RYSSLAND: Jobbig födelsedagspresent för Putin

2022 10 07

Idag på fredagen fyller Rysslands diktator Vladimir Putin 70 år.

Och även om han enligt AP fick en traktor i present av Belarus president Alexandr Lukasjenko är det inte med tårta, ljus och färgglada presenter som han firas av resten av världen.

Faktum är att Putin får en högst besvärande födelsedagspresent som beskrivs som ett direkt bakslag för envåldshärskaren.

Samma dag som Rysslands ledare fyller jämnt tilldelades nämligen Nobels fredspris till människorättsorganisationerna Memorial från Ryssland och Civil Liberties från Ukraina.

Syrlig passning till Putin

Även den belarusiska demokratikämpen Ales Bjaljatski fick ta emot det hedervärda priset.

– På Putins 70-årsdag delas Nobels fredspris ut till en rysk människorättsgrupp som han stängde ned, en ukrainsk människorättsgrupp som dokumenterar hans krigsförbrytelser och en belarusisk människorättsaktivist som hans allierade Lukasjenko har fängslat, framhåller Kenneth Roth, tidigare chef för Human Rights Watch, på Twitter.

"En skål sura citroner"

Utmärkelserna bedöms av flera experter och opinionsbildare som rejält snöpliga för Putinregimen.

– Vladimir Putin, den ryska presidenten, fyller 70 år idag och det är väl helt klart att den norska Nobelkommittén just har sänt honom en skål med mycket sura citroner, uttrycker exempelvis Expressens utrikesredaktör Mats Larsson.

Dålig vecka för 70-åringen

Dagens besked om fredspristagarna är kulmen på en mycket dålig födelsedagsvecka för den nyblivne 70-årige ledaren.

Veckan började nämligen med att kraftig inhemsk kritik riktades mot Putin själv efter en rad svidande nederlag på slagfältet i Ukraina.

Kritiken kommer från både statliga ryska nyhetskanaler och militära bloggare, erfar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

– Vissa gäster i hårt styrda statliga tv-program som sändes den 1 oktober kritiserade till och med Vladimir Putins beslut att annektera fyra ukrainska regioner innan militären säkrat regionernas administrativa gränser. De uttryckte även tvivel om huruvida Ryssland har förmåga att någonsin ockupera samtliga fyra territorier, framhåller ISW i sin senaste lägesrapport.

Viktigt genombrott för Ukraina

Födelsedagsveckan fortsatte sedan med att de ukrainska väpnade styrkorna stod för ett av krigets viktigaste genombrott hittills.

För första gången sedan kriget inleddes hade i onsdags Ukrainas soldater lyckats rycka fram även i Luhansk-regionen – en av de regioner som nyligen illegalt annekterats av Putin.

Kallades för "inkompetent"

Det blev inte bättre för den ryska diktatorn när en högt uppsatt ryssinstallerad tjänsteman i Ukraina, Kirill Stremousov, gick mycket hårt åt sin egen regim i Moskva under gårdagen.

– De militära förlusterna får vi skylla på inkompetenta befälhavare. Generalerna och ministrarna i Moskva förstår inte problemen vid fronten, framhöll tjänstemannen på Telegram, som även är chef för en annan annekterad region – Cherson.

Intensifierad kritik mot diktatorn

På senare tid har mer och mer kritik kommit från ryskt håll om hur kriget i Ukraina fortlöper.

– Sådan offentlig och förolämpande kritik av president Vladimir Putins trupper inifrån systemet är extremt sällsynt i det moderna Ryssland, påpekar tv-kanalen Al Jazeera.

Överste general Andrei Kartapolov, chefen för Rysslands dumans försvarskommitté, framhöll på torsdagen att tjänstemän måste "sluta ljuga" om utvecklingen på marken.

–  Folk vet. Vårt folk är inte dumt, framhöll generalen i en intervju med en rysk journalist, enligt CNN.

LÄS MER: Rysk tjänsteman: "Ledningen i Kreml är inkompetent"

LÄS MER: Viktig framgång för Ukraina – skickar kraftigt budskap till Putin

LÄS MER: Uppgifter: Trendskifte i Ryssland – dåliga nyheter för diktatorn

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen