Det är mathistorikern Richard Tellström som slår larm.

Skillnaderna i vad de nya generationerna tycker om att äta i jämförelse med tidigare generationer är stora.

Det leder till att vissa klassiska maträtter är på väg bort, rapporterar Sveriges Radio.

Aldrig varit så olika

Tellström understryker att matvanorna när det kommer till äldre och yngre aldrig har varit så olika som de är nu.

Upp till 25 års ålder så formas matvanorna.

– Det som grundläggs där, det bär vi sedan med oss genom livet, förklarar Richard Tellström för SR.

Lär inte finnas längre

På grund av de stora skillnaderna så finns det vissa klassiska maträtter som inte lär finnas längre framöver mot bakgrund av de nya generationernas preferenser.

Exempelvis rör det sig om raggmunk.

– Det som vi kallar för husmanskosträtter, det är pannbiff, raggmunk, ärtsoppa, den typen av maträtter är förmodligen borta. 

Stort intresse

Maten i Sverige har över tid blivit allt mer globaliserad och får inspiration från Sydamerika, Asien och Mellanöstern.

I en ny undersökning från matleverantören Hellofresh så tycks det finnas ett stort intresse för Mexikansk mat.

– Inte helt otippat är tacofredag en höjdpunkt på många platser - mexikansk mat högst i kurs i 6 av 21 län, framhåller bolaget.

– På en hedrande andraplats hamnar svensk och grekisk mat - de var populärast i tre län vardera. I Stockholms län blev det oavgjort mellan svenskt, koreanskt, mexikanskt och japanskt.

Mycket skräpmat

Generellt i Europa är trenden tydlig, yngre personer äter betydligt mer skräpmat än äldre.

– Det kommer nog inte som någon överraskning, men generellt sett äter vi mer skräpmat ju yngre vi är. 

– I fem av de nio länder som ingick i vår studie visade sig personer mellan 16-24 år äta mest onyttigheter varje månad, medan de i åldern 55 år och uppåt bara äter skräpmat en gång i månaden.

– Allra värst är brittiska ungdomar mellan 16 och 24 år - de går loss på skräpmat hela 11 gånger per månad!

Foto: A. Alhajj

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen