Statsministern uppmanas att “knipa igen”

2023 01 13

Dockan föreställandes Erdoğan som hängdes upp i Stockholm fortsätter att väcka debatt.

Tidigare idag har statsminister Ulf Kristersson (M) beskrivit handlingen som “avskyvärd” och att den “hotar svensk säkerhet”.

– Jag förstår Turkiets ilska. Vi hade visat exakt samma ilska om det hade hänt i ett annat land, riktat mot en svensk ledande politiker, sade han på en presskonferens från Kiruna.

Även utrikesminister Tobias Billström har rasat över den upphängda dockan.

– Denna skamlösa handling riskerar nu att försvåra och försena den process där Sverige och vår blivande allierade Turkiet steg för steg byggt förtroende för varandra för att möjliggöra en turkisk ratificering av ett svenskt medlemskap i Nato, framhåller han i ett uttalande på regeringens hemsida.

"Knip igen"

Det är dock inte alla som anser att de kraftfulla svenska reaktionerna är rimliga.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som idag undervisar i journalistik på Stockholms universitet och är starkt profilerad i just yttrandefrihetsfrågor, menar att regeringen uppvisat en “sagolikt böjbar rygg” inför Turkiet, rapporterar SVT.

– Det är övertoner så det står härliga till. En minister, i synnerhet en statsminister, borde knipa igen och inte kommentera enskilda opinionsyttringar. Man kan tycka att den är bisarr och osmaklig men det är ändå något som ryms inom den vida yttrandefrihet vi har, säger Nils Funcke till tv-kanalen.

Borde hänvisa till lagstiftning

Han tillägger att regeringen istället borde hänvisat till svensk lagstiftning och rättsordning, likt man gjort i fallet med utlämningar.

– Kristersson och Billström skickar en oerhört stark signal till enskilda personer och etablerade medier om att hålla igen i nationens intresse, säger Nils Funcke.

"Kan bli svårt att slingra sig ur"

I en intervju med DN jämför yttrandefrihetsexperten dockan med att bränna Koranen eller rita en rondellhund.

Aktionerna är upprörande, men tillåtna enligt svensk lag, menar Nils Funcke.

– Kristersson tar verkligen i från tårna när han säger att det hotar svensk säkerhet. Det är en stark markering som skickar signaler till de som vill kritisera en despot. Det får man tydligen inte göra enligt den här regeringen.

Han menar att Sverige kan hamna i en prekär situation om det bryter ut nya protester.

– Säg att ett satirprogram i tv börjar häckla Erdoğan och Turkiet reagerar. Om regeringen inte tar avstånd då kan det uppfattas som att Sverige plötsligt tycker det är okej. Det blir en svår situation att slingra sig ur. Börjar man fördöma måste man fortsätta, säger Nils Funcke till DN.

Inleder utredning om brott

I Turkiet har reaktionerna på Erdoğandockan inte låtit sig vänta.

– Terrorister tillåts fortsätta sin verksamhet i Sverige, sade utrikesministern Mevlüt Cavusoglu på en pressträff.

Åklagare i landet har också inlett en utredning om brottsprovokation, enligt den turkiska statsägda nyhetsbyrån Anadolu Agency.

Även talmannen Andreas Norléns besök i Turkiet som skulle ägt rum inom kort ställs nu in.

– Jag kände själv djupt obehag när jag såg bilderna och tyckte det var motbjudande, säger han till DN.

LÄS MER: Statsministern: "Farligt för svensk säkerhet"

LÄS MER: Ilska i Turkiet efter upphängd Erdogandocka

LÄS MER: Svensk tv-kanal väcker stor ilska i Turkiet

LÄS MER: Turkiet rasande över svenska skämt om Erdoğan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen