Rysslands hotfulla meddelande till västvärlden: “Vi har en lista”

2023 12 30

Tonläget mellan Ryssland och västvärlden fortsätter att trappas upp.

Gårdagens massattack mot Ukraina försatte Natolandet Polen och FN:s säkerhetsråd i krismöte och USA:s president Joe Biden varnar för att amerikansk militär närmar sig en konflikt med Ryssland.

Samtidigt pågår det också en strid mellan väst och öst utanför slagfältet.

G7-länderna har nyligen inlett diskussioner om att inom kort beslagta ryska tillgångar värda över 300 miljarder dollar och använda dem till att stärka Ukraina och deras försvar mot Ryssland.

Det fick Moskva att bli ursinniga och hota med “militär eskalering”.

"Finns en lista"

Nu höjer Putinregimen tonen igen, rapporterar Reuters.

Kreml varnar uttryckligen västvärlden för vad som sker om man konfiskerar de frysta ryska centralbanksreserverna.

Ryssland meddelar att man har en lista över amerikanska, europeiska och andra tillgångar som regimen kommer att beslagta som hämnd.

– Ja. Det finns, säger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson, på en direkt fråga men avböjde från att ge några exempel från “listan”.

"Mycket allvarliga konsekvenser"

Peskov understryker att alla drag av ovanstående kaliber från väst skulle innebära en “stöld” och bryta mot internationell lag.

– Det kommer att undergräva den internationella ekonomin och andra länders förtroende i USA såväl som för EU som ekonomiska garanter. Därför präglas sådana handlingar av mycket, mycket allvarliga konsekvenser., säger talespersonen enligt Reuters.

"Lämnar er aldrig ifred"

De 300 miljarderna blockerades av USA och dess allierade genom förbjudna transaktioner med Rysslands centralbank och finansdepartement efter invasionen av Ukraina 2022.

Om det är lagligt att konfiskera tillgångarna är inte helt klarlagt, enligt Reuters, och Ryssland har vid flera tillfällen påtalat att landet kommer att bestrida eventuella beslag i domstol.

– Ni måste inse att Ryssland aldrig kommer att lämna dem som gör det ifred, sade en representant från den ryska regeringen till The Guardian förra veckan.

En hämnd

I april undertecknade Putin ett dekret som bemyndigar ryska staten att tillfälligt ta kontroll över utländska företags tillgångar i Ryssland.

Beslutet ses som en uppenbar hämnd mot frysningen av ryska tillgångar utomlands.

– I slutändan, om någon konfiskerar något från oss, kommer vi att se vad vi kan konfiskera i gengäld. Och om något hittas gör vi det givetvis direkt. Därför är det här ett steg som inte kan få något annat än allvarliga konsekvenser, säger Dmitrij Peskov.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen