Passa på nu – svensk maträtt kan bli ett minne blott

2024 12 23

Tänkte du servera skinka på julafton idag?

Då tillhör du i så fall ett sällskap som krymper i antal för varje år som går.

I den här takten är det klassiska inslaget på julbordet nämligen på väg bort inom en ganska snar framtid.

Det säger Richard Tellström, måltidsdocent på SLU, till Sveriges Radio.

– Julskinkan kan man nog säga är på väg ut.

"Kommer bli utslagen"

Enligt forskaren tycks skinkan leva på lånad tid.

Och den kan bli utkonkurrerad redan före 2030.

– Den kommer bli utslagen inom ett par år om trenden fortsätter, säger Richard Tellström.

Framför allt menar han att det är mackätandet – det vill säga skinkans plats på mackan – som är på väg att gå ur tiden.

Det skulle dock samtidigt kunna göra maträtten mer värdefull “dagen innan”, vilket delvis skulle kunna rädda klassikern.

Tycks överraskande

Att julskinkan är på väg bort framstår vid första anblick som mycket oväntat.

Klassikern har i Livsmedelsföretagens årliga undersökning länge utnämnts till den mest populära av alla inslag på julbordet. I år var inget undantag.

Men trenden är fallande.

År 2013 var det 35 procent som ansåg att skinkan var viktigast. Det här året var motsvarande siffra blott 20 procent.

Köttjätten Scan har märkt att intresset för julskinkan förändrats.

– Jag skulle säga att konsumtionen av julskinka har förändrats över tid i och med att det blir allt lättare att äta julskinka tidigt på säsongen. Stora förändringen kom när skivad julskinka lanserades, vilket gjorde att konsumtionen av julskinka ökade och köpen blev inte lika koncentrerade till strax innan julafton, framhåller Per Dalborg, kategorichef på Scan, till Dagligvarunytt.

Flera gamla favoriter har försvunnit

Att julbordet är i konstant förändring är i sig ingenting nytt.

Traditionella inslag som mumma och lutfisk har i modern tid nästan helt försvunnit från svenska julbord.

– Lutfisken och ålen tappar några procentenheter varje år och kommer kanske långsiktigt att falla bort från julbordet, men de finns fortfarande högt i folks medvetande, sade Daniel Emilson, press- och mediechef på Livsmedelsföretagen, till Aftonbladet förra julen.

LÄS MER: Ica stoppar populärt recept på julgodis

"Inte självklart"

Även grisfötter, dopp i grytan, ål, sylta och kalvtunga hör numera nästan bara till i historieböckerna.

– Maten vi äter förändras i takt med att vi inspireras av nya matkulturer och trender, så även julbordet. Några av julens rätter upplevs idag som daterade, men eftersom vi sätter högt värde vid julens traditioner är det inte självklart att plocka bort eller byta ut dessa rätter, har Leif Grönlund, Matkreatör för ICA Köket, tidigare framhållit.

LÄS MER: Sveriges bästa julmust bekräftad – oväntat besked om klassikern

LÄS MER: Myt sprids om svensk julskinka – många har gått på den

Foto: J. Wellington

Text: Redaktionen


17 nov 2025

JUST NU: Elen är för billig – historiskt nödåtgärd i Sverige

2025 11 17

Elen är för billig i delar av Sverige.

Det får konsekvenser.

Låga elpriser i norra delarna av landet i kombination med höga vattenflöden gör att historiska mängder vatten dumpas från kraftverken utan att bli el, rapporterar SR. Aldrig förr har så mycket vatten släppts förbi turbinerna.

Enligt Jens Berggren, energiexpert på Vattenfall, är det en ovanlig situation.

– Dessa enorma vattenmängder vi har i Sverige gör att vi ibland måste spilla vatten, alltså släppa det förbi dammarna utan att de går igenom turbinerna och därmed genererar el.

