Riksbanken uppmanar svenska folket: ta ut kontanter

2024 09 27

Ta ut pengar från banken och handla för fysiska pengar istället för betalkort.

Den uppmaningen kom från riksbankschefen Erik Thedéen när han samlade presskåren i samband med räntebeskedet i onsdags.

Enligt myndigheten behöver folk använda kontanter i större utsträckning än vad som görs nu. 

Faktum är att Sverige nått ett läge där möjligheten att betala med fysiska pengar kan upphöra i hela eller delar av landet, rapporterar Dagens Nyheter och hänvisar till Riksbankens uttalande.

Detta eftersom det finns en “allvarlig risk” att kontantkedjan, infrastrukturen som möjliggör kontant betalning, kan brytas.

Förbereder ny lag

Riksbanken går nu därför fram med ett förslag som ska innebära lagstadgade krav på bankerna att erbjuda större möjligheter att sätta in kontanter på kontot, framför allt för företag. 

Att just företagare kan sätta in kontanter på sina bankkonton är en förutsättning för att folk ska kunna använda betalningsmedlet till vardags. Myndigheten pekar också på den privata aktören och värdetransportbolaget Loomis betydelse för kontanthanteringen i Sverige.

– De stora bankerna har ett stort ansvar för beredskapen i Sverige. De ingår i den krets av aktörer i det finansiella systemet som behöver vara med och ta ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar, säger Christina Wejshammar som är chef på Riksbankens avdelning för betalningar, till DN.

LÄS MER: MSB uppmanar – så mycket kontanter ska du ha hemma

Regeringens besked: kontanter för tre varor

I januari meddelade regeringen att kontantbetalning ska säkerställas för tre varor: läkemedel, livsmedel och drivmedel.

Frågan är för närvarande under utredning.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i vintras.

Stort ras i uttagen

Tidigare i september meddelade Bankomat AB, Sveriges ledande företag inom kontanthantering, att Sveriges krisberedskap hamnat i en allvarlig situation kopplat till kontanternas frånvaro i samhället.

Man hänvisade till nya siffror som pekar på att varje svensk i genomsnitt tog ut 398 kronor i månaden från företagets kontantautomater under första halvåret 2024 – ett ras på 13 procent jämfört med motsvarande period 2023.

– Nu har vi kommit till ett läge då nedmonteringen av kontanthanteringen har gjort vårt samhälle mycket sårbart. Det går inte att snabbt bygga upp kontantinfrastrukturen när krisen plötsligt kommer, sade Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB, i ett uttalande då.

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen