Storbanken SEB vädjar till barnfamiljer

2023 09 14

Tidigare i veckan flaggade Swedbank för att nödvändiga kostnader för exempelvis ensamma föräldrar har ökat med över 700 kronor i månaden.

I hela landet har en tredjedel av hushållen dessutom behövt ta pengar från sparkonton för att klara av att betala räkningar.

Banken flaggade även för att 1 januari 2024 kan markera starten på en tuffare period – då det temporära tillägget i bostadsbidraget till familjer löper ut enligt de besked som getts.

SEB: Det här blir viktigt

Nu går ytterligare en storbank ut och tydliggör läget för Sveriges barnfamiljer.

Den här gången är det SEB som har undersökt föräldrars förmåga att spara till sin barn.

Enligt banken görs detta av nio av tio föräldrar och det genomsnittliga sparandet ligger på 700 kronor i månaden – samma summa som Swedbank visade att nödvändiga kostnader ökat med.

Att så många sparar är goda nyheter, enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández.

– Det betyder att fler kan få ett startkapital lagom till när de tar klivet ut i vuxenlivet, säger han i ett pressmeddelande från banken.

Två konkreta uppmaningar

SEB och Américo Fernández lyfter dock två punkter som föräldrar uppmanas att tänka på i sparandet:

– Föräldrar bör dock i högre utsträckning se över hur man väljer att placera pengarna då allt för många väljer kontosparande vilket begränsar avkastningsmöjligheterna något. 

– Dessutom bör fler fundera över varför sparandet skiljer sig mellan barnen och eftersträva att fördela sparandet jämnare för att inte riskera att förstärka den privatekonomiska ojämlikhet som redan finns i samhället.

"Viktigare än barnsparandet"

Ytterligare en sak är i princip lika viktigt som barnsparandet, enligt privatekonomen.

Det gäller fickpengar i form av vecko- eller månadspeng – som fås av 68 procent av barnen i de undersökta hushållen.

I snitt får barnen 539 kronor i månaden – en summa som ökar i takt med att barnen blir äldre.

– Vecko- och månadspeng är nästan viktigare än barnsparande. Det är ett ypperligt tillfälle för föräldrar att prata privatekonomi med sina barn i en tidig ålder, säger Américo Fernández.

– Det skapar goda möjligheter för fler barn att få en ökad medvetenhet om pengars värde och samtidigt en god övning att försöka hålla en budget.

LÄS MER: Swedbank: så här mycket behöver du spara

Foto: SEB

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen