Myndighet varnar: Klassisk svensk mat är hotad

2024 08 31

Klassisk svensk mat, däribland vanlig kokt potatis, kan vara på väg bort, enligt Jordbruksverket.

Svenska folkets matvanor befinner sig i en förändringsfas, enligt flera experter.

Det innebär att flera klassiska svenska maträtter och livsmedel kan vara hotade.

Ett exempel är vanlig kokt potatis, rapporterar SR.

För stressade för att koka potatis

Enligt Jordbruksverket tillhör kokt potatis en typ av mat som vi svenskar konsumerar i allt mindre utsträckningen.

– Det går ju upp och ner för den, och tyvärr ganska mycket ner, som det ser ut nu, säger Eva Sundberg, som jobbar med måltidsfrågor på Jordbruksverket, till radiokanalen.

En anledning tros vara att den moderna svensken är lite för stressad för att koka potatis.

– Vi har mer bråttom. Vi lägger inte lika mycket tid på varken att laga maten eller att äta maten som vi gjorde för, säg 30 år sedan, säger Eva Sundberg.

Men det är inte bara potatisen som är hotad. Våra matvanor tenderar att förändras över tid.

Skolköken har ett ansvar

Enligt Jordbruksverkets expert behöver skolköken bli bättre på att servera klassiska rätter på ett tilltalande sätt, så att yngre generationer blir intresserade av dem.

– Som att paketera det på ett sätt som gör att man blir nyfiken och att barnen kan tänka sig att våga smaka. Tacoform eller, liksom lite nya innovationer i serveringssättet kan ju vara ett sätt att hålla kvar de här livsmedlen, säger hon till radiokanalen.

Förutom potatis anses bland annat inälvsmat bli allt mindre populärt bland svenskar.

Maträtter brukar ha en cykel på cirka 30 år innan de ersätts av andra rätter.

Mathistoriker har bland annat nämnt raggmunk som en klassisk maträtt som kan vara på väg att försvinna.

Husmanskost på väg bort

Generationsskillnaderna är numera väldigt stora när det gäller matvanor, och flera klassiska rätter inom den svenska husmanskosten riskerar att försvinna i framtiden.

– Det som vi kallar för husmanskosträtter, det är pannbiff, raggmunk, ärtsoppa, den typen av maträtter är förmodligen borta, har mathistorikern Richard Tellström sagt, som MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Samtidigt har undersökningar visat att den yngre generationens matvanor har förändrats drastiskt, enligt Livets Goda.

Det handlar inte bara om vad man äter, utan också hur. Många unga äter exempelvis bara med en hand, eftersom de vill använda den andra handen till att bläddra i mobilen, enligt undersökningen.

Foto: Pasi Mämmelä

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen