Rysslands hotfulla meddelande till västvärlden: “Vi har en lista”

2023 12 30

Tonläget mellan Ryssland och västvärlden fortsätter att trappas upp.

Gårdagens massattack mot Ukraina försatte Natolandet Polen och FN:s säkerhetsråd i krismöte och USA:s president Joe Biden varnar för att amerikansk militär närmar sig en konflikt med Ryssland.

Samtidigt pågår det också en strid mellan väst och öst utanför slagfältet.

G7-länderna har nyligen inlett diskussioner om att inom kort beslagta ryska tillgångar värda över 300 miljarder dollar och använda dem till att stärka Ukraina och deras försvar mot Ryssland.

Det fick Moskva att bli ursinniga och hota med “militär eskalering”.

"Finns en lista"

Nu höjer Putinregimen tonen igen, rapporterar Reuters.

Kreml varnar uttryckligen västvärlden för vad som sker om man konfiskerar de frysta ryska centralbanksreserverna.

Ryssland meddelar att man har en lista över amerikanska, europeiska och andra tillgångar som regimen kommer att beslagta som hämnd.

– Ja. Det finns, säger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson, på en direkt fråga men avböjde från att ge några exempel från “listan”.

"Mycket allvarliga konsekvenser"

Peskov understryker att alla drag av ovanstående kaliber från väst skulle innebära en “stöld” och bryta mot internationell lag.

– Det kommer att undergräva den internationella ekonomin och andra länders förtroende i USA såväl som för EU som ekonomiska garanter. Därför präglas sådana handlingar av mycket, mycket allvarliga konsekvenser., säger talespersonen enligt Reuters.

"Lämnar er aldrig ifred"

De 300 miljarderna blockerades av USA och dess allierade genom förbjudna transaktioner med Rysslands centralbank och finansdepartement efter invasionen av Ukraina 2022.

Om det är lagligt att konfiskera tillgångarna är inte helt klarlagt, enligt Reuters, och Ryssland har vid flera tillfällen påtalat att landet kommer att bestrida eventuella beslag i domstol.

– Ni måste inse att Ryssland aldrig kommer att lämna dem som gör det ifred, sade en representant från den ryska regeringen till The Guardian förra veckan.

En hämnd

I april undertecknade Putin ett dekret som bemyndigar ryska staten att tillfälligt ta kontroll över utländska företags tillgångar i Ryssland.

Beslutet ses som en uppenbar hämnd mot frysningen av ryska tillgångar utomlands.

– I slutändan, om någon konfiskerar något från oss, kommer vi att se vad vi kan konfiskera i gengäld. Och om något hittas gör vi det givetvis direkt. Därför är det här ett steg som inte kan få något annat än allvarliga konsekvenser, säger Dmitrij Peskov.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: ”Exceptionellt förslag” från Ryssland – direkt till Turkiet

2025 09 17

Ryssland sträcker nu ut en hand till Turkiet i förhoppning om hjälp.

Den ryska krigsmakten lider av brist på utrustning.

– Enligt turkiska källor har Ryssland satt in alla tillgängliga luftvärnssystem i kriget mot Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Ryssland till Turkiet med en förfrågan för att lösa krisen.

”Exceptionellt förslag” till Turkiet

2017 köpte Turkiet två S-400-system från Ryssland för 2,5 miljarder dollar.

De två luftvärnssystemen levererades ett par år senare.

Nu vill Ryssland, enligt uppgifter, köpa tillbaka systemen.

– Ryssland har föreslagit Turkiet att köpa tillbaka landets luftvärnsrobotsystem S-400, enligt flera turkiska medier, rapporterar den finska kvällstidningen Iltalehti.

Underutnyttjade

Turkiet har inte använt luftvärnssystemen i någon större utsträckning.

Det beror på att de inte är kompatibla med Natos antimissilsystem.

Dessutom är livslängden för de robotar som levererades med systemen begränsad.

– Rysslands förslag är exceptionellt, men källor inom Rysslands statliga nyhetsbyrå Ria Novosti hävdar att det för närvarande inte finns några officiella diskussioner i frågan, framhåller tidningen.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

Utvecklar egen teknik

Den turkiska militären håller på att utveckla ett eget luftförsvarsprojekt för att minska sitt beroende av utländsk teknik.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa i juni, mitt under konflikten mellan Israel och Iran, att de luftvärnssystem som köpts in från Ryssland inte skulle räcka för att säkra hela det turkiska luftrummet.

Det kan tala för att Turkiet har ett intresse av att sälja de två luftvärnssystemen, framhåller Iltalehti.

Historiskt god relation

Den turkiske ledaren Erdoğan har historiskt haft en god relation med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Turkiet har sedan invasionen av Ukraina ofta kritiserats för att ha upprätthållit en god relation till Ryssland och har ofta, tillsammans med Ungern, beskrivits som det mest ryssvänliga landet inom Nato.

Landet har också vid flera tillfällen motsatt sig västerländska sanktioner mot Ryssland.

LÄS MER HÄR: Ryssland riktar dramatisk anklagelse mot Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Tobias Billström går emot statsministern

2025 09 17

Tobias Billström (M), tidigare utrikesminister i Sveriges regering, går emot statsminister Ulf Kristersson.

För ett drygt år sedan avgick Billström från sin ministerpost.

Nu är han högaktuell med en ny bok, “Skarpt läge”.

I den framkommer det att exministern har svängt och anser att det var ett misstag att införa den omdebatterade rollen som nationell säkerhetsrådgivare i Sverige.

– Det får sägas vara ovanligt, med tanke på att funktionen i allra högsta grad är politisk. Jag är numera övertygad om att detta inte är den rätta ordningen, framhåller Tobias Billström enligt SVT som tagit del av boken.

För mycket makt

Billström är även kritisk till att så mycket makt koncentrerats till säkerhetsrådet.

– Det kan påpekas att beslutet om att ge NSR (nationell säkerhetsrådgivare, red. anm) en sådan stående punkt fattades utan att vare sig utrikes- eller försvarsministern informerades på förhand. Det är under alla omständigheter svårt att i dag riktigt uppfatta var den formella skiljelinjen mellan vad som är politiskt och opolitiskt är tänkt att gå och för framtiden måste detta klargöras tydligt, framhäver den forne utrikesministern.

LÄS OCKSÅ: Minister rasar mot Facebook – inlägg tas inte bort

Många turer

Rollen som nationell säkerhetsrådgivare infördes efter valet 2022 under nuvarande statsminister Ulf Kristersson.

Henrik Landerholm blev den första att inneha titeln. Landerholm avslöjades dock en tid därefter med att bland annat ha slarvat bort viktiga dokument och en mobil på Ungerns ambassad.

En polisutredning inleddes för att undersöka om Landerholm gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemliga uppgifter. Tidigare i september friades han från misstankarna.

Andersson: osäkert om den blir kvar

Efter Landerholm utsågs Tobias Thyberg till posten, men avgick redan efter ett par timmar efter att känsliga bilder från en gammal dejtingapp uppdagats. Thyberg hade inte informerat om bilderna vid rekryteringen.

Från och med juli 2025 började Niclas Kvarnstörm tjänstgöra som ny nationell säkerhetsrådgivare.

Magdalena Andersson (S) har tidigare sagt att det är tveksamt om rollen blir kvar om S-blocket vinner valet nästa år.

Foto: Ninni Andersson reps Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen