SVERIGE: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris

2022 06 14

Privatpersoner i Sverige bör ha 2 000 kronor i kontanter redo om krisen skulle slå till.

Rekommendationen kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som menar att kontanter är att föredra eftersom elektroniska betalsystem kan riskera att fallera.

Beloppet bör även bestå av mindre valörer, till exempel tjugo- och femtiolappar, rapporterar Sveriges Radio.

Pengar för mat och bensin

Summan som svenska folket bör ha till förfogande i kontanter om krisen kommer är alltså 2 000 kronor. 

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, säger Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till SR.

Problemet: bankomaterna

Det stora problemet är att det inte går att ta ut mindre valörer än hundralappar ur bankomaterna. Därför är svenska folket helt utelämnade till att affärer har möjlighet att växla – och att de ställer upp.

– Vi har inte kontanthantering på våra kontor. Då hänvisar vi till uttagsautomater och butiker, säger Ralf Bagner, pressansvarig på Swedbank, efter att SR ringt runt till Sveriges större banker.

Färre kontanter i Sverige

Användningen av kontanter har minskat rejält i Sverige under de senaste tio åren. Enligt Riksbanken beror en stor del av förklaringen bland annat på att betalningsalternativ som Swisch kommit in på marknaden och gjort kontanter mindre attraktiva.

10 procent har kontanter

För ett drygt år sedan rapporterades att mindre än tio procent av svenska folket numera använder kontanter. Det var en minskning från 40 procent tio år tidigare, skriver Aftonbladet.

Coronapandemin bidrog enligt tidningen i hög utsträckning till att kontantanvändningen minskade drastiskt.

Kan Sverige bli kontantlöst?

Under 2021 började förra partiledaren för Moderaterna, Anna Kinberg Batra, utreda huruvida Sverige kan bli första kontantlösa landet i världen. 

Ett mer rättvisande namn på utredningen är dock Betalningsutredningen, då den avser statens roll på betalningsmarknaden. Två viktiga delar är cybersäkerhet och beredskap där den förre M-ledaren leder utredningen. Läs mer om den här.

“Tre problem”

Björn Eriksson, tidigare rikspolischef i Sverige och grundare av Kontantupproret, menar dock att det är viktigt att behålla kontanterna i samhället för integritetens skull.

– Jag ser tre problem. Ett: Det är uppenbart, det är integriteten. Storebror vet allt du gör. Två: Du har en krishantering i detta. De här systemen går att slå ut. Och vad gör man när man viftar med sitt plastkort och det inte fungerar? Och det tredje är diskriminering helt enkelt, det vill säga att vissa grupper ställs vid sidan av samhället, säger Björn Eriksson till Aftonbladet.

Beteendeförändring efter kriget

En betydande beteendeförändring skedde dock bland svenskarna i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Då togs mer kontanter ut än normalt i Sverige, vilket testade trycket hos landets bankomater.

– Det var en väldigt bra provtryckning av systemet får man väl säga, när helt plötsligt många gick ut och hämtade kontanter i mycket större mängd än vad man normalt sett gör, säger Bankomats vd Nina Wenning till SR, som dock menar att systemet stod pall.

Foto: MSB resp Riksbanken

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen