20nov25

Riksbanken uppmanar svenska folket: ta ut kontanter

2024 09 27

Ta ut pengar från banken och handla för fysiska pengar istället för betalkort.

Den uppmaningen kom från riksbankschefen Erik Thedéen när han samlade presskåren i samband med räntebeskedet i onsdags.

Enligt myndigheten behöver folk använda kontanter i större utsträckning än vad som görs nu. 

Faktum är att Sverige nått ett läge där möjligheten att betala med fysiska pengar kan upphöra i hela eller delar av landet, rapporterar Dagens Nyheter och hänvisar till Riksbankens uttalande.

Detta eftersom det finns en “allvarlig risk” att kontantkedjan, infrastrukturen som möjliggör kontant betalning, kan brytas.

Förbereder ny lag

Riksbanken går nu därför fram med ett förslag som ska innebära lagstadgade krav på bankerna att erbjuda större möjligheter att sätta in kontanter på kontot, framför allt för företag. 

Att just företagare kan sätta in kontanter på sina bankkonton är en förutsättning för att folk ska kunna använda betalningsmedlet till vardags. Myndigheten pekar också på den privata aktören och värdetransportbolaget Loomis betydelse för kontanthanteringen i Sverige.

– De stora bankerna har ett stort ansvar för beredskapen i Sverige. De ingår i den krets av aktörer i det finansiella systemet som behöver vara med och ta ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar, säger Christina Wejshammar som är chef på Riksbankens avdelning för betalningar, till DN.

LÄS MER: MSB uppmanar – så mycket kontanter ska du ha hemma

Regeringens besked: kontanter för tre varor

I januari meddelade regeringen att kontantbetalning ska säkerställas för tre varor: läkemedel, livsmedel och drivmedel.

Frågan är för närvarande under utredning.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i vintras.

Stort ras i uttagen

Tidigare i september meddelade Bankomat AB, Sveriges ledande företag inom kontanthantering, att Sveriges krisberedskap hamnat i en allvarlig situation kopplat till kontanternas frånvaro i samhället.

Man hänvisade till nya siffror som pekar på att varje svensk i genomsnitt tog ut 398 kronor i månaden från företagets kontantautomater under första halvåret 2024 – ett ras på 13 procent jämfört med motsvarande period 2023.

– Nu har vi kommit till ett läge då nedmonteringen av kontanthanteringen har gjort vårt samhälle mycket sårbart. Det går inte att snabbt bygga upp kontantinfrastrukturen när krisen plötsligt kommer, sade Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB, i ett uttalande då.

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Tung dag för Zelenskyj – besked på julafton

2025 12 25

Zelenskyj riskerar en stor personlig förlust.

En ny ukrainsk opinionsundersökning visar att president Volodymyr Zelenskyj sannolikt skulle förlora presidentvalet om det hölls i dag.

Detta trots ett jämnt utgångsläge i den första valomgången, rapporterar Kyiv Independent.

Jämnt läge

Mätningen, som publicerats idag, julafton, har genomförts av det ukrainska opinionsinstitutet SOCIS och omfattar deltagare från hela landet.

Mätningen visar att Zelenskyj skulle få cirka 22 procent av rösterna i en första valomgång.

Den tidigare överbefälhavaren Valerii Zaluzjnyj ligger strax bakom med 21 procent.

Undersökningen bygger på personliga intervjuer och är utformad för att spegla olika regioner och grupper av befolkningen.

Samtidigt uppger drygt 24 procent av de tillfrågade att de ännu inte bestämt sig.

– Det finns en tydlig osäkerhet bland väljarna kring framtida ledarskap, konstaterar SOCIS i sin analys.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tydlig förlust

När de svarande fick ta ställning till en hypotetisk andra valomgång mellan Zelenskyj och Zaluzjnyj blev resultatet betydligt mer entydigt.

Enligt mätningen skulle Zaluzjnyj vinna med 64 procent av rösterna, medan Zelenskyj stannar på 36 procent.

Resultatet pekar på att Zelenskyj, trots sin roll som krigspresident, har ett svagare stöd i ett direkt möte med den tidigare militärledaren.

– Zaluzjnyj uppfattas av många som ett alternativt ledarskap i krigstid, uppger SOCIS i sin sammanfattning av mätningen.

Undersökningen visar även att Zelenskyj skulle förlora mot andra profiler med militär bakgrund.

I ett scenario där underrättelsechefen Kyrylo Budanov ställs mot Zelenskyj vinner Budanov med 56 procent mot 44.

Inget val under krig

Trots siffrorna är ett presidentval i nuläget inte möjligt.

Ukrainas lag förbjuder val under rådande krigstillstånd, och miljontals ukrainare befinner sig dessutom utomlands eller är internflyktingar.

Presidenten har tidigare sagt att val endast kan hållas om säkerheten kan garanteras.

– Vi kan inte hålla val när människor strider vid fronten eller lever under ständig beskjutning, sade han vid ett tidigare tillfälle.

LÄS MER: Ukraina varnas – ”Det är en trojansk häst”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen