JUST NU: Vid rysk kärnvapenattack – så svarar Nato

2022 10 12

En Nato-tjänsteman varnar för att rysk användning av kärnvapen i Ukraina kan resultera i “konsekvenser som saknar motstycke”.

Uttalandet kom under onsdagen.

Nato-tjänstemannen förklarade vad som skulle hända om Ryssland använder sig av kärnvapen.

Tjänstemannen betonade att allt användande av kärnvapen skulle få “aldrig tidigare skådade konsekvenser” för Ryssland, uppger Reuters. 

– Det skulle med största sannolikhet utlösa ett fysiskt svar från många allierade, och potentiellt även från Nato, sa han enligt nyhetsbyrån.

Tjänstemannen tillade att Ryssland främst använder kärnvapenhot för att förhindra ingripande i kriget från andra länder.

Framsteg för Ukraina

Trots den ryska annekteringen av fyra ukrainska regioner i de sydöstra delarna av landet har den ukrainska militären lyckats trycka tillbaka de ryska trupperna i bland annat regionen Cherson. Så sent som idag har ytterligare fem byar i regionen befriats.

Förra veckan uppgav en ukrainsk tjänsteman att den ukrainska militären återtagit omkring 2 400 kvadratkilometer territorium i Chersonregionen sedan början av det fullskaliga kriget, uppger CNN.

Brosprängning och ryska attacker

Kriget i Ukraina är inne på sin åttonde månad och ser ut att fortgå inom den överskådliga framtiden.

De senaste dagarna har kriget kantats av att Europas längsta bro, Krimbron, sprängts och försvårat ryska kommunikationer. Ryssland svarade därefter med att rikta missiler mot flera städer i Ukraina, bland annat Kyiv. 

LÄS MER: Diktatorns nya drag – kärnvapen i grannlandet

Foto: A. Altın

Text: Redaktionen


1nov2025

JUST NU: Trumps tunga besked till Orbán – han får inget

2025 11 01

Ungerns premiärminister Viktor Orbán planerar att besöka Donald Trump i USA.

Relationen mellan de båda lederna har historiskt varit god.

Nyligen planerades ett möte mellan den amerikanske presidenten och den ryske diktatorn Vladimir Putin, där den tilltänkta platsen var den ungerska huvudstaden Budapest.

Men mötet ser inte ut att bli av och nu har Donald Trump istället slagit till med nya sanktioner mot den ryska oljeindustrin.

Ett besked som inte gillas av Viktor Orbán, rapporterar Kyiv Independent.

Vill få undantag

Ungern har, i motsatts till de allra flesta länderna i EU, fortsatt sin handel med rysk olja efter att Ryssland invaderade Ukraina 2022.

Viktor Orbán har nu bett USA om ett undantag från de nya sanktionerna mot Rysslands oljesektor.

– Vi måste få amerikanerna att förstå denna märkliga situation. Vi vill ha undantag från de amerikanska sanktionerna som slår mot Ryssland, säger Viktor Orbán i en ungersk radiointervju, rapporter Kyiv Independent.

Orbán planerar att resa till USA med en stor delegation av ministrar och tjänstemän inom ekonomi och säkerhet för en fullständig översyn av de amerikansk-ungerska relationerna, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Sverige retar Ryssland till vansinne"

Trump beviljar inget undantag

Förra veckan presenterade Trumps administration nya sanktioner mot de ryska statskopplade oljejättarna Rosneft och Lukoil.

Även utländska köpare av rysk olja riskerar att slås av sanktionerna.

Och Donald Trump har inga planer på att göra något undantag för Ungern i frågan.

– Han har bett om ett undantag. Vi har inte beviljat någon, men han har frågat. Han är en vän till mig, säger Trump, uppger tidningen.

Rysslands närmaste

Den ungerska premiärministern anses som den Vladimir Putins närmaste partner i EU.

De båda har behållit de nära banden med varandra trots kriget.

Viktor Orbán har upprepade gånger varit kritisk mot Ukraina och hävdat att det krigsdrabbade landet är ett hot mot Ungerns säkerhet och ekonomi.

– Den ungerske ledaren menar att både Washington och Moskva vill få ett slut på kriget, men beskyller Kiev och EU för att hindra freden, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch kollapsar - "En mardröm"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


1nov2025

Regler för sparande på bank ändras 1 januari

2025 11 01

Riksgälden meddelar en förändring för sparande på bank eller annat kreditinstitut.

Det handlar om insättningsgarantin, som förändras vid årsskiftet.

– Insättningsgarantin finns för att sparare ska känna sig trygga med att ha pengar insatta hos en bank eller annat kreditinstitut. Om ett institut skulle gå i konkurs ersätter staten, genom Riksgälden, kapital och ränta upp till ett visst maxbelopp per person och institut, uppger Riksgälden, i ett uttalande.

Insättningsgarantin höjs

Från och med 1 januari 2026 höjs nu det högsta ersättningsbeloppet för insättningsgarantin.

Höjning är 100 000 kronor, från dagens 1 050 000 kronor till 1 150 000 kronor per person och institut.

I vissa fall, till exempel i samband med avyttring av privatbostad, kan ersättning precis som tidigare betalas ut upp till 5 miljoner kronor.

– Insättningsgarantin är ett viktigt konsumentskydd och minskar samtidigt risken för att många samtidigt vill ta ut sina pengar vid oro på finansmarknaden. Därigenom bidrar den till att upprätthålla finansiell stabilitet, säger Finansiell stabilitets avdelningschef Fredrik Bystedt, i ett uttalande.

Läs också: Oväntat ”bankmeddelande” skickas ut till svenskarna

Omräkning vart femte år

Inom EU måste alla länder som inte har euro som valuta genomföra en omräkning av det högsta ersättningsbeloppet för insättningsgarantin vart femte år.

Anledningen är att beloppet ska vara anpassat till den lokala valutan.

Det nya högsta ersättningsbeloppet har anpassats till den växelkurs mellan euro och svenska kronor som gällde den 3 juli i år.

Finansieringen av insättningsgarantin sker genom avgifter som tas ut av banker och andra kreditinstitut.

Fakta insättningsgarantin

- Om ditt konto omfattas av garantin har du rätt till ersättning motsvarande det belopp du satt in inklusive ränta fram till konkursbeslutet eller beslutet om att garantin ska träda in.

- Din ersättning påverkas inte av om du har skulder till banken eller institutet.

- Insättningsgarantin gäller för alla privatpersoner, även omyndiga, samt företag och andra juridiska personer, till exempel dödsbon.

- Finansiella institut, kommuner och statliga myndigheter kan inte få ersättning.

Källa: Riksgälden

Läs mer: DAGAR KVAR: Så gör Riksbanken med räntan

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen