STORBANKER AGERAR: Slår till med höjning

2023 05 10

Två nya banker höjer nu sina räntor.

Räntehöjningarna har duggat tätt under det senaste året.

I fredags tog SEB första steget och höjde sin rörliga ränta med hela 0,50 procentheter.

Det befarades att flera större banker skulle följa samma fotspår.

Och nu har två av dem gjort exakt så – lämnat besked om nya räntehöjningar.

Höjer rörliga räntan

Det handlar om bankerna Nordea och Handelsbanken, varav den förstnämnda är den största banken i Norden, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Samma bank väljer nu att höja sin tremånadersränta för bolån, det vill säga rörlig ränta, med 0,45 procentenheter.

Det innebär att den numera ligger på 5,59 procent.

På grund av Riksbanken

Handelsbankens höjning är inte fullt lika kraftig som Nordeas.

Även här är det tremånadersräntan för bolån som höjs – men med 0,3 procent vilket gör att den landar på 5,44 procent.

Höjningarna kommer i spåren av Riksbankens senaste besked i slutet av april då styrräntan höjdes med 0,5 procentenheter till 3,5 procent, framhåller radiokanalen.

Nordea: inflationen trycks tillbaka

Igår, precis innan dagens besked om höjningarna, gick Nordea ut och meddelade att inflationen börjar tryckas tillbaka.

– Vi ser allt tydligare signaler om att penningpolitiken biter. Nu gäller det att ha örat mot rälsen och lyssna till företagen där många tydligt indikerar en vikande efterfrågan och ett ökat behov av att skära i kostnader, säger bankens chefsekonom Annika Winsth i ett pressmeddelande.

"Hushållen hårt ansatta"

Enligt Nordea reagerade de mest räntekänsliga delarna av ekonomin mer eller mindre direkt efter Riksbankens åtstramningar.

Nu ser man framför sig att försiktighetssparandet kan stiga, dels i samband med att finansiella reserver minskar men också på grund av tuffare tider för arbetsmarknaden.

– Hushållen är hårt ansatta av hög inflation och stigande räntor, med minskad konsumtion som följd. Men även exporten dämpas samtidigt som såväl byggbranschen som den offentliga sektorn är under press. BNP får en utdragen svacka med risk för en tre år lång stagnation, säger Annika Winsth.

LÄS MER: Tung smäll uppges vänta hundratusentals hushåll

Foto. U. Yousaf

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen