NATO: Förbereder sig på Putins kärnvapen

2022 10 25

I samband med att spänningarna ökar kring kriget i Ukraina har Nato inlett kärnvapenövningar i nordvästra Europa.

Av militäralliansens 30 medlemsländer deltar 14 stycken, rapporterar Sky News.

Övningarna sker samtidigt som den ryska presidenten Vladimir Putin de senaste veckorna skruvat upp retoriken och hotat med att använda alla medel tillgängliga för att försvara ryskt territorium.

– Denna övning hjälper till att säkerställa att alliansens kärnvapenavskräckning förblir säker och effektiv, säger Natos talesperson Oana Lungescu, till kanalen.

Kritiseras för att blåsa upp konflikten

Men övningarna kritiseras också för att förvärra risken att Putin faktiskt tar till det ödesdigra massförstörelsevapnet.

Det menar Dr Kate Hudson, generalsekreterare för The Campaign for Nuclear Disarmament – en brittisk organisation som förespråkar nedrustning av kärnvapen och vapenreglering internationellt.

Enligt Hudson måste västvärlden byta strategi för att undvika att blåsa upp en ny eskalering.

– Förra veckan inledde Nato en omgång kärnvapenövningar som simulerar släppandet av “taktiska” B61-atombomber över Europa, framhåller hon i Al Jazeera.

– Även om dessa övningar presenteras som rutinmässiga sker de vid sidan av parallella ryska övningar. Det är svårt att föreställa sig sämre timing, tillägger generalsekreteraren.

"Borde ha avblåsts"

Enligt Hudson borde Nato istället ha ställt in övningarna för att skicka signaler om att trappa ned en konflikt som istället förvärras.

Hon refererade även till USA:s presidents Joe Bidens varning om jordens undergång om Putin bestämmer sig för att använda kärnvapen.

– Visst, med oro för Armageddon uttryckt på de allra högsta maktnivåerna borde dessa övningar ha avblåsts som ett budskap om att västvärlden inte kommer att bidra till att eskalera kärnkraftsspänningar. Istället misslyckas våra ledare systematiskt med att minska risken, uttrycker Dr Kate Hudson.

"Rätt att använda kärnvapen"

För en dryg månad sedan upprepade Ryssland landets kapacitet för omvärlden.

– Jag måste påminna er igen – för de döva öron som bara hör sig själva. Ryssland har rätt att använda kärnvapen om det behövs, sade Rysslands före detta president och numera vice ordförande i landets säkerhetsråd Dmitrij Medvedev enligt Reuters.

Han tillade att det “absolut inte är en bluff”.

Övningen planerad sedan tidigare

Nato har tidigare uttalat sig om att ett användande av kärnvapen skulle få “aldrig tidigare skådade konsekvenser” för Ryssland.

– Det skulle med största sannolikhet utlösa ett fysiskt svar från många allierade, och potentiellt även från Nato, säger en tjänsteman vid militäralliansen till Reuters.

Förberedelserna som nu pågår är dock planerade sedan tidigare i år.

– Övningen, som pågår till den 30 oktober, är en rutinmässig, återkommande träningsaktivitet och den är inte kopplad till några aktuella världshändelser, deklarerade alliansen på sin webbsida förra veckan.

LÄS MER: Varnar för jordens undergång

LÄS MER: Ryssland intensifierar kärnvapenhot

LÄS MER: Källor: Så svarar väst om Ryssland använder kärnvapen

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ändrat krav i bilbesiktningen – nytt för i år

2025 03 24

Transportstyrelsen tar bort ett tidigare obligatoriskt krav i bilbesiktningen.

För sju år sedan infördes nödlarmet eCall, som automatiskt kontaktar larmcentralen vid en olycka, på nya bilar.

Då införde även Transportstyrelsen kravet att funktionen ska kontrolleras vid besiktningen.

Nu slopas samma krav, rapporterar SR.

Bakgrunden är nedstängningen av 2G- och 3G-nätet senare i år, som omfattar flera bilar med säkerhetssystemet.

Ändringen möts av stenhård kritik från Riksförbundet M Sverige.

– Det här är ju en säkerhetsfunktion. Det här är ett avsteg som man tagit för att en del biltillverkare inte tar frågan på tillräckligt allvar och struntat i att hitta en lösning, så då hjälper Transportstyrelsen dem, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på M Sverige, till radion.

"Kommer undan"

Enligt en rapport från Trafikanalys kan uppemot 800 000 personbilar och lätta lastbilar påverkas av nedsläckningen av de gamla mobilnäten.

Situationen är allvarlig, understryker M Sverige som menar att det slopade kravet innebär att biltillverkare som struntat i att lösa problemet kan “komma undan”.

Transportstyrelsen menar dock att kravet tagits bort för bilisternas skull. Och det är möjligt att det kommer att återinföras så småningom.

– Kommissionen jobbar med ett förslag om ett nytt besiktningspaket. Där finns förslag om att göra en mer utvecklad kontroll av elektroniska system, där även eCall skulle kontrolleras, säger Anders Gunneriusson, utredare på Transportstyrelsen, till SR.

"Får inte komma i kläm"

M Sverige har tidigare flaggat för övergången då mobilnäten släcks.

En del bilmodeller går automatiskt över till 4G och vissa av de nyare bilarna är inte ens kompatibla med det gamla nätet, men flera saknar också helt teknik för att kommunicera över 4G-

Det poängterade förbundet för ett år sedan när frågan först uppmärksammades.

– Det är viktigt att enskilda bilägare inte kommer i kläm. Transportstyrelsen måste kräva av biltillverkarna att bilarna uppfyller gällande trafiksäkerhetskrav, nollvisionen medger inget annat, sade Carl-Erik Stjernvall i ett uttalande då.

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen