STORBANKER AGERAR: Slår till med höjning

2023 05 10

Räntehöjningarna har duggat tätt under det senaste året.

I fredags tog SEB första steget och höjde sin rörliga ränta med hela 0,50 procentheter.

Det befarades att flera större banker skulle följa samma fotspår.

Och nu har två av dem gjort exakt så – lämnat besked om nya räntehöjningar.

Höjer rörliga räntan

Det handlar om bankerna Nordea och Handelsbanken, varav den förstnämnda är den största banken i Norden, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Samma bank väljer nu att höja sin tremånadersränta för bolån, det vill säga rörlig ränta, med 0,45 procentenheter.

Det innebär att den numera ligger på 5,59 procent.

På grund av Riksbanken

Handelsbankens höjning är inte fullt lika kraftig som Nordeas.

Även här är det tremånadersräntan för bolån som höjs – men med 0,3 procent vilket gör att den landar på 5,44 procent.

– Höjningarna kommer i spåren av Riksbankens senaste besked i slutet av april då styrräntan höjdes med 0,5 procentenheter till 3,5 procent, framhåller radiokanalen.

Nordea: inflationen trycks tillbaka

Igår, precis innan dagens besked om höjningarna, gick Nordea ut och meddelade att inflationen börjar tryckas tillbaka.

– Vi ser allt tydligare signaler om att penningpolitiken biter. Nu gäller det att ha örat mot rälsen och lyssna till företagen där många tydligt indikerar en vikande efterfrågan och ett ökat behov av att skära i kostnader, säger bankens chefsekonom Annika Winsth i ett pressmeddelande.

"Hushållen hårt ansatta"

Enligt Nordea reagerade de mest räntekänsliga delarna av ekonomin mer eller mindre direkt efter Riksbankens åtstramningar.

Nu ser man framför sig att försiktighetssparandet kan stiga, dels i samband med att finansiella reserver minskar men också på grund av tuffare tider för arbetsmarknaden.

– Hushållen är hårt ansatta av hög inflation och stigande räntor, med minskad konsumtion som följd. Men även exporten dämpas samtidigt som såväl byggbranschen som den offentliga sektorn är under press. BNP får en utdragen svacka med risk för en tre år lång stagnation, säger Annika Winsth.

LÄS MER: Tung smäll uppges vänta hundratusentals hushåll

Foto. U. Yousaf

Text: Redaktionen

JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen