JUST NU: Varnar för farligt säkerhetsläge

2022 12 22

Om Turkiet inte släpper in Sverige i Nato snart innebär det en fara för säkerheten.

Det varnar Ulf Kristersson (M) för i en lång intervju med Svenska Dagbladet.

Enligt statsministern lever vi en “gråzonstid” utan gemensamt skydd trots att Sverige hör hemma i militäralliansen.

"Inget litet bara"

Ulf Kristersson menar vidare att hela Nato förlorar på att hålla Sverige utanför för länge. 

Han är dock inte orolig över att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan inte tll slut kommer att ratificera medlemskapet.

Det finns därmed ingen reservplan för vad som sker om det blir nej.

– Vi kommer att godkännas. Jag har inte någon gång fått intrycket från Turkiet att de inte skulle vilja godkänna Sveriges ansökan. Utan det handlar bara om exakt när och exakt hur. Det är inget litet bara, jag underskattar inte det. Vi är inte medlemmar förrän Turkiet har ratificerat och det beslutet äger bara de, säger Kristersson till SvD.

"Mycket negativ utveckling"

Statsministerns uttalande kommer strax efter att Högsta domstolen häromdagen stoppat utlämningen av den turkiska exiljournalisten Bülent Kenes.

Något som inte togs emot särskilt väl i Turkiet.

– Avslaget på vår begäran om utlämning av Bülent Kenes är en mycket negativ utveckling, sade den turkiska utrikesministern Melvüt Çavuşoğlu enligt AFP.

Nato fruktar storkrig

Nyligen gick Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ut med att han fruktar storkrig mellan Nato och Ryssland.

– Vi jobbar varje dag för att det inte ska ske, sade han i en intervju med NRK.

Bedömningen fick stöd av Sveriges överbefälhavare Micael Bydén.

– På det sätt han uttrycker sig och utifrån de utgångspunkter han har kan jag inte säga annat än att jag delar den bedömningen, sade han i SVT:s 30 minuter förra veckan.

Delar oron: “Tecken på kärnvapenförberedelser”

Nu stämmer även statsministern in i oron för ett sällan skådat storkrig om Ryssland eskalerar kriget mot Ukraina.

Ulf Kristersson avslöjar att man noterat tecken som pekat på ryska kärnvapenförberedelser.

– Det fanns trovärdig information i omlopp, på samma sätt som det fanns trovärdig information före invasionen. Lägger man till det en viss oberäknelighet och att det går väldigt dåligt för Ryssland i kriget, så är det svårt att se något naturligt slut på detta. Risken för eskalering och spridning är jättestor. Plus att det är ingen som vet: Var går krigets gränser någonstans? Det kanske är bomber och missiler i Ukraina, men kan vara helt andra saker i andra länder, säger statsministern till SvD.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen