Statsministern uppmanas att “knipa igen”

2023 01 13

Dockan föreställandes Erdoğan som hängdes upp i Stockholm fortsätter att väcka debatt.

Tidigare idag har statsminister Ulf Kristersson (M) beskrivit handlingen som “avskyvärd” och att den “hotar svensk säkerhet”.

– Jag förstår Turkiets ilska. Vi hade visat exakt samma ilska om det hade hänt i ett annat land, riktat mot en svensk ledande politiker, sade han på en presskonferens från Kiruna.

Även utrikesminister Tobias Billström har rasat över den upphängda dockan.

– Denna skamlösa handling riskerar nu att försvåra och försena den process där Sverige och vår blivande allierade Turkiet steg för steg byggt förtroende för varandra för att möjliggöra en turkisk ratificering av ett svenskt medlemskap i Nato, framhåller han i ett uttalande på regeringens hemsida.

"Knip igen"

Det är dock inte alla som anser att de kraftfulla svenska reaktionerna är rimliga.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som idag undervisar i journalistik på Stockholms universitet och är starkt profilerad i just yttrandefrihetsfrågor, menar att regeringen uppvisat en “sagolikt böjbar rygg” inför Turkiet, rapporterar SVT.

– Det är övertoner så det står härliga till. En minister, i synnerhet en statsminister, borde knipa igen och inte kommentera enskilda opinionsyttringar. Man kan tycka att den är bisarr och osmaklig men det är ändå något som ryms inom den vida yttrandefrihet vi har, säger Nils Funcke till tv-kanalen.

Borde hänvisa till lagstiftning

Han tillägger att regeringen istället borde hänvisat till svensk lagstiftning och rättsordning, likt man gjort i fallet med utlämningar.

– Kristersson och Billström skickar en oerhört stark signal till enskilda personer och etablerade medier om att hålla igen i nationens intresse, säger Nils Funcke.

"Kan bli svårt att slingra sig ur"

I en intervju med DN jämför yttrandefrihetsexperten dockan med att bränna Koranen eller rita en rondellhund.

Aktionerna är upprörande, men tillåtna enligt svensk lag, menar Nils Funcke.

– Kristersson tar verkligen i från tårna när han säger att det hotar svensk säkerhet. Det är en stark markering som skickar signaler till de som vill kritisera en despot. Det får man tydligen inte göra enligt den här regeringen.

Han menar att Sverige kan hamna i en prekär situation om det bryter ut nya protester.

– Säg att ett satirprogram i tv börjar häckla Erdoğan och Turkiet reagerar. Om regeringen inte tar avstånd då kan det uppfattas som att Sverige plötsligt tycker det är okej. Det blir en svår situation att slingra sig ur. Börjar man fördöma måste man fortsätta, säger Nils Funcke till DN.

Inleder utredning om brott

I Turkiet har reaktionerna på Erdoğandockan inte låtit sig vänta.

– Terrorister tillåts fortsätta sin verksamhet i Sverige, sade utrikesministern Mevlüt Cavusoglu på en pressträff.

Åklagare i landet har också inlett en utredning om brottsprovokation, enligt den turkiska statsägda nyhetsbyrån Anadolu Agency.

Även talmannen Andreas Norléns besök i Turkiet som skulle ägt rum inom kort ställs nu in.

– Jag kände själv djupt obehag när jag såg bilderna och tyckte det var motbjudande, säger han till DN.

LÄS MER: Statsministern: "Farligt för svensk säkerhet"

LÄS MER: Ilska i Turkiet efter upphängd Erdogandocka

LÄS MER: Svensk tv-kanal väcker stor ilska i Turkiet

LÄS MER: Turkiet rasande över svenska skämt om Erdoğan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen