KONKRET UPPMANING: Gör inte dessa fyra saker i duschen

2023 05 24

Många har som rutin att hoppa in i duschen direkt när man vaknar på morgonen.

Hur ofta man egentligen bör duscha är knepig fråga att svara på.

Det beror på att alla är olika – och framför allt skiljer sig huden åt från person till person.

Oavsett vilken hudtyp man har – eller hur ofta man duschar – finns det dock fyra saker som du aldrig bör göra i din dusch. Den informationen går kroppsvårdsjätten Nivea nu ut med.

Varmt vatten och alkohol

En varm dusch är förstås det behagliga alternativet för många.

Men det får inte bli för varmt – hett vatten är det första du bör undvika i duschen.

– Din hud föredrar kallt eller ljummet vatten för att behålla dess naturliga oljor, poängterar Nivea på sin webbplats.

Nummer två på listan är alkohol.

Och då gäller det inte den klassiska “duschölen” – utan duschgeler som innehåller alkohol och som bidrar till att torka ut huden.

Tvätta inte ansiktet

Den tredje saken du inte ska göra i duschen är att tvätta ansiktet.

Anledningen går i linje med det första rådet.

– Duschvatten är för varmt för ditt ansikte och kommer att orsaka mer skada än det gör gott, så tvätta ansiktet med kallt vatten i handfatet, det är mycket bättre, framhåller Nivea.

Håll koll på tiden

Sist men inte minst bland saker du bör stryka från din badrumsrutin är att dröja för länge i duschen.

Förutom att det bidrar till en saftigare el- och vattenräkning finns det även kroppsliga nackdelar.

– Ju mer tid du spenderar i duschen desto mer kommer du att torka ut huden, understryker kroppsvårdsföretaget.

Forskaren: viktigaste kroppsdelarna

När det gäller hur ofta du bör kliva in i duschen finns det som sagt inga konkreta råd om.

Men det innebär inte att forskare inte försökt undersöka saken.

Enligt Jørgen Serups, professor i dermatologi och överläkare i Danmark, är det viktigaste att variera mellan olika typer av kroppsrengöring och fokusera på särskilt utvalda ställen på kroppen.

– En dusch varje dag är bra om du bara använder tvål på de ställen där det finns flest bakterier – i skrevet, ändtarmsöppningen, fötterna och under armarna, säger läkaren till danska Illustreret Videnskab.

LÄS MER: Nytt beteende i duschen får stor uppmärksamhet

LÄS MER: Svensk stad uppmanar sina invånare – "duscha som danskar"

Foto: H. Xu

Text: Redaktionen


19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen