UPPGIFTER: Trendskifte i Ryssland – dåliga nyheter för diktatorn

2022 10 11

Statliga ryska nyhetskanaler och militära bloggare blir allt modigare i sin kritik mot den ryska diktatorn Vladimir Putin.

Kraftig kritik riktas direkt mot Vladimir Putins ledarskap efter en rad svidande nederlag på slagfältet i Ukraina. Det skriver den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, i sin senaste lägesrapport.

Ett trendskifte.

Diktatorns beslutsfattande har tidigare undkommit offentlig kritik från ryska aktörer.

Men nu låter det annorlunda.

Förlusten av Charkiv-området och staden Lyman i kombination med en tumultartad mobilisering i hemlandet har lett till ”dramatiska förändringar i det ryska medielandskapet”, framhåller ISW i sin rapport.

–  Kremlkällor och militära bloggare skyller nederlagen på den ryska militärens misslyckande och oförmåga att ordentligt försörja och förstärka ryska styrkor i norra Donbas, skriver tankesmedjan och tillägger:

– Vissa gäster i hårt styrda statliga tv-program som sändes den 1 oktober kritiserade till och med Vladimir Putins beslut att annektera fyra ukrainska regioner innan militären säkrat regionernas administrativa gränser. De uttryckte även tvivel om huruvida Ryssland har förmåga att någonsin ockupera samtliga fyra territorier.

Döljer inte sin besvikelse

Vidare fastslår ISW att Kremls propagandister inte längre döljer sin besvikelse över genomförandet av den partiella mobiliseringen i Ryssland. En mobilisering som Vladimir Putin beordrade den 21 september.

– De diskuterar ofta den illegala mobiliseringen av vissa män och noterar den utbredda alkoholism bland nyligen mobiliserade styrkor. Några som talade i direktsänd tv har uttryckt oro över att mobiliseringen inte kommer att generera den kraft som krävs för att återta initiativet på slagfältet, med tanke på den dåliga kvaliteten som de ryska reserverna uppvisar.

Enligt tankesmedjan är läget prekärt för Vladimir Putin och hans regim.

– Informationen i rysk media har förändrats kraftigt jämfört med de beskrivningar som Kreml vill se om att allt är under kontroll, skriver ISW och tillägger att situationen hotar diktatorns ställning.

– Oordning i informationen är potentiellt sett till och med farligare för Putin än den var för Sovjetledarna. Det återstår att se hur mycket Putin kommer att tolerera och vad som kommer att hända om och när han försöker stänga ner militärbloggarna och därmed ta bort den kritik, som han för stunden tillåter cirkulera.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen