Stort kontantlarm i Sverige – helt nytt läge

2024 09 16

Sveriges krisberedskap har hamnat i en allvarlig situation.

Situationen är kopplad till en oroväckande utveckling gällande kontanternas frånvaro i samhället.

Det menar företaget Bankomat AB, ledande inom kontanthantering i Sverige.

Man hänvisar till nya siffror som pekar på att varje svensk i genomsnitt tog ut 398 kronor i månaden från företagets kontantautomater under första halvåret 2024.

En dramatisk minskning med 13 procent jämfört med motsvarande period 2023.

– Jag är rejält oroad över utvecklingen. Kontanthanteringen har nu hamnat i en negativ och självförstärkande spiral, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB, i ett uttalande.

Allvarligt läge

Den genomsnittliga summan för uttag under första halvåret 2023 låg på 455 kronor per person.

Utöver de sjunkande uttagen har även insättningar av kontanter minskat något samma period, från 156 kronor i månaden till 153 kronor.

– Den stadigt minskande efterfrågan på kontanter leder till att privata företag drar ner på sin kontantservice, vilket gör det svårare för konsumenter att använda kontanter och då minskar deras efterfrågan ännu mer, och så vidare, säger Johan Nilsson.

Att uttagen fullkomligt störtdyker är allvarligt, betonar Bankomat.

Det sätter Sverige i ett helt nytt, och allvarligt läge, om krisen skulle knacka på dörren.

– Digitaliseringen av betaltjänster är på många sätt mycket positiv. Men det finns fortfarande ett stort samhällsbehov av kontanter, inte minst för Sveriges krisberedskap, säger Johan Nilsson och tillägger:

– Nu har vi kommit till ett läge då nedmonteringen av kontanthanteringen har gjort vårt samhälle mycket sårbart. Det går inte att snabbt bygga upp kontantinfrastrukturen när krisen plötsligt kommer.

Uppmaningen: ha 2 000 kronor hemma

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare gått ut med en uppmaning om att ha minst 2 000 kronor i kontanter hemma.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till SR vid tillfället.

LÄS MER: MSB uppmanar – ta ut pengar för kris

I januari gick även regeringen ut med att man ska utreda den tidigare rekommendationen om att läkemedel, livsmedel och drivmedel alltid ska kunna betalas med kontanter.

Och enligt bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel är det fortfarande 91 procent av landets butiker som tar emot fysiska betalmedel.

Handeln fortsätter att ta sitt ansvar i kontanthanteringsfrågan. Så länge efterfrågan bland kunderna finns kommer handeln fortsätta att tillhandahålla betalsättet. Det är viktigt, inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv i en orolig omvärld, säger Bengt Nilervall, betalexpert på Svensk Handel.

LÄS MER: Glatt besked för alla som betalar med kontanter

LÄS MER: Regeringens besked till folket – kontantbetalning för tre varor

Foto: Jens Lindström, MSB

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen