JUST NU: Varnar för farligt säkerhetsläge

2022 12 22

Det varnar Ulf Kristersson (M) för i en lång intervju med Svenska Dagbladet.

Enligt statsministern lever vi en “gråzonstid” utan gemensamt skydd trots att Sverige hör hemma i militäralliansen.

"Inget litet bara"

Ulf Kristersson menar vidare att hela Nato förlorar på att hålla Sverige utanför för länge. 

Han är dock inte orolig över att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan inte tll slut kommer att ratificera medlemskapet.

Det finns därmed ingen reservplan för vad som sker om det blir nej.

– Vi kommer att godkännas. Jag har inte någon gång fått intrycket från Turkiet att de inte skulle vilja godkänna Sveriges ansökan. Utan det handlar bara om exakt när och exakt hur. Det är inget litet bara, jag underskattar inte det. Vi är inte medlemmar förrän Turkiet har ratificerat och det beslutet äger bara de, säger Kristersson till SvD.

"Mycket negativ utveckling"

Statsministerns uttalande kommer strax efter att Högsta domstolen häromdagen stoppat utlämningen av den turkiska exiljournalisten Bülent Kenes.

Något som inte togs emot särskilt väl i Turkiet.

– Avslaget på vår begäran om utlämning av Bülent Kenes är en mycket negativ utveckling, sade den turkiska utrikesministern Melvüt Çavuşoğlu enligt AFP.

Nato fruktar storkrig

Nyligen gick Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ut med att han fruktar storkrig mellan Nato och Ryssland.

– Vi jobbar varje dag för att det inte ska ske, sade han i en intervju med NRK.

Bedömningen fick stöd av Sveriges överbefälhavare Micael Bydén.

– På det sätt han uttrycker sig och utifrån de utgångspunkter han har kan jag inte säga annat än att jag delar den bedömningen, sade han i SVT:s 30 minuter förra veckan.

Delar oron: “Tecken på kärnvapenförberedelser”

Nu stämmer även statsministern in i oron för ett sällan skådat storkrig om Ryssland eskalerar kriget mot Ukraina.

Ulf Kristersson avslöjar att man noterat tecken som pekat på ryska kärnvapenförberedelser.

– Det fanns trovärdig information i omlopp, på samma sätt som det fanns trovärdig information före invasionen. Lägger man till det en viss oberäknelighet och att det går väldigt dåligt för Ryssland i kriget, så är det svårt att se något naturligt slut på detta. Risken för eskalering och spridning är jättestor. Plus att det är ingen som vet: Var går krigets gränser någonstans? Det kanske är bomber och missiler i Ukraina, men kan vara helt andra saker i andra länder, säger statsministern till SvD.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Bank-ID och Swish kan slockna på en sekund

2025 08 25

Det varnar Johan Magnusson, professor i informationssystem vid Göteborgs universitet. 

– Det skulle påverka oss fundamentalt, säger Magnusson till GP och hänvisar till att vi i dag saknar alternativ till många viktiga samhällsfunktioner – exempelvis digitala lösningar som Swish och Bank-ID.

Om krisen inträffar kan viktiga funktioner sluta att fungera omedelbart.

Swish och Bank-ID kan slås ut på en sekund. Det framhåller Stefan Johansson, försäljnings- och marknadschef på företaget Loomis, som är specialiserat på hantering av betalmedel.

– Störningar i betalsystemet kan uppstå på en sekund. Kanske står jag på apoteket och ska hämta ut insulin till mitt barn eller är i affären och ska köpa mat till familjen, säger han till GP.

Kan bli utan pengar

Stefan Johansson menar att Sverige är ”digitalt beroende” när det kommer till betallösningar.

Han hänvisar till att svenskar är ett av de folk i världen som använder minst kontanter och gör flest digitala betalningar. De flesta av Sveriges banker hanterar dessutom inte kontanter, vilket innebär att kunder löper stor risk att bli utan pengar om uttagsautomaterna står tomma under en kris.

Uppmanar: Ta ut pengar

Karin Stålhandske, vd på Loomis, uppmanar svenska folket att ta ut kontanter i förebyggande syfte.

– Med den situation vi ser i världen och sårbarheten med digitala betalningar, är det klokt att ha riktiga pengar hemma och även börja använda riktiga pengar, säger hon i ett uttalande.

Riksbanken har tidigare gått ut med samma uppmaning. Enligt myndigheten behöver folk använda kontanter i större utsträckning än vad som görs nu. 

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över kontanternas ställning och tillgången till betalmedlet i framtiden. I utredningen föreslås det att så kallad ”kontantplikt” ska gälla för livsviktiga varor. Livsmedel, medicin och offentliga avgifter ska kunna betalas kontant.  

Vård, fordonsbesiktning och avgifter för pass och körkort är exempel på offentliga avgifter som föreslås omfattas av kontantkravet.

Foto: Swish resp BankID

Text: Redaktionen