Rysslands hotfulla meddelande till västvärlden: “Vi har en lista”

2023 12 30

Tonläget mellan Ryssland och västvärlden fortsätter att trappas upp.

Gårdagens massattack mot Ukraina försatte Natolandet Polen och FN:s säkerhetsråd i krismöte och USA:s president Joe Biden varnar för att amerikansk militär närmar sig en konflikt med Ryssland.

Samtidigt pågår det också en strid mellan väst och öst utanför slagfältet.

G7-länderna har nyligen inlett diskussioner om att inom kort beslagta ryska tillgångar värda över 300 miljarder dollar och använda dem till att stärka Ukraina och deras försvar mot Ryssland.

Det fick Moskva att bli ursinniga och hota med “militär eskalering”.

"Finns en lista"

Nu höjer Putinregimen tonen igen, rapporterar Reuters.

Kreml varnar uttryckligen västvärlden för vad som sker om man konfiskerar de frysta ryska centralbanksreserverna.

Ryssland meddelar att man har en lista över amerikanska, europeiska och andra tillgångar som regimen kommer att beslagta som hämnd.

– Ja. Det finns, säger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson, på en direkt fråga men avböjde från att ge några exempel från “listan”.

"Mycket allvarliga konsekvenser"

Peskov understryker att alla drag av ovanstående kaliber från väst skulle innebära en “stöld” och bryta mot internationell lag.

– Det kommer att undergräva den internationella ekonomin och andra länders förtroende i USA såväl som för EU som ekonomiska garanter. Därför präglas sådana handlingar av mycket, mycket allvarliga konsekvenser., säger talespersonen enligt Reuters.

"Lämnar er aldrig ifred"

De 300 miljarderna blockerades av USA och dess allierade genom förbjudna transaktioner med Rysslands centralbank och finansdepartement efter invasionen av Ukraina 2022.

Om det är lagligt att konfiskera tillgångarna är inte helt klarlagt, enligt Reuters, och Ryssland har vid flera tillfällen påtalat att landet kommer att bestrida eventuella beslag i domstol.

– Ni måste inse att Ryssland aldrig kommer att lämna dem som gör det ifred, sade en representant från den ryska regeringen till The Guardian förra veckan.

En hämnd

I april undertecknade Putin ett dekret som bemyndigar ryska staten att tillfälligt ta kontroll över utländska företags tillgångar i Ryssland.

Beslutet ses som en uppenbar hämnd mot frysningen av ryska tillgångar utomlands.

– I slutändan, om någon konfiskerar något från oss, kommer vi att se vad vi kan konfiskera i gengäld. Och om något hittas gör vi det givetvis direkt. Därför är det här ett steg som inte kan få något annat än allvarliga konsekvenser, säger Dmitrij Peskov.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen