PUTINS SKRÄCKSCENARIO: Sorgen kan övergå i motstånd

2022 10 17

De första likkistorna med nyrekryterade reservister från Putins ”partiella mobilisering” har börjat anlända till Ryssland från Ukraina.

Det rapporterar brittiska The Guardian med hänvisning till officiella uppgifter från Ryssland.

I kistorna ligger ”vanliga ryssar”, som i slutet av februari lovades en snabb "särskild militär operation”. Drygt åtta månader senare skickades rekryterna till krigets fasor, helt utan förberedelser.

På torsdagen tillkännagav Tjeljabinsk-regionen att fem mobiliserade soldater har dödats på slagfältet. På lördagen kom rapporter om att fyra män från regionen Krasnojarsk har dött.

Ytterligare 14 dog innan de nådde fronten. Några begick självmord, några avled av hjärtattacker och andra åkommor, rapporterar BBC Russia.  

– Familjemedlemmar till männen har utryckt att några av männen hade lovats två månaders träning innan de skulle skickas till frontlinjen, skriver The Guardian.

Stor ilska

En av flera som skickades till fronten är Alexei Martynov, 28. Han var anställd på en rysk myndighet när han fick ordern om inkallelse den 23 september. Drygt tre veckor senare, den 10 oktober, var han död.

Det fick bland annat Natalya Loseva, biträdande redaktionschef för statskontrollerade tv-kanalen Russia Today, att reagera.

– Han hade ingen stridserfarenhet. Ändå skickades han till fronten efter tio dagar. Militärledningen måste sluta ljuga nu, skrev tv-profilen i ett argt inlägg på sina sociala medier.

Martynovs död har även resulterat i att flera statsanställda i Moskva har sagt upp sig i protest mot den pågående mobiliseringen, uppger The Guardian.

Protester mot militärledningen 

Det är inte första gången som ryska medborgare protesterar mot regimens militära order.

Efter Rysslands diktator Vladimir Putins besked om en ”delvis mobilisering” i landet bröt protester ut i flera ryska städer.

Ilskan mot den kaosartade mobiliseringen och motgångarna på slagfältet i Ukraina har även spridit sig högts upp i den ryska hierarkin.

Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov och den paramilitära organisationen Wagners grundare Jevgenij Prigozhin har pekat ut enskilda befälhavare som direkt ansvariga för de ryska misslyckandena.

Putin har i sin tur skuldbelagt försvarsdepartementet för den turbulenta mobiliseringen.

Motstånd mot regimen

 Johan Norberg, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tror att ilskan snart kan orsaka problem för Putin och den ryska regimen.

– Varje stupad soldat har ett politiskt pris, och frågan är när sorgen övergår i ilska och motstånd mot kriget och rent av regimen. Tidigare kunde många titta bort men nu är det allt mer påtagligt. Kriget tillhör nu alla ryssar, från att tidigare ha varit någonting som delar av eliten höll på med, säger han till DN.

Han tillägger:

– Den som har förlorat sitt barn har kanske inte längre något, eller åtminstone mycket mindre, att förlora. Å ena sidan kan många bli förbannade och känna ”varför ska min man” eller ”min pappa dö”.  Men å andra sidan kan det få motsatt effekt. Att människor fylls av känslan att ”de där jävla ukrainarna, nu ska de allt få”,

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Swedbank ändrar sig – helt nytt räntebesked till hushållen

2023 11 27

Swedbank tror inte på Riksbankens prognos.

När riksbankschefen Erik Thedéen i torsdags meddelade att styrräntan lämnades oförändrad varnade han för höjningar längre fram.

En felaktig prognos, enligt storbanken.

– Riksbanken signalerar att det finns risk för ytterligare en höjning längre fram men vi bedömer att det inte blir aktuellt, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström i ett pressmeddelande på måndagen.

Ändrar sig

Andreas Wallström pekar på att inflationen tydligt är på väg ned, att arbetslösheten stiger och att ekonomin har stagnerat.

– Vi räknar med att Fed och ECB inleder sänkningar under andra kvartalet 2024 och att Riksbanken följer efter och sänker räntan lagom till midsommar, säger han.

Riksbankens besked att lämna styrräntan orörd får dock nu nya följder för Swedbanks och dess bolånetagare.

Storbanken har räknat med att myndigheten skulle höja räntan med 25 punkter.

När det nu inte skedde gör Swedbank en helvändning – och justerar hela sin prognos till ett mer positivt besked för hushållen.

– Vi reviderar ned våra prognoser på långräntor men räknar dock med en viss rekyl uppåt i närtid efter den stora nedgången i november.

Bundna och rörliga räntor

Det är i synnerhet de bundna bolåneräntorna som omfattas av Swedbanks nya besked.

En stabil kurva i den absoluta närtiden följt av en sänkning senare under prognosperioden under våren är alltså att vänta.

När det gäller de rörliga räntorna dröjer det lite till.

– De rörliga bolåneräntorna väntas ha toppat på omkring 4,8 procent, men börjar sjunka mer tydligt först från andra halvåret 2024 i samband med Riksbankens räntesänkningar, säger Andreas Wallström.

"Kommer behöva sänka"

Swedbank är alltså, till skillnad från Riksbanken själva, övertygade om en räntesänkning efter midsommar.

Erik Thedéen hävdar dock bestämt att det inte lär ske förrän 2025.

– Enligt våra prognoser kommer inflationen vara nära målet redan i maj nästa år och det innebär att Riksbanken då, med samma argumentation som man hade i torsdags, kommer behöva sänka räntan redan i juni, sade Swedbanks chefsekonom Mattias Persson till SVT i fredags.

Foto: M. Lis

Text. Redaktionen

Rusning till Sverige – flera städer

2023 11 27

Många människor färdas över Öresundsbron för att julhandla.

På grund av den svaga kronan har resor till Sverige blivit mer attraktivt för de som kommer från utlandet och vill handla.

Nu vallfärdas bland annat danskar över Öresundsbron till Sverige för att handla julklappar, någonting som hjälper den skånska ekonomin hålla sig flytande trots det tunga läget.

Trots att tågbiljetten kostar så sparar danskarna ändå mer på att handla i Sverige.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera städer

Det senaste halvåret har en tydlig försämring setts i den skånska konjunkturen, och inflödet av danskar hjälper ekonomin hålla sig vid liv.

Det menar Sparbanken Skånes privatekonom Anders Hansson.

– Vi har ju då i närområdet Danmark, och vi har ett väldigt stort inflöde av danska turister som är här och spenderar, säger han till SR.

– Det ser vi i Helsingborg, Malmö, Ystad och även Kristianstad. Där drar vi nytta av det.

Sparar så mycket

Inför julen är det många som vill köpa julklappar utan att spendera allt för mycket pengar i samband med det ekonomiska läget som råder.

Då lyfter flera besökare fram hur fördelaktigt det är att handla i Sverige.

– Jag tänkte att det slutar ju med att man sparar mycket på det trots tågresan hit och tillbaka, säger en besökare.

Pressat läge

Det är alltjämt ett mycket pressat läge för de svenska hushållen och ekonomin i helhet.

Ränteläget utmanar befolkningen och ställer till det för många.

– Den höga skuldsättningen och de korta räntebindningstiderna gör hushållen känsliga för störningar, framhåller Riksbanken i en rapport.

Flera år kvar

Enligt en prognos från Konjunkturinstitutet kommer det dröja flera år tills det att konjunkturen åter är i balans för Sverige.

– Lågkonjunkturen fördjupas under nästa år och konjunkturen vänder svagt uppåt först mot andra halvan av 2024. Det dröjer till 2026 innan svensk ekonomi är i konjunkturell balans. Det framgår av vår senaste prognos i rapporten Konjunkturläget, framhåller myndigheten.

Foto: A. Dudar

Text: Redaktionen