Rysslands hotfulla meddelande till västvärlden: “Vi har en lista”

2023 12 30

Tonläget mellan Ryssland och västvärlden fortsätter att trappas upp.

Gårdagens massattack mot Ukraina försatte Natolandet Polen och FN:s säkerhetsråd i krismöte och USA:s president Joe Biden varnar för att amerikansk militär närmar sig en konflikt med Ryssland.

Samtidigt pågår det också en strid mellan väst och öst utanför slagfältet.

G7-länderna har nyligen inlett diskussioner om att inom kort beslagta ryska tillgångar värda över 300 miljarder dollar och använda dem till att stärka Ukraina och deras försvar mot Ryssland.

Det fick Moskva att bli ursinniga och hota med “militär eskalering”.

"Finns en lista"

Nu höjer Putinregimen tonen igen, rapporterar Reuters.

Kreml varnar uttryckligen västvärlden för vad som sker om man konfiskerar de frysta ryska centralbanksreserverna.

Ryssland meddelar att man har en lista över amerikanska, europeiska och andra tillgångar som regimen kommer att beslagta som hämnd.

– Ja. Det finns, säger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson, på en direkt fråga men avböjde från att ge några exempel från “listan”.

"Mycket allvarliga konsekvenser"

Peskov understryker att alla drag av ovanstående kaliber från väst skulle innebära en “stöld” och bryta mot internationell lag.

– Det kommer att undergräva den internationella ekonomin och andra länders förtroende i USA såväl som för EU som ekonomiska garanter. Därför präglas sådana handlingar av mycket, mycket allvarliga konsekvenser., säger talespersonen enligt Reuters.

"Lämnar er aldrig ifred"

De 300 miljarderna blockerades av USA och dess allierade genom förbjudna transaktioner med Rysslands centralbank och finansdepartement efter invasionen av Ukraina 2022.

Om det är lagligt att konfiskera tillgångarna är inte helt klarlagt, enligt Reuters, och Ryssland har vid flera tillfällen påtalat att landet kommer att bestrida eventuella beslag i domstol.

– Ni måste inse att Ryssland aldrig kommer att lämna dem som gör det ifred, sade en representant från den ryska regeringen till The Guardian förra veckan.

En hämnd

I april undertecknade Putin ett dekret som bemyndigar ryska staten att tillfälligt ta kontroll över utländska företags tillgångar i Ryssland.

Beslutet ses som en uppenbar hämnd mot frysningen av ryska tillgångar utomlands.

– I slutändan, om någon konfiskerar något från oss, kommer vi att se vad vi kan konfiskera i gengäld. Och om något hittas gör vi det givetvis direkt. Därför är det här ett steg som inte kan få något annat än allvarliga konsekvenser, säger Dmitrij Peskov.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


65-årig kvinna död – viktig information nådde inte fram

2025 11 09

En kvinna i Skåne har förlorat livet – och nu Lex Maria-anmäls händelsen.

Det hela har ägt rum i Ystad.

En 65-årig kvinna hade sökt vård för feber och luftvägssymtom – men viktig information nådde inte fram till personalen och kvinnan skickades hem efter otillräcklig behandling.

65-åringen dog kort därefter – och nu Lex Maria-anmäler lasarettet händelsen, rapporterar Sveriges Radio.

Skickades hem från akuten

Kvinnan hade sökt vård vid akutmottagningen på lasarettet i Ystad med feber och luftvägssymtom.

Kort innan det hade hon vårdat närstående som hade en allvarlig bakteriell infektion.

Den närstående fick vård på Skånes universitetssjukhus – men viktig information om smittan nådde aldrig fram till personalen i Ystad.

Förlorade livet

Efter behandling fick den 65-åriga kvinnan skickas hem – men hennes tillstånd försämrades fort och kort efter fick hon komma in med ambulans.

Hennes liv gick inte att rädda.

Nu anmäler lasarettet händelsen enligt Lex Maria eftersom utgången kunde ha ändrats om personalen skulle kunna ha upprättat misstankar om allvarlig infektion.

Läs mer: En halv miljon arbetslösa – men stor brist i oväntad yrkesgrupp

Fortsatt problem

Samtidigt står vården i Sverige inför fortsatta problem vad gäller vårdplatserna.

Det konstaterar Sveriges läkarförbund.

– Bristen på vårdplatser är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Ytterst leder bristen till att patienter skadas eller dör. Trots det har regionerna genomfört nedskärningar det senaste året, i stället för att satsa på ökad vårdkapacitet, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

“Krävs medarbetare”

Rydgren Stale fortsätter.

– Fler vårdplatser kräver fler medarbetare. Regionerna behöver satsa på personalen och förbättra arbetsmiljön om man ska lyckas. Men det kräver också att den statliga finansieringen blir mer långsiktig, så att regionerna kan anställa.

Läs mer: Storbanker hotar – kunderna får betala

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen


Tusentals skelett hittade i Litauen – kopplas till Sverige

2025 11 09

Arkeologer i Litauen har gjort ett omfattande skelettfynd.

En upptäckt av skelettdelar har gjorts i den litauiska staden Kretinga.

Skelettdelarna tros härstamma från krigen med Sverige på 1600‑talet, uppger LRT.

Hemlig krypta under kyrka

Vid en planerad renovering av Kretinga kyrka i nordvästa Litauen inleddes även arkeologiska utgrävningar på kyrkogården tillhörande Kretinga församling.

Där upptäcktes en tidigare okänd krypta, ett så kallat underjordiskt rum.

– Det här valvet, där vi sett röda tegelstenar, uppmärksammade oss om att det borde finnas någon form av källar- eller kryptrest, säger Simonas Sprindys, chef för Institutet av det förflutna, till mediebyrån.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Spår från svenska krig

Redan vid cirka en och en halv meters djup fann man tusentals ben och fler än 20 skallar.

Hittills har endast ungefär en kvadratmeter undersökts, och förhoppningen av att hitta fler skelettdelar är stor.

Det finns uppgifter om att en krypta under Kretinga kyrka användes under krigen med Sverige på 1600- och 1700‑talet, där invånare enligt legender ska ha blivit inmurade.

– Enligt legender var det över 100 personer – kvinnor, barn, äldre och munkar – som murades in här. Hur sant det är är svårt att säga, men faktum är att vi står på ben, säger Diana Jomantaitė Jonaitienėm, guide i området.

Sveriges koppling

Under 1600‑ och 1700‑talen var det område som idag utgör Litauen en del av det Polsk‑litauiska samväldet, och Sverige deltog i flera krig i regionen.

Det hemliga valvet och skelettfynden i Kretinga tros ha samband med dessa konflikter.

 Lokala civila och soldater tros ha begravts eller placerats i kryptor och ossarier under eller efter striderna på ett flertal platser i Litauen.

Kretinga kommun planerar att avsätta mer medel för fortsatt arkeologiskt arbete, och antropologer kommer att studera de återfunna kvarlevorna.

– Det är mycket viktigt historiskt att se vad som finns här. Vi hoppas också på stöd på statlig nivå, säger Antanas Kalnius, Kretingas borgmästare.

Utgrävningarna förväntas fortsätta nästa år och fynden kommer senare att visas för allmänheten, vilket kan ge ny insikt i regionens dramatiska historia under svenska krigen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marco Rubio pekar ut Trumps efterträdare

Foto: J Butterworth

Text: Redaktionen