Ny hastighetsgräns kan införas på delar av E6

2025 06 10

Hastighetsgränsen skulle kunna sänkas på delar av E6 och flera andra vägar.

Det är Centerpartiet i Göteborg som ligger bakom förslaget som nu ska tas upp för diskussion i såväl stadsmiljönämnden och stadsbyggnadsnämnden.

Bakgrunden är larmet om att cirka 300 göteborgare dör i förtid årligen på grund av luftföroreningar, vilket fått politikerna att undersöka vilka åtgärder som kan göras i trafiken.

En möjlig lösning är att sänka hastigheten på leder nära bostäder, vilket redan gjorts på kommunala vägar. Nu föreslås samma för statliga vägar. Däribland E6, rapporterar GP.

Även här ska det gälla leder med direkt närhet till bostäder, vilket innebär att det är centrala Göteborg som berörs av förslaget.

– När det kommer till de skadliga partiklarna så blir det faktiskt värre med elektrifiering i och med att de elektrifierade fordonen är tyngre än vad förbränningsmotorerna är. Så det kommer att vara ett växande problem tror vi, säger C-ledamoten Kristoffer Filipsson i Göteborgs stadsmiljönämnd till tidningen.

Tusentals dör i förtid

Enligt en rapport från Naturvårdsverket orsakar luftföroreningar flera tusen förtida dödsfall i Sverige varje år.

Även andra specifika städer än Göteborg har pekats ut som särskilt drabbade Exempelvis krävde Naturvårdsverket förra året att Skellefteå kommun agerar mot olagligt höga halter av luftföroreningar som uppmätts i kommunen. Kommunens cirka 72 000 invånare bedömdes då riskera att förlora flera levnadsår på grund av den skadliga luften.

– Nivåerna av skadliga partiklar, PM10, som vissa dagar finns i Skellefteå är så höga att invånarna riskerar att bland annat dö i förtid av hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer om de andas in den dåliga luften under en längre tid, rapporterade SR Ekot i en granskning vid tillfället.

Goda förhoppningar

Att sänka hastigheten på vägarna är en väg att gå. I Paris sänktes exempelvis vissa 70-vägar till 50 och fick goda effekter i form av minskat buller och bättre luftkvalitet.

Nu ska Trafikverket tillsammans med förvaltningarna i Göteborg genomföra ett test för att utvärdera om samma sak kan göras i Sverige.

Många frågor återstår dock fortfarande att lösa innan ett sådant beslut kan klubbas igenom även i praktiken.

– Tanken är att kolla om det finns en vilja hos Trafikverket. Vi vill sänka hastigheten på lederna nära bostäder, för det är där vi vill förbättra luftkvaliteten, men exakt var det blir lämnar vi till expertisen säger Kristoffer Filipsson.

Hastighetsgränsen på E6 är idag generellt 110 kilometer timmen. Det finns delar med lägre hastigheter, till exempel 100 kilometer i timmen mellan Göteborg och Kungsbacka samt 80 kilometer förbi Kungälv. Förbi Göteborg-Mölndal är gränsen 70, 80 och 90 kilometer i timmen. Söder om Varberg är gränsen delvis 120 kilometer i timmen.

LÄS MER: Svensk forskare går ut med giftlarm – gäller större delen av hela landet

Foto: Kävlinge kommun

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen