Barnfamiljer får Nordea att häpna: ”Överraskande”

2023 09 20

De flesta barn och ungdomar i åldern 6-17 får regelbundet en slant varje vecka eller månad.

Ofta kallas det för vecko- eller månadspeng.

Enligt en purfärsk undersökning från Nordea är det 62 procent av barnen i nämnda ålder som får en sådan peng – en knapp minskning jämfört med 2021 då siffran låg på 66 procent.

– Det är lite oroande att andelen barn som får regelbunden fickpeng minskar. En regelbunden fickpeng ger barnet en vana att planera, hushålla och spara kontanter, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i ett pressmeddelande.

Variation förbryllar: "Överraskande"

Anders Stenkrona är bekymrad över den utvecklingen.

Men det är inte minskningen av antalet barn som väcker störst frågetecken och uppmärksamhet hos Nordea.

Det är istället variationen bland föräldrarna – nämligen att äldre föräldrar (55-65 år) i snitt ger 21 procent mindre i månadspeng än vad föräldrar i medelåldern (45-54 år) ger till barn som är 12-17 år gamla.

– Det var överraskande, betonar Anders Stenkrona.

Privatekonomen menar att det kan finnas flera förklaringar till varför det är på det viset.

– Kanske är de ekonomiska marginalerna mindre för tonårshushåll med äldre föräldrar eller kanske äldre föräldrar har en annan föreställning av hur mycket en 12-17-åring bör få i månadspeng.

Digitala pengar dominerar

Undersökningen visar också att det är digitala pengar, exempelvis via Swish eller banköverföringar, som dominerar hur barnen får sina pengar.

Bland 9-11 åringar får 66 procent vecko- eller månadspeng digitalt, bland äldre barn är motsvarande siffra 98 procent.

Frågan om hur barn ska lära sig hantera pengar utan kontanter har varit omdiskuterad.

Tidigare har privatekonomen Emma Persson från Länsförsäkringar pekat på att det vore kontraproduktivt att ge barn sedlar och mynt.

– Det är att göra barnen en otjänst att lära dem något som inom kort kommer att vara obsolet, har hon sagt i en intervju med Dagens industri.

LÄS MER: Storbanken SEB vädjar till barnfamiljer

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har över 4 miljoner kunder

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

Jättesmäll för Sverige – kan förlora 26 miljarder kronor

2025 04 23

Totalt kan summan landa på 26 miljarder kronor. Pengar som är på väg att gå upp i rök.

23 miljarder ska betalas tillbaka

Bakgrunden är det erbjudande som företagare fick under pandemin om att skjuta fram delar av skattebetalningen.

Nu ska pengarna betalas, vilket många företag inte klarar av och istället kastar in handduken.

Hittills har 9 400 företag med anstånd gått i konkurs, vilket betyder en förlust på drygt tio miljarder kronor för staten, rapporterar SVT.

Totalt har Skatteverket beviljat 63 000 företag uppskov och sammanlagt 23 miljarder kronor återstår att betalas in.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, säger Tomas Envall, som är sektionschef på Skatteverket, till kanalen.

Kommer växa

Förlusten på tio miljarder väntas med andra ord att växa.

Enligt Skatteverkets bedömning kan staten förlora ytterligare 16 miljarder under de kommande tre åren, uppger SVT.

Det skulle i värsta fall innebära en totalförlust på 26 miljarder kronor.

Ett mildare scenario är att summan “bara” växer med åtta miljarder under samma period.

“Har hjälpt många”

Redan i november förra året talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

– Stödet tillkom ju på väldigt kort tid under den period som var väldigt kritisk med en pandemi som kom ganska plötsligt. Under den perioden kunde vi hjälpa många företag att få stöttning genom de första tuffa månaderna, sade Tomas Envall till TV4 vid tillfället.

– Vi vet som sagt att det har hjälpt många företag, men det har väl också hjälpt företag som kunde gått i konkurs redan när stödet kom.

LÄS MER: Lyxbutik går i konkurs – har kopplats till terrorgrupp

"Tickande bomb"

Prognosen har förvärrats sedan de första larmen om att pandemistöden inte kan betalas tillbaka av alla företag.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

– Problemet är att man har förlängt anstånden och återbetalningstiden. När man väl har sjösatt krispolitik är det svårt att avsluta den. 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen