Storbank slår larm – “knäcker svensk ekonomi”

2023 03 01

Hon beskrivs som “Riksbankens argaste kritiker”.

I en lång intervju med Svenska Dagbladet håller inte toppekonomen på storbanken Nordea igen.

Bland annat är hon inte alls överens med Erik Thedéen om att det inte skulle finnas några tecken på en potentiell krasch i svensk ekonomi.

Tvärtom ser hon en uppenbar sådan risk i form av fler räntehöjningar som motiveras med att stärka en svag krona.

– Om han ska försvara kronan varje gång som marknaden testar “tänker du bry dig om kronan” är risken uppenbar att han knäcker svensk ekonomi och bostadsmarknad. Riksbanken har målat in sig i ett hörn, säger Annika Winsth till tidningen.

Har redan flaggat för höjningar

I samma intervju uppmanar hon Riksbanken att inte fortsätta höja styrräntan i april, vilket dock väntas ske på 50 punkter.

Riksbanken flaggade för det scenariot redan för en dryg månad sedan när räntan höjdes sist.

– Om kronan dessutom fortsätter att utvecklas svagt blir det betydligt svårare för Riksbanken att varaktigt föra tillbaka inflationen mot målet. En starkare krona vore i det här läget önskvärd, framhöll Riksbanken på sin hemsida.

"Ekonomin är skör"

Ännu en höjning skulle dock riskera en kraftig ekonomisk inbromsning och en dramatisk räntesänkning nästa år, menar Annika Winsth.

– Svensk ekonomi är redan skör, men att inte höja alls i april skulle sannolikt ge en kraftig försvagning av kronan. Därefter är det inte lämpligt att gå vidare med räntehöjningar, säger hon och tillägger att hushållen möter “en räntevägg” med skyhög inflation.

Höjde boränteprognosen

Samma bank som Annika Winsth representerar höjde förra veckan sin boränteprognos.

Nu måste bolånetagare hos Nordea ta höjd för räntor på nästan sex procent. 

– Riskerna har nu ökat då Riksbanken förväntas höja räntan mer än vad som låg i den kalkylen, sade chefsekonomen i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Riksbanken vädjar om hjälp från landets alla hushåll

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen