Statsministern uppmanas att “knipa igen”

2023 01 13

Dockan föreställandes Erdoğan som hängdes upp i Stockholm fortsätter att väcka debatt.

Tidigare idag har statsminister Ulf Kristersson (M) beskrivit handlingen som “avskyvärd” och att den “hotar svensk säkerhet”.

– Jag förstår Turkiets ilska. Vi hade visat exakt samma ilska om det hade hänt i ett annat land, riktat mot en svensk ledande politiker, sade han på en presskonferens från Kiruna.

Även utrikesminister Tobias Billström har rasat över den upphängda dockan.

– Denna skamlösa handling riskerar nu att försvåra och försena den process där Sverige och vår blivande allierade Turkiet steg för steg byggt förtroende för varandra för att möjliggöra en turkisk ratificering av ett svenskt medlemskap i Nato, framhåller han i ett uttalande på regeringens hemsida.

"Knip igen"

Det är dock inte alla som anser att de kraftfulla svenska reaktionerna är rimliga.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som idag undervisar i journalistik på Stockholms universitet och är starkt profilerad i just yttrandefrihetsfrågor, menar att regeringen uppvisat en “sagolikt böjbar rygg” inför Turkiet, rapporterar SVT.

– Det är övertoner så det står härliga till. En minister, i synnerhet en statsminister, borde knipa igen och inte kommentera enskilda opinionsyttringar. Man kan tycka att den är bisarr och osmaklig men det är ändå något som ryms inom den vida yttrandefrihet vi har, säger Nils Funcke till tv-kanalen.

Borde hänvisa till lagstiftning

Han tillägger att regeringen istället borde hänvisat till svensk lagstiftning och rättsordning, likt man gjort i fallet med utlämningar.

– Kristersson och Billström skickar en oerhört stark signal till enskilda personer och etablerade medier om att hålla igen i nationens intresse, säger Nils Funcke.

"Kan bli svårt att slingra sig ur"

I en intervju med DN jämför yttrandefrihetsexperten dockan med att bränna Koranen eller rita en rondellhund.

Aktionerna är upprörande, men tillåtna enligt svensk lag, menar Nils Funcke.

– Kristersson tar verkligen i från tårna när han säger att det hotar svensk säkerhet. Det är en stark markering som skickar signaler till de som vill kritisera en despot. Det får man tydligen inte göra enligt den här regeringen.

Han menar att Sverige kan hamna i en prekär situation om det bryter ut nya protester.

– Säg att ett satirprogram i tv börjar häckla Erdoğan och Turkiet reagerar. Om regeringen inte tar avstånd då kan det uppfattas som att Sverige plötsligt tycker det är okej. Det blir en svår situation att slingra sig ur. Börjar man fördöma måste man fortsätta, säger Nils Funcke till DN.

Inleder utredning om brott

I Turkiet har reaktionerna på Erdoğandockan inte låtit sig vänta.

– Terrorister tillåts fortsätta sin verksamhet i Sverige, sade utrikesministern Mevlüt Cavusoglu på en pressträff.

Åklagare i landet har också inlett en utredning om brottsprovokation, enligt den turkiska statsägda nyhetsbyrån Anadolu Agency.

Även talmannen Andreas Norléns besök i Turkiet som skulle ägt rum inom kort ställs nu in.

– Jag kände själv djupt obehag när jag såg bilderna och tyckte det var motbjudande, säger han till DN.

LÄS MER: Statsministern: "Farligt för svensk säkerhet"

LÄS MER: Ilska i Turkiet efter upphängd Erdogandocka

LÄS MER: Svensk tv-kanal väcker stor ilska i Turkiet

LÄS MER: Turkiet rasande över svenska skämt om Erdoğan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen