JUST NU: Stor ilska i Turkiet

2023 01 12

Erdogans närmaste man riktar hård kritik efter en händelse i Stockholm.

Under torsdagsmorgonen hängdes en docka föreställande Turkiets president Recep Tayyip Erdogan upp utanför Stockholms stadshus.

Efteråt kommenterade Rojavakommittéerna, som beskriver sig själva som “ett nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan”, händelsen på twitter.

– Historien visar hur diktatorer ofta slutar, så för allas skull Erdogan: Ta nu chansen och avgå, så du slipper hamna uppochner på Taksim-torget, menar de enligt DN.

Händelsen skapade stor ilska i Turkiet.

Riktar kritik

Nu riktar president Erdogans närmaste man Fahrettin Altun hård kritik mot agerandet och svenska myndigheter.

– Att PKK-terrorister kan utmana den svenska regeringen i Stockholms hjärta är bevis på att svenska myndigheter inte har tagit de nödvändiga stegen mot terrorism, som de har hävdat på sistone, menar Fahrettin Altun.

För höga krav

Turkiet har ännu inte accepterat Sveriges ansökan till Nato trots intensiva förhandlingar.

Landet har ställt flera krav som de menar att Sverige måste uppfylla innan ett medlemskap blir aktuellt.

Ulf Kristersson (M) menar att vissa av kraven de ställer är för höga.

– De vill saker som vi inte kan och inte vill ge dem, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på konferensen Folk och försvar i Sälen, enligt SVT.

Status som ansökarland

Den dåvarande regeringen ansökte till Nato den 16 maj förra året mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Sverige och Finland för ett nära samarbete med organisationen trots att länderna ännu inte är medlemmar.

– Till dess att samtliga Natoländer har ratificerat Sveriges ansökan om Natomedlemskap har Sverige status som ansökarland, vilket innebär en gradvis integrering i Natos strukturer, menar regeringen.

Fördömer hängningen

Sveriges utrikesminister Tobias Billström har fördömt dockhängningen.

– Regeringen värnar en öppen debatt om de politiska vägvalen men tar starkt avstånd från hot och hat mot politiska företrädare. Att porträttera en folkvald president som avrättad utanför Stadshuset är avskyvärt, menar Billström.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen