.

Totalt rör det sig om en minskning på hela 20 procent.

Tre anledningar

Enligt Konsumentverket finns det flera förklaringar till den nya prognosen:

- En förväntad minskad matmoms kan leda till lägre livsmedelspriser.

- Ny metod för prismätning av livsmedel. Prismätningen genomförs i fler butiker och på fler orter samt under en längre period än tidigare. Detta för att bättre kunna ta hänsyn till regionala prisskillnader samt till olika erbjudanden och rabatter.

- Nya matsedlar, som används för att beräkna matkostnader, är anpassade till de senaste Nordiska näringsrekommendationerna som publicerades 2023 samt Livsmedelsverkets uppdaterade svenska kostråd som publicerades 2025.

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Räkneexempel: Så stor blir månadskostnaden

Hur mycket pengar hushållen kommer att spara på minskade matkostnader återstår att se. Konsumentverket fastslår dock att matkostnaderna väntas minska för alla typer av hushåll.

Här är exempel på beräknade månadskostnader för olika hushåll:

- För en vuxen kan maten kosta cirka 2 730 kronor per månad.

- För en familj på två vuxna och två barn kan maten kosta cirka 8 440 kronor per månad.

- För dig som behöver specialkost kan det kosta 50-250 kronor extra per månad.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen