Natochefen fruktar storkrig

2022 12 09

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg fruktar ett storkrig mellan Ryssland och militäralliansen.

Det berättar han i en intervju med norska NRK.

– Jag är rädd för att kriget i Ukraina kan spinna utom kontroll och sprida sig till ett storkrig mellan Ryssland och Nato, säger Stoltenberg till tv-kanalen.

Natochefen, som tidigare var Norges statsminister, har följt den ryska diktatorn Vladimir Putins utveckling från den första tiden vid makten i början av 2000-talet fram till dagens fullskaliga invasion av grannlandet Ukraina.

Han berättar att Putin har förändrats.

– Den Putin vi har upplev de senaste åren, speciellt efter annekteringen av Krym 2014, är en mycket mer aggressiv Putin. En Putin som har en helt egen verklighetsbeskrivning som inte stämmer. Jag tänker bland annat på påståendena om nazister i Ukraina, alla övergrepp mot ryssar och att Ukraina inte är en stat.

Uppmanar västvärlden

Vidare understryker Stoltenberg återigen att det är viktigt att väst fortsätter att stödja Ukraina med ekonomiska och militära medel.

– Ju mer vi stöttar Ukraina, desto starkare blir deras militära förmåga på slagfältet. Då kan vi snabbare nå en förhandlingslösning som innebär att Ukraina överlever som en demokratisk nation i Europa.

Anklagar väst

Rysslands diktator Vladimir Putin har gjort ovanligt många offentliga framträdanden de senaste dagarna.

I dag var det dags igen.

Diktatorn kommenterade den ”speciella militära operationen” i Ukraina under ett videomöte med försvarsministrar från den centralasiatiska säkerhetspolitiska organisationen SCO.

I sedvanlig ordning pekade Putin ut västvärlden som ensamt ansvarig för det spända säkerhetsläget i världen.

– Potentialen för konflikter i världen växer och detta är en direkt konsekvens av försöken från västerländska eliter att bevara sin politiska, finansiella, militära och ideologiska dominans på alla sätt, sa diktatorn under mötet.

– De försöker medvetet skapa kaos och förvärrar den internationella situationen, tillade Putin.

Foto: Nato 

Text: Redaktionen

Nya regler när du går på restaurang – ska gälla i hela landet

2024 04 20

Ett nytt krav kommer att ställas på Sveriges restauranger.

Det meddelar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Kullgren har gett Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om att restauranger och storhushåll måste informera gäster om ursprungsland för kött.

– Många konsumenter vill göra medvetna val om maten de äter och då är god information en förutsättning.

– Regeringen vill därför att konsumenter ska få veta var kött som serveras på restauranger kommer ifrån. Det är bra för djurvälfärden och Sveriges självförsörjningsförmåga, säger ministern.

Kullgren tillägger att det ska vara ”lika enkelt att få veta var köttet kommer ifrån på en restaurang som i en butik”.

Nuvarande regelverk fastslår att butiker måste redovisa ursprungsland för kött, men ett liknande krav finns ej för restauranger.        

Så kan gäster informeras  

Livsmedelsverket ska redovisa sitt uppdrag 15 december.

De nya kraven ska gälla i hela landet och berör färskt, kylt, fryst och malet kött av nöt, svin, får, get och fjäderfä som används som ingrediens i måltider som serveras på restauranger och i storhushåll.

–  Detta är en angelägen fråga för såväl konsumenter som för svenska lantbrukare, framhåller regeringen i ett uttalande.  

Vidare uppger regeringen att en utgångspunkt också är att den administrativa bördan för företagen, kommuner och regioner ska vara så liten som möjligt, samt att det ska det finnas flexibilitet i hur informationen om ursprungsland delges.

– Till exempel genom att informationen kan lämnas muntligt när den efterfrågas av konsumenten, meddelar regeringen.

Nya regler för hämtmat

Sedan tidigare har nya krav för restaurangers hantering av hämtmat införts. 

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari. 

LÄS MER HÄR:

Nya regler för hämtmat – det här gäller

Foto: A. Haney

Text: Redaktionen

Oväntat besked om Sveriges valuta – direkt från Swedbank

2024 04 20

Riksbanken har vid upprepade tillfällen betonat att en svagare kronkurs riskerar att leda till att inflationen återigen tickar uppåt, vilket i sin tur kan påverka kommande räntesänkningar.

– Vi ser att den amerikanska ekonomin fortsätter att överraska på uppsidan och att det kan påverka inflationsnedgången även i Sverige.

– I den miljön blir en liten valuta som kronan extra sårbar och en svagare växelkurs är en klar risk uppåt för den svenska inflationen, sa vice riksbankschef Aino Bunge när hon under torsdagen talade om det ekonomiska läget hos Handelsbanken i Stockholm.

Swedbank: Kan behöva försvagas

Storbanken Swedbank är dock inte orolig, trots Riksbankens många varningar.

Banken ser inte en svagare krona som någon risk mot kommande räntesänkningar.

I sitt senaste marknadsbrev konstaterar Swedbank att kronan  förvisso har försvagats kontinuerligt sedan årsskiftet, men att andra, "prispressande krafter tycks dominera växelkursgenomslaget på inflationen".  Banken nämner exempelvis låga energipriser, fraktrater och svag efterfrågan.

– Vi bedömer att dessa krafter fortsätter att dämpa inflationen framöver, framhåller Swedbank enligt Di.

Storbanken anser till och med att en svagare krona kan vara viktigt och nödvändigt i framtiden.

– En svagare krona kan rentav bli nödvändig för att nå upp till inflationsmålet på sikt. Enligt våra beräkningar skulle EURSEK på ca 11,85 ge i genomsnitt 2 procent KPIF-inflation till december 2025, skriver Swedbank enligt tidningen.  

”Återhämtningen är i sikte”

På fredagsförmiddagen handlas en euro för 11,67 kronor. Enligt Swedbanks prognos kan alltså kronan behöva försvagas ytterligare om inflationsmålet ska uppnås i framtiden.

Banken förutspår dock att kronan kommer att stärkas den kommande tiden.

–  Återhämtningen är i sikte för svensk ekonomi och när den ekonomiska politiken svänger om, med en penningpolitik som blir mindre åtstramande och en finanspolitik som blir expansiv, tar tillväxten i Sverige ordentlig fart och placerar sig i topp i Europa. Detta talar också för att den svenska kronan ska stärkas, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson i ett uttalande.

Foto: Riksbanken resp Swedbank

Text: Redaktionen