Aldrig sett liknande

Jens Berggren understryker att åtgärden handlar om en säkerhetsfråga. Den måste prioriteras, även om ett värde går förlorat när vattnet släpps förbi turbinerna.

Men samtidigt som priserna är så låga i norr stiger elpriset i södra delarna av landet. Just nu är priset 3-4 gånger högre i de två sydligaste elprisområdena, enligt SR.

Vattenfalls energiexpert menar att han aldrig varit med om något liknande tidigare under motsvarande tid på året.

– Jag tror inte att det har varit riktigt så här mycket överkapacitet. Samtidigt rinner det till nytt vatten fortfarande, det kommer ytterligare regn och det fylls hela tiden på.

LÄS MER: Svensk får 800 miljoner kronor – nytt jätteavtal

Nästa halva landets produktion

I Sverige finns omkring 2 000 vattenkraftverk. Tillsammans står de för ungefär 45 procent av landets totala energiproduktion, enligt siffror från Vattenfall.

–  Det betyder att vi kan lagra vatten i dammarna när efterfrågan är låg och släppa ut vattnet när efterfrågan är större, förklarar Vattenfall på sin hemsida och tillägger:

– Vi kan till exempel spara på vattenkraften de dagar det blåser mer och det produceras mycket vindkraft. På så sätt kan vi hålla en jämn nivå av energiproduktion i landet.

LÄS MER: Årets uppgång utraderad – valuta faller kraftigt

Foto: Tomas Ärlemo/Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


17 nov 2025

Ny hastighetsgräns föreslås på Sveriges motorvägar

2025 11 17

Hastighetsgränserna på Sveriges vägar har återkommande varit uppe för diskussion.

I somras uppmärksammade exempelvis Riksförbundet M Sverige att Trafikverket den senaste tiden sänkt hastigheten på fler platser till jämna steg, framför allt till 40, 60 80 och 100 kilometer i timmen.

Enligt konsumentföreningen har åtgärden vidtagits istället för att “investera i förbättrade vägar”. Organisationen menar att 120-vägarna, de snabbaste i landet, också är några av de säkraste.

– Där finns stora säkerhetsmarginaler och separerade körfält. Man kan förstås inte bygga vägar på det viset i hela landet, men det visar tydligt att den fysiska miljön i trafiken spelar roll, sade Jacob Sidenvall från M Sverige i somras.

Förslag i riksdagen

Nu har diskussionen om hastighetsgränserna i Sverige nått politiken.

Exempelvis kommer riksdagen att behöva ta ställning till ett nytt förslag om höjd hastighetsgräns på motorvägarna.

Detta efter att den moderata riksdagsledamoten Lars Beckman lämnat in en motion i ämnet.

I Sverige finns det på nationella vägar som E4:an där långa sträckor är en maxhastighet på 80 km/timmen. Det är otillfredsställande för den som arbetspendlar mellan två orter dag efter dag, framhåller Lars Beckman i sin motion.

LÄS MER: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Vill se 140 km/h

Enligt ledamoten finns det “ingen anledning att ha en lägre hastighet än nödvändigt”. Enligt förslaget skulle det till och med kunna gälla 140 kilometer i timmen på flera vägar – 20 kilometer mer än den nuvarande högsta hastigheten.

– På andra vägar som mellan Gävle och Uppsala är det en maxhastighet på 120 kilometer i timmen där det skulle kunna vara en högre hastighet då vägen är fyrfilig. I många andra länder är maxhastigheten 130 eller 140 kilometer i timmen där det är möjligt med anledning av vägens beskaffenhet, menar Lars Beckman och avslutar:

– Det vore rimligt att hastigheterna höjs generellt på det statliga vägnätet.

Tidigare har det även föreslagits en sänkt hastighetsgräns på en del av E6 som går genom Göteborg. Det var Centerpartiet som stod bakom förslaget.

LÄS MER: Nordisk bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

Foto: Kävlinge kommun

Text: Redaktionen