RYSSLAND: Jobbig födelsedagspresent för Putin

2022 10 07

Idag på fredagen fyller Rysslands diktator Vladimir Putin 70 år.

Och även om han enligt AP fick en traktor i present av Belarus president Alexandr Lukasjenko är det inte med tårta, ljus och färgglada presenter som han firas av resten av världen.

Faktum är att Putin får en högst besvärande födelsedagspresent som beskrivs som ett direkt bakslag för envåldshärskaren.

Samma dag som Rysslands ledare fyller jämnt tilldelades nämligen Nobels fredspris till människorättsorganisationerna Memorial från Ryssland och Civil Liberties från Ukraina.

Syrlig passning till Putin

Även den belarusiska demokratikämpen Ales Bjaljatski fick ta emot det hedervärda priset.

– På Putins 70-årsdag delas Nobels fredspris ut till en rysk människorättsgrupp som han stängde ned, en ukrainsk människorättsgrupp som dokumenterar hans krigsförbrytelser och en belarusisk människorättsaktivist som hans allierade Lukasjenko har fängslat, framhåller Kenneth Roth, tidigare chef för Human Rights Watch, på Twitter.

"En skål sura citroner"

Utmärkelserna bedöms av flera experter och opinionsbildare som rejält snöpliga för Putinregimen.

– Vladimir Putin, den ryska presidenten, fyller 70 år idag och det är väl helt klart att den norska Nobelkommittén just har sänt honom en skål med mycket sura citroner, uttrycker exempelvis Expressens utrikesredaktör Mats Larsson.

Dålig vecka för 70-åringen

Dagens besked om fredspristagarna är kulmen på en mycket dålig födelsedagsvecka för den nyblivne 70-årige ledaren.

Veckan började nämligen med att kraftig inhemsk kritik riktades mot Putin själv efter en rad svidande nederlag på slagfältet i Ukraina.

Kritiken kommer från både statliga ryska nyhetskanaler och militära bloggare, erfar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

– Vissa gäster i hårt styrda statliga tv-program som sändes den 1 oktober kritiserade till och med Vladimir Putins beslut att annektera fyra ukrainska regioner innan militären säkrat regionernas administrativa gränser. De uttryckte även tvivel om huruvida Ryssland har förmåga att någonsin ockupera samtliga fyra territorier, framhåller ISW i sin senaste lägesrapport.

Viktigt genombrott för Ukraina

Födelsedagsveckan fortsatte sedan med att de ukrainska väpnade styrkorna stod för ett av krigets viktigaste genombrott hittills.

För första gången sedan kriget inleddes hade i onsdags Ukrainas soldater lyckats rycka fram även i Luhansk-regionen – en av de regioner som nyligen illegalt annekterats av Putin.

Kallades för "inkompetent"

Det blev inte bättre för den ryska diktatorn när en högt uppsatt ryssinstallerad tjänsteman i Ukraina, Kirill Stremousov, gick mycket hårt åt sin egen regim i Moskva under gårdagen.

– De militära förlusterna får vi skylla på inkompetenta befälhavare. Generalerna och ministrarna i Moskva förstår inte problemen vid fronten, framhöll tjänstemannen på Telegram, som även är chef för en annan annekterad region – Cherson.

Intensifierad kritik mot diktatorn

På senare tid har mer och mer kritik kommit från ryskt håll om hur kriget i Ukraina fortlöper.

– Sådan offentlig och förolämpande kritik av president Vladimir Putins trupper inifrån systemet är extremt sällsynt i det moderna Ryssland, påpekar tv-kanalen Al Jazeera.

Överste general Andrei Kartapolov, chefen för Rysslands dumans försvarskommitté, framhöll på torsdagen att tjänstemän måste "sluta ljuga" om utvecklingen på marken.

–  Folk vet. Vårt folk är inte dumt, framhöll generalen i en intervju med en rysk journalist, enligt CNN.

LÄS MER: Rysk tjänsteman: "Ledningen i Kreml är inkompetent"

LÄS MER: Viktig framgång för Ukraina – skickar kraftigt budskap till Putin

LÄS MER: Uppgifter: Trendskifte i Ryssland – dåliga nyheter för diktatorn

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen