Rysslands hotfulla meddelande till västvärlden: “Vi har en lista”

2023 12 30

Tonläget mellan Ryssland och västvärlden fortsätter att trappas upp.

Gårdagens massattack mot Ukraina försatte Natolandet Polen och FN:s säkerhetsråd i krismöte och USA:s president Joe Biden varnar för att amerikansk militär närmar sig en konflikt med Ryssland.

Samtidigt pågår det också en strid mellan väst och öst utanför slagfältet.

G7-länderna har nyligen inlett diskussioner om att inom kort beslagta ryska tillgångar värda över 300 miljarder dollar och använda dem till att stärka Ukraina och deras försvar mot Ryssland.

Det fick Moskva att bli ursinniga och hota med “militär eskalering”.

"Finns en lista"

Nu höjer Putinregimen tonen igen, rapporterar Reuters.

Kreml varnar uttryckligen västvärlden för vad som sker om man konfiskerar de frysta ryska centralbanksreserverna.

Ryssland meddelar att man har en lista över amerikanska, europeiska och andra tillgångar som regimen kommer att beslagta som hämnd.

– Ja. Det finns, säger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson, på en direkt fråga men avböjde från att ge några exempel från “listan”.

"Mycket allvarliga konsekvenser"

Peskov understryker att alla drag av ovanstående kaliber från väst skulle innebära en “stöld” och bryta mot internationell lag.

– Det kommer att undergräva den internationella ekonomin och andra länders förtroende i USA såväl som för EU som ekonomiska garanter. Därför präglas sådana handlingar av mycket, mycket allvarliga konsekvenser., säger talespersonen enligt Reuters.

"Lämnar er aldrig ifred"

De 300 miljarderna blockerades av USA och dess allierade genom förbjudna transaktioner med Rysslands centralbank och finansdepartement efter invasionen av Ukraina 2022.

Om det är lagligt att konfiskera tillgångarna är inte helt klarlagt, enligt Reuters, och Ryssland har vid flera tillfällen påtalat att landet kommer att bestrida eventuella beslag i domstol.

– Ni måste inse att Ryssland aldrig kommer att lämna dem som gör det ifred, sade en representant från den ryska regeringen till The Guardian förra veckan.

En hämnd

I april undertecknade Putin ett dekret som bemyndigar ryska staten att tillfälligt ta kontroll över utländska företags tillgångar i Ryssland.

Beslutet ses som en uppenbar hämnd mot frysningen av ryska tillgångar utomlands.

– I slutändan, om någon konfiskerar något från oss, kommer vi att se vad vi kan konfiskera i gengäld. Och om något hittas gör vi det givetvis direkt. Därför är det här ett steg som inte kan få något annat än allvarliga konsekvenser, säger Dmitrij Peskov.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen