29 maj 2026

Sänkt hastighet i Sverige – ny gräns kan bli permanent

2025 07 25

Trafikverket har den senaste tiden sänkt hastigheten på flera svenska vägar.

Så kallade jämna steg, hastighetsgränser på framför allt 40, 60 80 och 100 kilometer i timmen, blir allt vanligare.

– Just nu pågår en anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard inom statligt vägnät genom höjningar till 100 kilometer i timmen och sänkningar till 80 kilometer i timmen, förklarar myndigheten.

Beskrivs som “tillfällig lösning"

Projektet har inte gått Riksförbundet M Sverige obemärkt förbi.

Konsumentorganisationen noterar att Trafikverket sänkt hastighetsgränsen från 90 till 80 kilometer i timmen på många vägar.

Det har då beskrivits som en tillfällig lösning.

Men åtgärden kan visa sig bli permanent eftersom det på flera vägar “blivit ett alternativ till att investera i förbättrade vägar”, hävdar riksförbundet på fredagen.

– Vi ser tydligt att våra snabbaste vägar, 120-vägarna, också är några av våra säkraste. Där finns stora säkerhetsmarginaler och separerade körfält. Man kan förstås inte bygga vägar på det viset i hela landet, men det visar tydligt att den fysiska miljön i trafiken spelar roll, säger Jacob Sidenvall från M Sverige.

Vill se mitträcken

Bakgrunden till M Sveriges kommentarer är att frontalkrockar fortsatt är en olyckskategori med hög dödlighet.

Organisationen anser att mittseparering, det vill säga hinder mellan mötande körfält, är vägen framåt.

Något som ofta saknas på många 80-vägar i landet.

Istället minskar antalet mil väg som förses med mitträcke eller vajer för varje år som går. Nu uppmanar M Sverige till länsplanerna ska finansieras tillräckligt för att öka mittsepareringarna.

När man började arbetet med att mötesseparera vägarna fick man till ungefär 25 mil per år.Men nu ser det annorlunda ut. Man har tappat takten och får bara till sex mil mötesseparering årligen under de senaste åren, säger Jacob Sidenvall.

LÄS OCKSÅ: Krisen förvärras för biljätten – stänger ännu fler fabriker

"Räddar liv"

Trafikverket har framhållit att rätt hastighet på vägen räddar liv och är positivt för miljön.

Myndigheten pekar exempelvis på den marginella tidsskillnaden i resandet som hastighetssänkningen innebär, samtidigt som det anses bli säkrare.

–  Sänkning från 90 till 80 ökar tiden med 50 sekunder per mil. Sänkning från 80 till 70 ökar tiden med 60 sekunder per mil, förklarar Trafikverket.

LÄS MER: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen